Vården och klimatet

Forskning: Grönt bäst för klimatet och ett långt liv

Forskning: Grönt bäst för klimatet och ett långt liv
— Rött kött är den stora boven, säger Anna Stubbendorff, dietist och forskare inom nutritionsepidemiologi. Foto: Lunds universitet

En tung internationell studie visar vilken kost vi behöver ställa om till för att jordens resurser ska räcka: mindre kött och mer ärtor, bönor och fullkorn. Nu visar en svensk uppföljning att den som äter så har mindre risk att dö i förtid.

— Den stora miljöboven är rött kött från nöt, lamm och gris. Uppfödning och produktion belastar jorden hårt. Kor och lamm är idisslare, som rapar metangas, vilket bidrar mycket till uppvärmningen. Uppfödningen kräver att vi odlar stora landarealer, där det går åt energi och vatten. Där kunde vi odla grödor att äta själva i stället.

Det säger Anna Stubbendorff, dietist och forskare inom nutritionsepidemiologi på Lunds universitet.

Rött kött är inte heller det bästa matvalet för att hålla sig frisk och leva länge. Men varför det är så tvistar de lärde om.

— Det finns många teorier, men ingen som är allmänt accepterad. Det viktiga är att känna till att rött kött har negativ påverkan på hälsan, säger Anna Stubbendorff.

Eat-Lancet-kosten

En grupp internationella forskare har tillsammans kommit fram till vilken kost som är bra för klimatet och samtidigt ska ge bättre hälsa och längre liv (Eat-Lancet-rapporten, se faktaruta). De resultaten är framtagna med teoretiska beräkningar.

Anna Stubbendorff är en av de svenska forskare som nu tagit nästa steg: de har jämfört hur människor mår om de i verkligheten följt Eat-Lancet-kosten. Det har varit möjligt genom att gå tillbaka till en stor studie som följde över 22 000 Malmöbor och deras rapporterade matvanor under sex år på 90-talet.

Eftersom forskarna visste vad deltagarna ätit, kunde de räkna ut i vilken mån de följt Eat-Lancet-kosten, med ett eget poängsystem. De jämförde sedan det med dödligheten, efter i genomsnitt 20 år.

Mat för att rädda planeten

Det är med den planetära hälsodieten forskare tror att vi kan rädda planeten och oss själva. På engelska kallas den the planetary health diet, eller Eat-Lancet-kosten, efter den stora rapport som kom 2019.

37 forskare inom hälsa, jordbruk och miljö från 16 länder beskrev i studien hur världen måste ställa om matproduktionen för att miljön och resurserna ska räcka till 10 miljarder människor år 2050. De utgick från sex om-råden: klimatpåverkan, vattenanvändning, biologisk mångfald, fosfor- och kväveanvändning och försurning.

Ät mer av:

  • Grönsaker
  • Frukt
  • Omättade oljor
  • Baljväxter
  • Fullkorn
  • Nötter
  • Fisk

Ät mindre av:

  • Nötkött
  • Lamm
  • Fläsk
  • Fågel
  • Ägg
  • Mejeriprodukter
  • Potatis och tillsatt socker

    Källa: Eat-Lancet-rapporten, The Lancet, 2019

Resultatet visar att de som hade ätit mest likt Eat-Lancet-kosten hade 25 procent lägre risk att dö i förtid jämfört med deltagarna i gruppen som ätit minst likt. När forskarna undersökte dödsorsaker fann de 32 procent lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och 24 procent lägre risk att dö i cancer bland dem som i störst utsträckning ätit Eat-Lancet-kosten.

Sambanden i studien är justerade för andra faktorer som kan påverka livslängden: ålder, kön, rökning, fysisk aktivitet, bmi, utbildningsnivå och hög alkoholkonsumtion.

Bra för hälsan = bra för miljön

På det stora hela visar studien att kost som är bra för hälsan också är bra för miljön.

— Mer växtbaserat, med grövre grönsaker och fullkorn, och mindre animalisk mat. Men vissa grupper kan ha skäl att behöva välja någon animalisk källa, speciellt om de har ett större järnbehov, säger Anna Stubbendorff.

Lite oväntat tycker hon inte att man behöver fixera sig vid närproducerade livsmedel.

— Ur ett klimatperspektiv är det faktiskt inte den viktigaste frågan. Transporterna står bara för sex procent av livsmedlens miljöpåverkan.

Studien är publicerad i The American journal of clinical nutrition.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida