Gapet kan minskas med lönekartläggning

Den nya lagens krav på att arbetsgivaren ska förse arbetstagarorganisationer med den information som behövs för att kunna göra en lönekartläggning anser många fackförbund, åtminstone på lokal nivå, har vitaliserat förhandlingsarbetet.

6 augusti 2001

Det berättar Anita Harriman, statistiker och enhetschef på JämO.

Hon hoppas mycket på lönekartläggningar. Om sådana görs inför löneförhandlingarna, och om parterna tar på sig sina jämställdhetsglasögon och ser strukturerna, då kanske något kan göras för att minska lönegapet.

Diskrimineringen är strukturell, säger hon. Och omedveten.

Anita Harriman tillhör inte dem som anser att arbetsgivare egentligen vill diskriminera.

– Det handlar om att man inte ser strukturerna.

Inte desto mindre anser hon att lönediskrimineringen är ett samhällsproblem. Inte bara för att det är ett brott mot mänskliga rättigheter.

– Något måste göras omgående, annars står vård och utbildning snart utan arbetskraft.

Lönekriterier ska vara transparenta, eller genomskinliga, som det heter. Modern arbetsvärdering är en metod där kraven i arbetet kan beskrivas på ett sakligt sätt, anser hon.

Vilket inte är detsamma som att lönesättningen då blir objektiv.

– All arbetsvärdering och all lönesättning är subjektiv, understryker hon.

Tydliga spelregler
Det viktiga är att arbetsgivaren sakligt ska kunna redogöra för sina värderingar. Ju mer decentraliserad och individuell lönesättningen blir, desto viktigare är det med tydliga spelregler.

Risken för godtycklighet har blivit stor. Inte minst lokala arbetsgivare inom kommunerna är osäkra på vad som ska gälla när löner sätts. Det märker Anita Harriman på deras stora efterfrågan på information.

– Det krävs både kunskap och mod för att sätta löner och många är rädda för de konflikter som kan uppstå.

Ändringar i jämställdhetslagen (1991:433), bland annat om lönekartläggning, som gäller från 1 januari 2001 hittas i SFS 2000:773.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida