Förslag om medlingsinstitut
Riksdagens arbetsmarknadsutskott föreslår att ett medlingsinstitut ska inrättas från och med den 1 juni i år. Samtidigt föreslås att stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag ska förbjudas.
Arbetsmarknadsutskottets förslag den 14 februari om att inrätta ett medlingsinstitut följer helt regeringens proposition i höstas. Syftet, enligt regeringen, är att »främja en lönebildning i samhällsekonomisk balans som tål de påfrestningar som en långvarigt ökad arbetskraftsefterfrågan medför så att det blir möjligt att kombinera höjda reallöner med låg arbetslöshet och stabila priser«.
Medlingsinstitutet ska enligt förslaget agera tidigt genom att kalla parterna till överläggningar inför och under avtalsförhandlingarna. Efter samtycke från parterna kan institutet utse medlare. Är det risk för stridsåtgärder, eller om sådana redan inletts, kan medlare utses utan parternas ja. Utskottsförslaget innebär också att varslet för stridsåtgärder förlängs från sju dagar till sju arbetsdagar.
Medlingsinstitutet kan också skjuta upp varslade åtgärder upp till 14 dagar om det »främjar en god lösning av tvisten«. Den part som inte varslar om stridsåtgärder kan ådömas en varselavgift till staten på mellan 30 000 och 100 000 kronor. Om en part vidtar en stridsåtgärd i strid med institutets beslut kan det bli en höjd varselavgift på 300 000–1 miljon kronor.
Medlingsinstitutet ska dessutom varje år publicera en rapport om löneutvecklingen och blir ansvarig för den officiella lönestatistiken från och med 2001.
Utskottet var inte enigt. På olika punkter finns reservationer från moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centern. Moderaterna vill till exempel avslå förslaget om ett medlingsinstitut.
Oenighet om förbud
Arbetsmarknadsutskottet föreslår också att det ska bli förbjudet med stridsåtgärder mot enmans- och familjeföretag. Bakom förslaget står alla partier utom socialdemokraterna och vänsterpartiet som båda reserverar sig mot förslaget.
Till sist föreslår arbetsmarknadsutskottet att regeringen ska få i uppdrag att göra en översyn av den arbetsrättsliga lagstiftningen. Regeringen föreslås själv få bestämma hur detta ska ske.