Full fart framåt efter kritiken…

Icke högskolemässig. Högskoleverkets omdöme slog ner som en bomb på Karolinska institutet i vintras. Nu rustar man sig för att bli bäst i landet.

2 oktober 2000

I våras var stämningen dämpad på Karolinska institutet, ki. Sjuksköterskeprogrammet hade fått underkänt av Högskoleverket och examensrätten var i fara.

Men ett drygt halvår senare kan Ulla Waldenström, prefekt på institutionen för omvårdnad, se de positiva effekterna av Högskoleverkets kritik:

– Det var signalen till en medveten satsning inom alla delar av ki för att vi ska bli bäst i landet på att utbilda sjuksköterskor! Nu är det en väldig »go« här.

Fick en andra chans
ki:s sjuksköterskeprogram var ett av nio som inte klarade Högskoleverkets krav på högskolemässighet. För några av programmen innebar det att examensrätten drogs in.

För ki:s del blev det »gult kort« – eftersom utbildningen klarade högskolemässigheten vid granskningen 1996 valde Högskoleverket att inte dra in examensrätten nu utan ge ki chansen att förbättra kvaliteten på undervisningen.

I början av maj lämnade ki:s ledning in sitt åtgärdsprogram, där man redovisar vilka förändringar som är på gång. Högskoleverket konstaterar att förslagen går i rätt riktning och ger ki två år på sig att åter uppnå högskolemässighet.

Redan igång
Men även om kritiken från Högskoleverket blev en puff i ryggen för förändringsarbetet hade det startat redan före verkets inspektion. Bland annat hade man gjort enkätundersökningar bland studenterna för att få deras syn på hur undervisningen fungerade, jobbade med att integrera sjuksköterskeutbildningen i ki:s övriga verksamhet och hade börjat förstärka på lärarsidan. Sedan Högskoleverket gjorde sin inspektion i fjol har ki till exempel fördubblat antalet forskarutbildade lärare.

Och nu ska ki också få en av de 16 forskarskolor – den för vård och omsorg – som regeringen föreslår i sin forskningspolitiska proposition.

Högskoleverket önskade i sin kritik att sjuksköterskeutbildningen ska lägga mer krut på omvårdnadsämnet, medan studenterna (och deras blivande kolleger) tycker att undervisningen i medicin, farmakologi, mikrobiologi och liknande ämnen är för knapphändig. Samtidigt måste studenterna få bättre klinisk övning.

Om den ekvationen fordrar en längre utbildning är en fråga som skolledningen kan behöva fundera över.

Inom ramarna
Ulla Waldenström själv har varit inne på de tankegångarna tidigare. Men hon tror ändå inte att det är realistiskt att tänka sig en sådan utveckling.

– Vi försöker i första hand att utveckla utbildningen inom befintliga ramar. Trots allt finns det nog en del luft inom vissa delar av undervisningen, säger hon.

Hon pekar också på de olika lärcentra som inrättats för den kliniska förankringen: kliniska träningscentra och kliniska utbildningsavdelningar på flera av sjukhusen i länet.

Frågan om vilken utbildning sjuksköterskan egentligen bör ha är inte specifik för ki, påpekar Ulla Waldenström. Den diskussionen pågår nationellt och internationellt och också mellan olika statliga myndigheter.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida