Forskning: Zombie-sjuksköterskor sökes till psykiatrin

Flexibel, anpassningsbar och någon som ska ”bidra till positiv stämning på arbetsplatsen”. En som utför assisterande arbetsuppgifter snarare än axlar ett eget professionellt ansvar. Så ser det ut när psykiatrin söker specialistsjuksköterskor. Det bekräftar bilden av psykiatrisk omvårdnad som ”zombiefierad” - en levande död praktik, menar forskaren Josefin Bäckström.

Det råder brist på sjuksköterskor i många verksamheter. Men psykiatrin har länge haft särskilt svårt att både rekrytera och behålla personal. Anledningen kan vara att jobbet inte harmonierar med utbildningen, menar Josefin Bäckström, specialistsjuksköterska och universitetslektor vid Uppsala universitet.

Tillsammans med två kollegor har hon nyligen publicerat forskningsstudien ”Zombies wanted!” där de undersöker hur arbetsgivare försöker locka sjuksköterskor.

– Titeln anspelar på tidigare forskning där den akademiska omvårdnaden beskrivs som ”zombiefierad”. Psykiatrisk omvårdnad beskrivs där som en levande död praktik. Omvårdnad som sjuksköterskans självständiga kompetensområde lever som idé men underordnas i praktiken medicinen och reduceras till uppgifter som ska utföras, säger Josefin Bäckström.

Hon och kollegorna har tittat på hur arbetets innehåll beskrivs och vilka kompetenser som efterfrågas i 75 jobbannonser på Platsbanken.

– Utifrån vårt material förväntas sjuksköterskor i psykiatrisk vård snarare ha en assisterande roll än att utifrån sitt akademiska expertområde ansvara för autonoma omvårdnadsinsatser. De väntas enligt beskrivningarna snarast utföra uppgifter, inte axla professionella ansvarsområden.

Underordnad och marginaliserad

En anledning kan vara en tradition, eller en internaliserad kultur, på arbetsplatserna som innebär att den psykiatriska vården är ”medikaliserad”.

– På senare år har man kunnat avbilda hjärnan på ett mer effektivt sätt. Det har skapat större förståelse för vad som orsakar psykisk sjukdom och har gjort läkemedlen alltmer förfinade. Den psykiatriska vården har därmed blivit medicinskt orienterad. I en optimal värld skulle omvårdnad, fysioterapi, psykologi och medicinsk psykiatri vara jämbördiga, men istället är det tydligt att det finns ett glapp mellan idealbilden av omvårdnad i psykiatrisk vård och verkligheten, säger Josefin Bäckström.

Fokus på personliga egenskaper

Utifrån platsannonserna bedömer hon att arbetsgivarna uttrycker en föråldrad syn på sjuksköterskors och specialistsjuksköterskors kompetens.

– Ledarskap inom omvårdnadsarbete nämns bara i en tredjedel av annonserna och ingen efterfrågar en generell examen (kandidat eller magister) utöver yrkesexamen, trots att forskning visar att det ökar patientsäkerheten. Istället söker man ”gärna en specialist” eller en legitimerad sjuksköterska med ”vidareutbildning”. Det kan uppfattas som att man efterfrågar en äldre utbildning, då en vidareutbildning och en specialistsjuksköterskeexamen inte är samma sak.

De personliga egenskaperna specificeras desto tydligare. Ord som ”flexibel”, ”ansvarsfull”, ”glad” och ”anpassningsbar” återkommer. Cirka 60 procent av annonserna nämner ”lämplighet”. 72 procent söker en ”lagspelare”.

– Man kan tolka det som att en sjuksköterska inte ska vara ifrågasättande. Vi menar att egenskaper ska vara relevanta för yrkesutövningen. Jag har svårt att föreställa mig liknande krav på andra akademiska professioner – till exempel att de ska ”bidra till positiv stämning på arbetsplatsen” eller ”uppskatta andras kompetens”.

Instabilt när många slutar

Teresia Olsson har arbetat som skötare, sjuksköterska och psykiatrisjuksköterska inom Psykiatri affektiva på Sahlgrenska i många år.

– Jag gillar psykiatrin. Man kommer nära sina medmänniskor, säger hon.

Hon har märkt att omsättningen av sjuksköterskor generellt är stor inom psykiatrisk vård.

– Många nya slutar redan efter något eller några år. Det medför viss instabilitet. Man får hela tiden lära upp nya.

Teresia Olsson blev nyfiken på varför sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter väljer bort arbete inom psykiatrisk vård och fördjupade sig i ämnet i en magisteruppsats vid Högskolan i Halmstad. I en litteraturstudie som omfattar 17 000 informanter från hela världen har hon identifierat fyra områden som påverkar sjuksköterskors val att söka sig bort från psykiatrin: utsatthet, organisation, karriärutveckling och utbildning.

Utsattheten visar sig i moralisk och arbetsrelaterad stress, bristande psykologisk arbetsmiljö, en utmanande arbetsroll och emotionell belastning.

