Forskning: Tonåringar sover för lite – så vill de få hjälp

Mer än hälften av eleverna i nian får för lite sömn - på grund av stress, oro och skärmar. En ny upptäckt är tonåringarnas rädsla för tystnad. "Det här tyckte jag var superintressant. De ju är i en ålder där de börjar bli självständiga, men de önskar att familjen finns där," säger skolsköterskan Malin Jakobsson, som nyligen disputerade med avhandlingen Jag vill sova, men kan inte.

Som skolsköterska mötte Malin Jakobsson och hennes kollegor ofta elever som sov för lite. Ungdomarna berättade att de var uppe till efter midnatt. Samtidigt visste hon att skolungdomar på högstadiet och gymnasiet behöver mellan 8 och 10 timmars sömn.

– Vi såg jag tydligt hur sömnen påverkade barnen och ungdomarna i skolan. Tidigare forskning visar att för lite sömn gör att eleverna riskerar att bli mer okoncentrerade, får nedsatt minne och inlärning. De blir också lättare ledsna och har svårare med de sociala delarna. Jag ville arbeta hälsofrämjande, men det behövdes mer evidens för hur man skulle göra, säger Malin Jakobsson.

Frågade alla nior i en kommun

Hon disputerade nyligen i ämnet skolungdomar och sömn vid Högskolan i Borås. I sina studier undersökte hon varför de har svårigheter och hur stöd kan ges.

I första studien frågade hon alla nior i en hel kommun, 937 elever, om hur länge de sov. Resultatet visar att 55 procent inte sov det rekommenderade antalet timmar, utan sju timmar eller mindre.

Eleverna fick också beskriva utförligare vad de trodde sömnsvårigheterna berodde på. Hon har som forskare delat in orsakerna i sex kategorier. De vanligaste orsakerna var stress och teknikanvändning med mobil, dator eller padda, följt av bristande sovvanor.

– Jag tycker att det är fantastiskt att ungdomar själva kan sätta fingret på det, att det behövs vanor och att de inte har det.

Funderar på om de duger

Andra orsaker bakom att de inte kunda sova var existentiella tankar, vanliga behov som hunger och törst eller lidande.

– De existentiella tankarna handlar mycket om frågan om de duger, vad de ska göra med livet, oro för morgondagen eller att ha sagt något en kompis kan ha blivit ledsen över. De tankarna blir stora på kvällen.

Lidande kunde betyda fysisk smärta, egen psykisk ohälsa, eller att någon i familjen led av det.

Malin Jakobsson djupintervjuade också elever, där de beskrev sina sömnsvårigheter. Där framkom att de kände sig uppgivna av att inte somna.

– Det är lätt att vi vuxna tror att de inte lägger sig med flit. Men de kan inte somna, de är oförmögna att varva ner. De kan uppleva natten som en kamp. De beskriver att när de inte somnar kommer oron.

Vill inte logga ut först

De vill inte vara den första som loggar ut från sociala medier, av rädsla för att hamna utanför.

När de inte sover tillräckligt upplever de sig blir ett sämre jag tillsammans med kompisar, och hakar upp sig, och blir lättare ledsen eller arg.

– De har på ett väldigt fint sätt beskrivit hur sömnbristen påverkar dem och att de funderar mycket. De vill sova, men det är svårt. De ska hålla sig à jour med allt som händer runt dem.

Hon fortsatte med fokusgruppintervjuer. Där satt ungdomar tillsammans och beskrev förslag på hur deras sömn kan stödjas.

Där märktes att stöd från involverade föräldrar var viktigt. Det gällde sömnen, men också exempelvis maten.

– Det här tyckte jag var superintressant. De ju är i en ålder där de börjar bli självständiga, men de önskar att familjen finns där. Även vad gäller rutiner för sömnen. Ungdomarna tycker att det är tryggt att höra att föräldrarna sitter i soffan och pratar eller står och diskar. En annan trygghet kunde vara att ha sin nalle i sängen.

Tonåringarna behövde också få mer kunskap om hur sömn fungerar och vad man kan göra för att sova bra.

– De önskar få kunskap om sömn av någon som de litar på. Här tänker jag att det är viktigt som skolsköterska att finnas bland eleverna, så att man skapar en relation med dem. De ville få råd som var riktade till dem som individ. Forskningsbaserade sömntips är viktiga, men måste matchas med den enskildes behov.

Ungdomarna tyckte också att vården skulle kunna ge kunskap till föräldrarna, eftersom det är föräldrarna som ser hur de har det i vardagen.

Ungdomarna vill också bli guidade till balans mellan aktivitet och vila. De vet att när man aktiv så somnar man bättre. Det kan handla om fysisk aktivitet, men också umgås med familjen på en picknick eller spela spel. Eller gå på bio eller fika med en kompis.

– Annars menar de att de hamnar framför datorn eller med mobilen i sängen, vilket inte gör det lättare att somna sedan.

Många pratar om att de är ovana vid tystnad. När de lägger sig är tystnaden obehaglig.

– Det är otroligt spännande, ett fynd som jag blev överraskad av. De vill lära sig att hantera tystnad. De är inte vana, hela dagen är fylld av ljud och input, det händer alltid något. I tystnaden kommer massor med tankar.Jag funderar på vad det är för samhälle vi har när de inte är vana vid tystnad.

Numera jobbar Malin Jakobsson på Högskolan i Borås barnsjuksköterske- och distriktsköterskeutbildningarna. Samtidigt vill hon fortsätta forska och föreläser om sin forskning för elever, på föräldramöten och för lärare och elevhälsan.

Läs avhandlingen ”Jag vill sova, men kan inte” här.