Forskning pågår men epidemin är svårstoppad

Halverad dödlighet i malaria fram till 2010 var målet i Världshälsoorganisationen WHO:s program Roll back malaria från 1998. I stället har epidemin ökat. Ett av de största problemen är den resistens mot läkemedel som malariaparasiten har utvecklat. I dag finns bara ett enda läkemedel som parasiten inte är immun mot, det kinesiska örtpreparatet artemisinin.
För att inte också det ska bli overksamt prövas sedan några år att ge artemisinin i kombination med andra läkemedel, så kallad ACT-behandling. Karolinska institutet har under ledning av Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar, ett projekt i Zanzibar för att utvärdera vilka läkemedelskombinationer som är mest effektiva. Men ACT-behandlingen är dyrare än de traditionella malarialäkemedlen och är därför inte godkänd i alla afrikanska länder. 

I doktorsavhandlingen Design and synthesis of malarial aspartic protease inhibitors visar apotekaren Karolina Ersmark vid Uppsala universitet att det går att blockera de enzymer som parasiterna använder sig av för att bryta ner hemoglobinet i de röda blodkropparna.
? De molekyler som jag har tagit fram för att blockera enzymerna är för stora för att kunna tas upp i mag-tarmkanalen. Men jag tror definitivt att vi framöver kommer att kunna ta fram ett läkemedel som bygger på samma princip, säger hon.
Forskare har länge försökt få fram ett vaccin mot malaria. Men det lär dröja minst 10 till 20 år innan det finns ett fungerande vaccin på marknaden.

?  En sak är säker, och det är att det inte kommer att räcka med en enda lösning för att få bukt på malariaepidemin. Malariaparasiten är så komplex och anpassar sig hela tiden till nya förhållanden, säger Anders Björkman.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida