FoU-lektor i vårdens verklighet. Tanja Tydén stödjer forskning på kvinnokliniken

Tänk dig att du skulle vilja ta reda på om dina patienter är nöjda med omvårdnaden. Barnmorskorna på kvinnokliniken i Uppsala kan få hjälp av en klinisk lektor att formulera bra enkätfrågor.

Tanja Tydén beskriver sig som en i högsta grad praktiskt inriktad barnmorska, även om hon är disputerad och universitetslektor. Hon är glad för sin kombinationstjänst som gör att hon en dag i veckan är FoU-lektor vid kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där handleder hon barnmorskor och sjuksköterskor i kvalitetssäkrings- och forskningsprojekt. De övriga fyra arbetsdagarna är hon universitetslektor i sjuksköterskeprogrammet. Vårdhögskolan ingår sedan nyår i universitetets institution för folkhälso- och vårdvetenskap vid medicinska fakulteten.

– Jag fungerar som smörjolja i FoU-maskineriet på kvinnokliniken. Efter ett år på tjänsten känner alla till mig som resursperson. Frågor om handledning och hur man söker vetenskapliga artiklar i databaser kommer i en jämn ström, säger Tanja Tydén.

Avhandling om sexvanor
Hon disputerade 1996 på en avhandling om ungdomars sexvanor med titeln It will not happen to me, efter flera års arbete som barnmorska på studenthälsan i Uppsala och vid kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset.

Tanja Tydén ska egentligen hinna med sin egen fortsatta forskning i tjänsten, där hon tillhör docent Viveca Odlinds forskargrupp. Men hon erkänner att mycket fritid går åt till forskningsarbetet.

– Jag är van vid det efter mina egna sju år av doktorandstudier samtidigt som jag arbetade som barnmorska. Så länge det är roligt är det okej.

Kliniska lektorat är en sällsynthet i Sverige. Ändå är det numera många forskande sjuksköterskor som vill bli kvar i vården efter disputationen. På Akademiska sjukhuset finns förutom Tanja Tydén en disputerad sjuksköterska som har ett kliniskt lektorat på halvtid vid medicinkliniken.

För ett decennium eller lite mer sedan var det nästan bara vårdlärare som ägnade sig åt forskarstudier – sjuksköterskor som redan lämnat arbetet på kliniken för skolans värld. Det visade sig också i att de tidiga avhandlingarna ofta handlade om vårdvetenskapliga teorier.

Forskning nära praktiken
Nu är mer än hälften av de forskarstuderande kliniskt verksamma och ägnar sig åt forskningsprojekt som har en direkt anknytning till det dagliga vårdarbetet.

Anita Wenker, avdelningsföreståndare vid antenatalt centrum med specialistmödravård och poliklinisk mottagning, ville ta reda på om blivande mammor var nöjda med mottagandet där. Tanja Tydén kunde då hjälpa henne att välja ut och formulera de rätta enkätfrågorna. Enkäten ska under våren ge svar på om den information som ges på mottagningen är bra, om det är lätt att komma fram per telefon och om de blivande mammor som också är diabetiker är nöjda med att få träffa diabetesläkaren, obstetrikern och göra ultraljud vid ett och samma besök på polikliniken.

Mer ont av abortpiller
Barnmorskan AnnSofie Kullman Östlund på gynoperation berättar att hon och hennes kolleger fick en känsla av att de kvinnor som gjorde medicinsk abort med abortpiller hade mer ont än de kvinnor som gjorde traditionell kirurgisk abort. De ville undersöka om det verkligen var så och tog kontakt med Tanja Tydén för att få hjälp att planera en undersökning med enkätfrågor. Samtidigt ville de passa på att ta reda på vad kvinnorna tyckte om omhändertagandet vid aborten.

Bättre smärtlindringsrutiner
Åtta frågor formulerades och enkätpappret lämnades i samband med utskrivningssamtalet till 81 kvinnor som gjorde abort våren 1997. 14 av dem hade gjort tablettabort. Svaren bekräftade vad barnmorskorna hade anat. Smärtupplevelsen, som kvinnorna fick markera på en visuell analogskala, var mycket svårare hos dem som gjort tablettabort. Rutinerna för behandling med smärtstillande medel kunde då ändras så att kvinnorna inte behövde ha så ont.

För barnmorskorna var det också väldigt roligt att få bekräftelse på att de tog väl hand om sina patienter. Enkätsvaren beskrev omvårdnaden som ”extremt god” och ”ni var helt fantastiska”. När resultaten senare skulle publiceras i en rapport kunde barnmorskorna få råd om uppläggningen av Tanja Tydén.

Tanja Tydén handleder också doktorander på kvinnokliniken. Aini Skirgård, som är barnmorska, har tidigare arbetat på Flyktinghälsan i Uppsala och på Cancerepidemiologen tills den verksamheten flyttade till Stockholm för ett år sedan. Eftersom hon var bunden till Uppsala av familjen följde hon inte med till Stockholm utan såg förändringen som en anledning att pröva något nytt. Hon sökte upp Tanja Tydén för att orientera sig om forskarstudier och valde sedan att gå in i ett doktorandarbete där hon ska undersöka hur svenska respektive invandrade förstföderskor upplever att bli mammor. Inledningsvis ska hon djupintervjua 15 kvinnor för att få material till att konstruera de rätta enkätfrågorna. Hon satsar i första hand på att ta en licentiatexamen och Tanja Tydén är en av hennes handledare i studierna.

Artiklar via Internet
Tanja Tydén tipsar om och har kurser i att söka information, till exempel forskningsartiklar i medicinska databaser via Internet. Tillsammans med Vårdbibliotekets chef Anders Rydquist har hon kurser i referenshanteringsprogrammet Endnote för både sjuksköterskor, barnmorskor och läkare. Under vårt samtal kikar en av klinikens läkare in i rummet för att anmäla sig till denna kurs.

Med hjälp av Endnote kan man som skribent av forskningsartiklar anpassa sina referenser till alla de stora vetenskapliga tidskrifternas regler för uppställning av referenser. När man väl kan programmet räcker det med några tryck på tangenterna för att få referenslistan anpassad till British Medical Journal, till exempel. Tanja Tydén har själv haft stor nytta av det när hon skickat egna artiklar för publicering i utländska, vetenskapliga tidskrifter.
Hon prisar Vårdbiblioteket och bibliotekarierna där som var förutseende nog att satsa på den nya informationstekniken så fort den var tillgänglig.

Studenter deltar
I sin universitetslektortjänst undervisar Tanja Tydén blivande sjuksköterskor och sjuksköterskor i vidareutbildning, däremot inga barnmorskor eftersom specialistutbildning till barnmorska inte finns i Uppsala. Hennes koppling till kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset och den kvalitetssäkringsgrupp som finns där gör att hon kan slussa in dem som är intresserade av kvinnosjukdomar i utvecklingsprojekt på kvinnokliniken. Under våren kommer några sjuksköterskestuderande att kunna göra sina avslutande examensarbeten i omvårdnad i ett nytt projekt på kvinnoklinikens operationsavdelning, som AnnSofie Kullman Östlund och hennes kolleger planerar. De vill undersöka hur de kvinnor som kommer som dagpatienter för laparoskopiska undersökningar och går hem redan samma eftermiddag uppfattar omvårdnaden. Mellan 100 och 200 patienter ska intervjuas och ringas upp från operationsavdelningen dagen efter operationen, då många är oroliga och har frågor.

Flera liknande projekt ligger i startgroparna.