Utökad vfu: De är första kullen med hälften praktik

Från 900 till 1 725 timmar. Så mycket har Högskolan Väst redan ökat den verksamhetsförlagda utbildningen inom sjuksköterskeutbildningen. Under 2024 förväntas alla svenska lärosäten införa hälften klinisk praktik. ”Det blir en morot, man förstår bättre vad man kommer att göra i framtiden”, säger Frida Tersing som gör sin första vfu på en dialysmottagning.

Innan terminen startade fick alla 1 200 sökande till sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Väst ett personligt brev från programansvariga Anette Bergstrand. Där informerades de om det nya upplägget och vilka krav det ställer på ansvarstagande och självständighet.

En av mottagarna var Jenna Keränen, undersköterska på neonatalavdelningen och medarbetare på Norra Älvsborgs länssjukhus, NÄL, sedan cirka sju år tillbaka. Hon har funderat på att vidareutbilda sig en längre tid, men sökte först i år.

– Jag hade hört om den här förändringen på jobbet och tänkt att det är positivt med mer praktik, särskilt för de som inte har erfarenhet av vården sedan tidigare. Men det var inte avgörande för mig. Jag hade kunnat tänka mig att vara mer på skolan eftersom jag redan har ganska bred insikt i sjuksköterskans arbete.

Träffar sköra patienter

Nu gör hon sin första vfu-period på dialysmottagningen på NÄL tillsammans med Frida Tersing. De har bland annat observerat vid olika former av dialys, assisterat vid provtagning och dukat upp nålar och koksalt inför undersökningar.

– Det känns lite pirrig att få se verksamheterna och hur sjuksköterskorna jobbar. Är det detta jag ska få göra efter examen? Det blir som en morot i studierna, säger Frida Tersing.

Kurskamraten Krasimira Ginina har sin placering på käkkirurgiska mottagningen, dit patienter remitteras från exempelvis Folktandvården på grund av svårt infekterade visdomständer eller komplikationer efter strålbehandling.

– Det är ofta väldigt sköra och sjuka patienter, ibland med medfödd anomali. Jag har också fått vara med på en operation av nedre buk och gått bredvid en logoped som gör sväljundersökningar på strokeavdelningen. Det har varit väldigt varierat och intressant och varje dag innebär nya utmaningar, säger hon.

Krav från EU

Anledningen till förändringen, som alla svenska sjuksköterskeutbildningar ska genomföra, är att leva upp till EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Det kräver att hälften av studietiden utgör ”klinisk praktik”, ett begrepp som varit omdiskuterat eftersom det varit oklart om exempelvis simulering får räknas. Slutsatsen som majoriteten av lärosätena dragit är att vfu:n behöver utökas drastiskt. Men eftersom det redan råder brist på placeringar och handledare är utmaningen stor. Beskedet kom också plötsligt i början av 2023. Därför har 23 av 25 högskolor och universitet som utbildar sjuksköterskor sökt och fått dispens till 2024 för att hinna anpassa studieplanerna. Men Högskolan Väst rivstartade redan under höstterminen.

– Vi ansökte om dispens från Universitetskanslerämbetet i februari, men eftersom beslutet inte skulle komma förrän i maj resonerade vi att vi inte kunde vänta, utan behövde sätta i gång processen direkt, säger Agneta Hjelm Persäng, avdelningschef för omvårdnad på grundnivå.

Tillsammans började de 18 medarbetarna på institutionen ett intensivt arbete med att utvärdera och planera för förändringen. Företrädare för vårdverksamheter i upptagningsområdet bjöds in till diskussioner om möjligheterna att ta emot fler studenter under längre perioder.

– Det var nära att vi föll på målsnöret och inte skulle kunna ta in 116 studenter, som är vårt uppdrag. Men tack vare engagemanget från verksamheterna gick det till slut, säger Agneta Hjelm Persäng.

Fler timmar per vecka

Traditionellt är det vårdavdelningar på sjukhus som tagit emot studenter, men nu har även mottagningar som utför planerade vårdinsatser, närakuter och företagshälsovård involverats i den verksamhetsförlagda utbildningen.

– Det positiva är att det ger en naturlig anknytning från båda håll, säger universitetslektor Maria Rönnerhag, som är en av alla medarbetare som engagerats i utvecklingen.

För studenterna är skillnaden stor. Tidigare ingick endast två dagars fältstudier i termin ett. Numera är det fyra veckors vfu på heltid. 35-timmarsveckorna har utökats till 40, där de extra fem timmarna utgörs av strukturerade läraktiviteter som kan bestå av inlämningsuppgifter, reflektion och seminarier.

Fokus på hygienrutiner

Varje praktikperiod har också ett särskilt fokus kopplat till lärandemålen. För de tre studenterna på NÄL handlar det just nu om basala hygienrutiner och arbetskläder. De ska särskilt studera lagar och föreskrifter och hur dessa gestaltar sig på arbetsplatsen.

– Här på dialys är det aseptiska centralt, eftersom man ofta jobbar rakt in i blodbanan, säger Jenna Keränen.

Krasimira Ginina, som är nyutbildad undersköterska, tycker att hygienrutinerna riskerar att förbises.

– Det är kunskap som måste hållas levande, och som man bör diskutera regelbundet på varje arbetsplats. Börjar man slarva så försämras kontinuiteten och följsamheten, vilket kan få allvarliga konsekvenser som alla måste vara medvetna om.