Fritt fram att prova nytt

Karin Mörtsell är barnmorska på kvinnokliniken i Skellefteå. En dag kom hon med en idé: Varför inte ha en drop in-mottagning för 20-25-åringar, i stället för tidsbeställning? Nu vill ingen ta bort den.

? Jag tänkte till exempel på dem som plötsligt upptäcker att p-pillerkartan är slut och behöver nya samma dag. Med en öppen mottagning skulle vi snabbt kunna hjälpa dem med att skriva ut recept och samtidigt kunna ge råd, berättar Karin Mörtsell.

Egentligen var det ingen annan som trodde på idén, att det skulle komma folk till en öppen mottagning. Ja, det fanns inte bara tveksamhet på kliniken utan även ett visst motstånd.

Men det var i alla fall en idé och idéer är till för att testas, enligt tanken att alla inte behöver vara överens eftersom det är hämmande. Därför fick hon sätta i gång.

I dag är det ingen som ångrar det. Varje gång kommer 10?20 personer till mottagningen, som är öppen två gånger i veckan sent på eftermiddagen. Den öppna mottagningen har kommit för att stanna.

? Ja, tills vi kommer på något ännu bättre, säger Ulf Oscarsson, överläkare och verksamhetschef på kvinnokliniken, tillika chefsläkare i Skellefteå.

Alla idéer ska kunna testas
Det här exemplet är på flera sätt symboliskt för det tvecklingsarbete som pågår överallt i Skellefteå sjukvård med stöd av memeologerna (se artikel på sidan 21): att idén ska komma från dem som arbetar ute i verksamheten och att alla idéer ska kunna testas.

På Morö backe vårdcentral, nära E4:ans norra utfart mot Luleå, fick man nys om en studie som visade att tympanometri är en säkrare metod vid otitkontrollen av barn än att läkare tittar i öronen. I stället för att bara följa studiens resultat och byta undersökningsmetod och verktyg gick vårdcentralen ett steg längre och funderade över vem som skulle kunna utföra arbetsuppgiften.

Resultatet blev att först en sjuksköterska och sedan en undersköterska tog över från läkaren. Och allt fungerar lika bra som tidigare.

Det här är ett exempel på ett annat måste i utvecklingsarbetet: att riva revirgränser och bryta den traditionella hierarkin. Ett annat exempel är kvinnokliniken. Där gjordes en översyn av allas arbetsuppgifter och förändringarna blev som en cirkel: läkaruppgifter överfördes till barnmorskor och sjuksköterskor, barnmorske- och sjuksköterskeuppgifter till undersköterskor, undersköterskeuppgifter till sekreterare och sekreteraruppgifter till läkare.

? På det sättet använder vi vars och ens kompetens bättre och arbetsuppgifterna görs på rätt nivå, menar Ulf Oscarsson.

Som chef har han en viktig roll. För att ett förändringsarbete ska fungera krävs att personalen känner sig delaktig och att det finns en ledare som inte bara är positiv till utvecklingsarbetet utan även låter idéerna från anställda komma fram.

Morö backe vårdcentral arbetar på samma sätt. Där tas grunden till varje års verksamhetsplan fram under ett brainstorming-möte på annan plats. Utifrån vad som då kommer fram formulerar sedan ledningsgruppen själva planen.

? Nästan alla anställda deltog i mötet i höstas. Det var bara jag och en sekreterare kvar och skötte verksamheten på vårdcentralen, berättar Gunnar Engberg, läkare och vårdcentralens verksamhetschef.

Personalens arbete är grunden för det kommande årets arbete på vårdcentralen. Var och en får själv välja något av planens utvecklingsområden. Under 2003 satsar vårdcentralen bland annat på ett smidigare sätt att kombinera bvc-tider till läkare och sjuksköterska och på hjälpmedelsförsörjningen.

? Vi tycker att det här sättet att arbeta är bra. Det är inte probleminriktat utan siktar framåt, på att hitta bra lösningar, säger Gun Ström, sjuksköterska på vårdcentralen.

Enighet om förändringar
Hon pekar på en del av de förändringar som genomförts i total enighet:

Man har telefonsvararservice i stället för mottagning för bland annat recept och avbokning av tid.

Bedömningen av infektioner, även urininfektioner, har flyttats från läkare till sjuksköterska.

Sekreterare har tagit över kallelser från sjuksköterskorna.

Sjukgymnast bedömer själv till exempel ryggbesvär utan remiss.

? Det fanns en trend i samband med husläkarreformen att det viktigaste var att få en läkartid. Vi anser att det viktigaste är att få hjälp, oavsett av vem, säger Gun Ström och Gunnar Engberg.

Förändringsarbetet på Morö backe har fått andra konsekvenser. En utökning med två distriktssköterskor har skett för att i första hand hinna med de utökade arbetsuppgifterna. Alla anställda har också heltidstjänst med möjlighet till deltid.

Fyra egna timmar
? Det gäller inte bara småbarnsföräldrar. Vi har en sjuksköterska som går ner till deltid nu för att en dag i veckan vara tillsammans med sitt barnbarn, berättar Gun Ström.

Alla har även något som kallas »min tid«, fyra timmar i veckan som man bestämmer över helt själv. Varannan tisdag har alla schemalagd arbetstid till 18.30 för att kunna delta i ett möte på arbetstid.

Dessutom har det blivit litet mer i plånboken.
När arbetsgivaren förra året skulle fördela verksamhetspotten (de 0,5 procent av lönesumman som finns i avtalet för bland annat Vårdförbundet och som arbetsgivaren bestämmer över helt ensam) gick pengarna till enheter där man satsat mycket på förändringsarbetet, bland annat just Morö backe.

? Eftersom vi ansåg att alla bidragit till förändringsarbetet tyckte vi att alla skulle ha lika mycket och det blev 300 kronor mer i månaden, säger Gunnar Engberg.

Även kvinnokliniken hörde till de enheter som fick del av verksamhetspotten. Det fick kliniken för en rad förbättringar. Ulf Oscarsson och Karin Mörtsell berättar tillsammans med chefsbarnmorskan Karin Brännström och mottagningssjuksköterskan Britta Berggren vad som bland annat hänt under en följd av utvecklingsår:

Antalet vårdplatser har minskat. »Vi bedriver inte så mycket hotellverksamhet längre.« I stället gör personalen hembesök hos förstföderskor och de med särskilda behov.

Eftersom ekonomiska beslut nu fattas i samverkan har personalen en helt annan insyn i läget för kliniken.

Trots neddragningar under sommar, påsk och jul finns det inga väntelistor. Till läkare är väntetiderna max tolv dagar och så har det varit de senaste tre åren.

Alla samlas för diskussion om viktiga frågor och det är grunden för verksamhetsplanen.

Kliniken är uppdelad i 14 områden. Inom varje område finns en ansvarig som leder utvecklingsarbetet, till exempel den som arbetar med fertilitet och aborter.

Enkäter visar att 30?35 procent vill göra hemaborter. Det målet har ännu inte nåtts, men i dag sker 20 procent hemma med telefonstöd mot bara tre procent för ett år sedan.

Utöver den öppna mottagningen har man infört gruppmottagning för ungdomar (informerar i grupp i stället för var och en för sig) och tar skolklasser till ungdomsmottagningen i stället för besök i skolorna. Det är två förändringar som både fått ett positivt mottagande och sparar tid.

Ett starkt missnöje med arbetstiderna har lett till att man tagit fram en helt ny modell som bland annat innebär att alla barnmorskor fått den sysselsättningsgrad de vill ha och ökad möjlighet till ledighet när de önskar det.