– Känslan av utsatthet är likartad i flera länder, även om de har olika sjukhuskultur.

Bristande samarbete med läkare

Organisatoriskt är många missnöjda med ledningsfunktioner, bristande samarbete med läkare, bemanning och schemaläggning.

– Det skapar frustration att sjuksköterskor inte får utrymme för sitt främsta kompetensområde, nämligen omvårdnaden. Det är oftast där samarbetet med läkare brister.

När det gäller utbildning bidrar praktikplaceringens längd, svårighet att förstå psykiatrisk omvårdnad och bristen på reflektion till ett minskat intresse.

– Psykiatrin tycks ha en underordnad roll på sjuksköterskeprogrammens grundutbildningar, säger Teresia Olsson.

Många som börjar arbeta inom psykiatrin blir också stressade över sin karriärutveckling, enligt den litteratur hon har studerat.

– Det finns en rädsla att förlora somatisk kompetens, och därför förknippas arbete inom psykiatrisk vård med en negativ karriärutveckling. Sjuksköterskorna menar att de halkar efter de kollegor som arbetar inom exempelvis medicin eller kirurgi. Det är också en anledning till varför studenter väljer bort det, säger Teresia Olsson.

Som teoretisk grund i sin analys använder hon Patricia Benners modell ”Från novis till expert”, som beskriver sjuksköterskans utveckling inom yrket i fem steg (se faktaruta). Ett stort problem är att för få passerar de första stegen och inte fortsätter vidare.

– Den som slutar tidigt har bara nosat på den psykiatriska omvårdnaden, och inte hunnit upptäcka det fina med jobbet. De som passerar steg fyra och fem är däremot trygga i sitt yrkesval och upplever inte längre den stressen. Därför måste de som är nya få mogna och utvecklas i sin egen takt.

Teresia Olssons slutsats är att sjuksköterskor inom psykiatrisk vård måste betraktas utifrån olika kompetensnivåer och inte som en homogen grupp.

– Först då kan strategier skapas för att motverka att olika grupper av sjuksköterskor väljer bort arbete inom psykiatrisk vård relaterat till olika orsaker. Genom att bemöta sjuksköterskorna utifrån de olika kompetensgrupperna skapas förutsättningar att utveckla psykiatrisjuksköterskornas yrkesroll, säger hon.

Hinner inte vara med på inskrivning

För att locka fler sjuksköterskor till psykiatrimottagningar tror Teresia Olsson att området behöver få större plats på utbildningarna och att praktiktiden måste bli längre. Vetenskapliga perspektiv på psykiatrisk omvårdnad bör också få mer inflytande på arbetsplatserna. Men då behövs fler sjuksköterskor och större erkännande av deras omvårdnadskompetens.

– Eftersom vi är så få så hinner vi inte alltid delta i hela omvårdnadsprocessen, till exempel vara med på inskrivningssamtalen. Då är det lätt att vårt perspektiv faller bort redan från början. När jag pratar med andra sjuksköterskor runt om i landet är det många som förmedlar att ronden ofta handlar om läkemedel, även där kan mycket göras för att låta den psykiatriska omvårdnaden ta större plats.

Teresia Olssons iakttagelser i magisteruppsatsen bekräftar den studie Josefin Bäckström och hennes kollegor genomfört. Sjuksköterskor blir lätt medicinska assistenter, på grund av underbemanning och organisationsstrukturer.

– Ett grundantagande vi gör är att arbetsgivarna i platsannonserna ger en rättvisande bild av vad man förväntas göra på jobbet och vilken kompetens som krävs. Det kanske förklarar varför de får så få sökande och varför det är så svårt att behålla dem som rekryteras, säger Josefin Bäckström.

Professionell integritet viktig

Hon utbildar själv specialistsjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård och uppmärksammar dem på ”glidningen” mot medicinsk orientering och glappet mellan teori och praktik. Förhoppningen är att de ska kunna göra skillnad ute i arbetslivet.

– Men då krävs en stark professionell integritet. Bara för att man gör på ett visst sätt på en arbetsplats behöver inte det vara det enda eller bästa sättet att ge psykiatrisk vård.

Josefin Bäckström önskar också större kunskap om omvårdnad bland dem som rekryterar.

– Det kan vara så att HR-avdelningar har stort inflytande över hur platsannonser formuleras och att det avspeglas i en daterad syn på specialistutbildningens innehåll eller att man fastnar i en stereotyp, massmedial uppfattning om vad professionen innebär. Vanligtvis när man rekryterar har man gjort en analys av vilken kompetens man behöver, men det verkar saknas i många av de annonser vi tittat på.

Den fullständiga titeln på studien är ”Zombies Wanted! Descriptions of Nurses in Psychiatric-Mental Health Care in Swedish Recruitment Advertisements”. Författare är Josefin Bäckström samt Johanna Salberg, specialistsjuksköterska och doktorand vid Uppsala universitet, och Sebastian Gabrielsson, universitetslektor vid Luleå tekniska universitet.