Full frys forskares guldgruva

Många oroas av det stora kommersiella intresset för det vävnadsmaterial som finns lagrat på våra sjukhus. Men inte Göran Hallmans, föreståndare på Medicinska banken i Umeå. Att inte ställa material till läkemedelsindustrins förfogande är oetiskt. Det gäller bara att göra det på rätt sätt, hävdar han.

I en lokal någonstans i källaren under Norrlands universitetssjukhus står frysbox intill frysbox fylld med små pappaskar med provrör. Varje ask innehåller tio rör med information från tio medelålders västerbottningar, det blir tio gånger tio provrör i varje liten ask. Här finns information om 80 000 västerbottningar.  

Omkring 1 000 nya prover stoppas varje vecka ner i frysarna och i rummet intill förvaras enkätsvar och donationshandlingar. Detta är Medicinska biobanken och snart ska den tas i bruk i stor skala av läkemedelsindustrin.

Grunden till banken las i samband med att hälsoundersökningen Västerbottenprojektet startade 1985. Sedan dess erbjuds alla västerbottningar mellan 30 och 60 år en hälsotest vart tionde år. Blodprov tas och vikt, längd, blodfetter och blodtryck kontrolleras samtidigt som deltagarna fyller i en hälsoenkät.

Ungefär hälften av invånarna nappar på erbjudandet.

De inblandade forskarna insåg snart vilken guldgruva deras material skulle kunna vara för forskningen. Här fanns en bred information om friska individer som representerade ett tvärsnitt av regionens befolkning: en populationsbank, till skillnad från de flesta andra biobanker som baserar sig på sjukdomar.

Två år efter starten började man därför fråga deltagarna i projektet om de samtidigt ville donera 20 ml blod till forskning. Det ville nästan alla. Och forskarna, med professorn i näringsfysiologi Göran Hallmans i spetsen, kunde börja bygga upp banken med blodprover, enkäter och donationshandlingar.

Till projektet kopplades tumörbanken. Göran Hallmans visar två avhandlingar och berättar att forskare från hela världen redan arbetar med materialet i 20 cancer- och 20 hjärt-kärlprojekt.

Noga med sekretessen
Västerbottenprojektet pågår fortfarande och hittills är det bara tre personer som inte velat lämna sitt blod till forskningsbanken, så den växer stadigt. Numera är banken en egen enhet inom sjukhuset.

– Hela vår verksamhet bygger på västerbottningarnas förtroende för hälso- och sjukvården och vi är väldigt noga med att skydda individernas integritet och bevara sekretessen. Det material som lämnas ut är kodat och avidentifierat, berättar Göran Hallmans.

Det finns bara två kodnycklar. Den ena har bankens logistikchef Sören Holmgren, den andra har Åsa Ågren som är samordnare för alla forskningsprojekt och ansvarar för databanken.
Göran Hallmans berättar att han i början av bankens uppbyggnad inte hade några djupare insikter om de eventuella etiska problem verksamheten kunde föra med sig. De har kommit med åren. Men han ser ingen risk för att bankens material skulle kunna utnyttjas för några »udda ändamål«. Regionens forskningsetiska kommitté ska godkänna varje uttag ur banken.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida