Gasen i botten – för en god sak

Uppfylla en dröm och samtidigt bidra med en god gärning. Det är tanken med projektet Rosa rallyrattar. ”Vårt budskap är att ta vara på livet här och nu, för det kan få ett abrupt slut”, säger sjuksköterskan och rallykartläsaren Anette Petterson.

På onsdagen den 6 juli går startskottet för Midnattssolsrallyt. 150 veteranbilar tävlar i det 100 mil långa loppet i trakterna kring Karlskoga i Värmland. På passagerarsidan i en gråmetallic Volvo Amazon från 1965 sitter sjuksköterskan Anette Pettersson som kartläsare. Bilen är dekorerad med rosa bandet och på motorhuven och bakpartiet lyser Bröstcancerförbundets färgstarka emblem.

– Det är otroligt många som kommer fram och pratar med oss på tävlingar. Folk applåderar, skriker, hejar – det är helt galet, säger Anette Pettersson.

Hon deltog i sitt första rally 1989 . I dag är båda hennes söner förare. Anette Petterson har fungerat som kombinerad övningskörningshandledare och kartläsare för båda eftersom de inte var myndiga när de började. 

– Jag har alltid gillat fart och höll på med hästar tidigare. Man får en adrenalinkick, som ett rus i kroppen, när man står på startlinjen, säger hon.

I Rosa rallyrattar är hon framförallt projektledare för teamet.

– Jag ska se till att alla är på rätt plats vid rätt tid, men också lotsa föraren genom banan. I vanliga fall åker jag efter ”noter”, en text som beskriver vägen och avstånden till kurvorna. Men i midnattssolsrallyt finns inga noter utan man får anpassa sig efter det man ser och gasa på vid raksträckorna, säger Anette Pettersson.

Träffades på middag

Kompisen Camilla Andersson styr bilen. Det är för hennes skull de har startat Rosa rallyrattar. De båda bilsportsentusiasterna träffades på en middag hos gemensamma bekanta för cirka två år sedan. Camilla Andersson hade precis genomgått en tuff strålbehandling mot aggressiv bröstcancer och Anette Pettersson ställde vad hon beskriver som ”obekväma” frågor om sjukdomsförloppet och vården.

– Vi fann varandra direkt. Det kände som att vi varit bästa vänner för evigt. I efterhand har jag förstått att Camilla inte är den som öppnar sig i första taget.

En av frågorna rörde hennes ”bucket list” – vad hon ville göra nu när hon överlevt sjukdomen. Svaret kom direkt:

– Köra midnattsolssrallyt i en gammal Amazon.

– Då gör vi det! svarade Anette Pettersson.

Livsviktigt budskap

Förutom att förverkliga en dröm är syftet att samla in pengar till cancerforskning. I alla möten sprider de sitt budskap om att ta vara på livet här och nu.

– Camilla var på en rutinartad mammografi och fick veta att hon hade en snabbväxande tumör. Hon upptäckte att livet kan ta slut helt plötsligt. Det har fått mig att tänka annorlunda. Det är viktigt att inte skjuta upp sina drömmar och planer. Man behöver inte köra rally, det kan vara att gå en språkkurs eller att ta kontakt med en gammal vän.

Via sociala medier och på tävlingar uppmanar de folk att swisha ett bidrag. De säljer också solglasögon, muggar och t-shirts med Rosa rallyrattar-tryck.

– Camillas målsättning är att lämna över en stor check på cancergalan i november. Alla intäkter går oavkortat till det. Vi är uppe i 230 000 kronor, så nu siktar vi på 300 000, säger Anette Pettersson.

Sponsrade med bränsle och däck

Men det är förstås inte gratis att driva ett rallyteam. Bilen, som Camilla Anderssons sambo köpte förra året, kräver underhåll och bränsle. Tävlingarna hålls över hela landet dit Amazonen transporteras på trailer. I loppen följs den också av en servicebuss.

– Olika företag har sponsrat oss med lackering, däck och bränsle. Och Kungliga automobilklubben betalade startavgiften i midnattssolsrallyt på 18 000 kronor, säger Anette Pettersson, som till vardags arbetar inom hemsjukvården i Emmaboda kommun. 

Finns det någon likhet mellan ditt vanliga yrke och rollen som kartläsare?

– Ja, man måste vara noggrann, lugn och väl förberedd. Du ska kunna dina grejer, eller i alla fall ge sken av det, ha ha. Jag jobbar som LSS-sjuksköterska och träffar patienter med downs syndrom, autism och utvecklingsstörning. Alla måste bemötas på olika sätt så man får vara lite av en kameleont.

Har du haft nytta av dina sjukvårdskunskaper på tävlingar – det händer väl att bilarna kraschar?

– Nej, som tur är har jag sluppit det. Däremot när barnen har spelat fotboll och åkt skejtboard, då har jag haft stor nytta av min vårdkompetens. Särskilt när ena sonen bröt armen i en skejtboardolycka. Andra barns föräldrar har ofta rådfrågat mig om jag tycker att de ska åka in och röntga skadade kroppsdelar. Svaret är oftast ”ja”.