Forskare vill se hälsosamtal med föräldrar: ”Nyckel till barnens hälsa”
Just när sommaren kom till Sverige träffades 1500 skolsköterskor för kongress i Norrköping. Marianna Moberg föreläste om sin forskning om hälsosamtal enskilt med elevernas föräldrar. ”Samtalen skulle behövas, men resurserna saknas i skolorna”, säger hon.
Årets kongress lockade förra veckan rekordmånga deltagare med över 1500 deltagare från hela landet. Man kan säga att de dominerade i Norrköping, inte bara i den stora De Geer-kongresshallen, utan även ute i stadskärnan, där de passade på att promenera på rasterna längs Motala ström och de karaktäristiska gamla industribyggnaderna. Föreläsningar om neuropsykiatriska diagnoser, ätstörningar, hälsosamtal och teamwork diskuterades samtidigt som körsbärsträden slog ut i solen.
– Här passar vi på att lyfta att varenda barn är viktigt. Oavsett förhållanden runt omkring eller skolform, så har barnet rätt till ett gott liv. Det bör vi, föräldrarna, skolan och samhället i stort sträva mot, säger Mia Göransdotter Hammar, ordförande i Riksföreningen för skolsköterskor.
Empati och respekt
Marianna Moberg, forskare vid Karolinska Institutet, var en av föreläsarna. Hon berättade om sin doktorsavhandling från 2022, om hälsofrämjande samtal med grundskoleelevers föräldrar.
Vid 15 skolor i Mälardalen fick föräldrarna träffa en skolsköterska för motiverande samtal, MI, som också var personcentrerade. Samtalen utgick ifrån föräldrarnas kunskap, situation och drivkraft. Hennes forskning är en del det större projektet En frisk skolstart som pågått i tio år.
– Skolsköterskorna förväntas arbeta personcentrerat, och visa empati, respekt och engagemang. När vi utvärderade vad föräldrarna tyckte om samtalet var det just så de upplevde bemötandet. De gav skolsköterskorna höga poäng, säger hon.
Hälsosamtal i flera årskurser
Det är lag på att skolsköterskorna ska ha hälsosamtal med eleverna i förskoleklass, årskurs fyra, i årskurs sju eller åtta, samt i ettan på gymnasiet. Men det finns inga bestämmelser om huruvida föräldrarna ska delta eller inte.
– Det är vanligast att föräldrar är med på det första hälsosamtalet. Att träffas senare utan barnet i ett rent hälsofrämjande och förebyggande syfte tror jag är rätt ovanligt.
Efter sina studier har hon dragit slutsatsen att det skulle behövas, men att det är upp till politiker och ledningsgrupper att fatta besluten.
– Det är viktigt att fokusera på föräldrarna. I skolåldern är de nyckel till barnens hälsa. Det finns en viktig, välkänd socioekonomisk aspekt på hälsa. Stödet från samhället till föräldern i en utsatt situation kan hjälpa dem att stödja barnet.
Fyra olika föräldrastilar
Marianna Moberg berättade om föräldraskapsstilar och föräldraskapsbeteenden som det finns mycket forskning om. Utgångspunkten var de fyra stilarna auktoritär, auktoritativ, eftergiven eller oengagerad. Där visar forskning att en auktoritativ föräldrastil är mest gynnsamt för barnet, och att samband finns med mer hälsosamma vanor, lägre bmi och bättre skolresultat.
En auktoritativ föräldrastil kännetecknas av att föräldern är lyhörd inför barnets behov och önskemål, men också har förväntningar och rutiner.
– Det är svårt att ändra sin föräldrastil. Därför försöker vi påverka beteendet i stället. Målet är att föräldern blir en positiv förebild genom att göra egna hälsosamma val, se till att det finns bra mat hemma, erbjuda skjuts till träning om det är en förutsättning och ha strukturer och rutin.
Det kallas hälsofrämjande föräldrabeteende.
– Det kan låta simpelt men är inte alltid det. Det kan handla om att visa att man gillar grönsaker, eller röra på sig tillsammans med barnen, som att gå i skogen eller cykla tillsammans.
Hos föräldrar som har ett kontrollerande beteende märks mer förbud, hot, mutor och påtryckningar för att äta och idrotta.
Barnets personlighet spelar roll
I Marianna Mobergs studier berättade föräldrarna i samtalen om hur barnets personlighet spelade roll, till exempel om barnet gillade att vara stillasittande eller var fysisk aktivt. De berättade om sina strategier för rörelse och matvanor, om reaktioner från barnet och hur de interagerade tillsammans.
Andra aspekter som påverkade deras hälsovanor var vad de hade råd med, hur tillgängliga aktiviteter var och också exempelvis vädrets påverkan. Föräldrar med en högre utbildning erbjuder en mer hälsosam miljö runt barnet.
– I en av studierna såg jag att hur man beter sig med barnet i matsituationer beroende av barnet viktstatus. Föräldrar till barn med redan etablerad övervikt förbjuder oftare mat för att försöka påverka barnets vikt och hälsa. Föräldrar till barn med normal vikt trugar oftare barnet att äta, mer än de faktiskt vill äta.
Hon vill sätta samtal om vikt i ett sammanhang.
– Det är absolut viktigare för skolsköterskor att prata om vanor, mående och hälsa – än vikt och bmi. Men det är mindre studerat. Min avhandling inkluderar barn oavsett viktstatus. Det har hamnat på skolsköterskans bord att ta upp avvikelser från tillväxtkurvan.