Hur gick det sen? Kongressbeslut 2018

Glest med skyddsombud bland privatanställda: ”Enklare engagera sig om någon kom ut på plats”

Glest med skyddsombud bland privatanställda: ”Enklare engagera sig om någon kom ut på plats”
Efterlyser möten IRL. Karen Garay Sevelin, privat anställd sjuksköterska, Dalens sjukhus. Foto: Ebba Blume

Bland privat anställda medlemmar i Vårdförbundet finns bara hälften så många skyddsombud som bland regionanställda. Om någon kom ut på plats för att informera skulle man kanske bli mer intresserad, tror Karen Garay Sevelin, sjuksköterska vid Dalens sjukhus i Stockholm.

Med snabba, lätta steg tar hon sig fram genom sjukhuskorridoren där fönster generöst släpper in ljus från snö och aprilsol utanför. 

Karen Garay Sevelin, 24, började i höstas som sjuksköterska på geriatriska akutavdelningen vid Dalens sjukhus, privatägt av Aleris. Hon har jobbat sedan tidig morgon och ska snart gå hem för dagen. Karen Garay Sevelin är medlem i Vårdförbundet. Något lokalt skyddsombud finns dock inte på hennes avdelning. Frågan har tagits upp, av en av de 20-tal sjuksköterskor och undersköterskor som är fast anställda där. Men ingen nappade.

– Jag har inte varit på någon arbetsplats där det finns skyddsombud. Men om någon kom ut på plats och informerade och pratade med oss IRL, skulle det kanske inte kännas lika långt bort. Då kanske man blir mer intresserad, säger Karen Garay Sevelin till Vårdfokus.

Privatanställda: Beslut från kongressen 2018 – hur gick det sen?

Snart är det dags för Vårdförbundets kongress 2022, där inriktning, val av förbundsstyrelse och beslut ska klubbas igenom.

Men hur har Vårdförbundet jobbat för att förverkliga de beslut som fattades vid kongressen 2018?

I en serie artiklar riktar Vårdfokus ljuset på några av besluten och propositionerna och ser vad som hände sen.

Utifrån propositionen ska Vårdförbundet "förenkla och förtydliga strukturen för hur privata medlemmar och riksklubbar ska kunna påverka, ge synpunkter och ta del av processer vid förhandlingar och överläggningar av centrala avtal för privatanställda."

Ett ombud på avdelningen skulle förmodligen innebära förändring, tror hon. Skälet till att hon själv tvekar att axla rollen som skyddsombud är både tidsbrist och en viss osäkerhet på vad uppdraget innebär, huruvida hon passar för det, eller vågar ta sig an det. Ingen på hennes avdelning är fackligt aktiv, även om de individuellt kan ha kontakt med facket om olika händelser.  

Få förtroendevalda bland privatanställda

En av dem som är ute och informerar privat anställd vårdpersonal är Per Markus Risman, facklig verksamhetsutredare vid Vårdförbundet.

– Vi klampar in på en arbetsplats med en goodie bag och frågar om de har tid att prata. Ibland har de det, ibland inte, säger han.

Han är även regionalt skyddsombud och åker ut till arbetsplatser där personal slagit larm om att det inte går rätt till. Pandemin har fram till nyligen lagt sordin på den uppsökande verksamhet som nu åter är igång. Just vid Dalens sjukhus har Per Markus Risman dock ännu inte varit på plats.

– Vi har hundratals privata arbetsplatser utan förtroendevalda. Hade jag kunnat klona mig, hade jag gjort det.

Antalet förtroendevalda är långt glesare bland privat anställda medlemmar i Vårdförbundet än bland dem som jobbar för regioner. Bland regionanställda går det en förtroendevald per 20:e medlem, i privat sektor finns omkring en förtroendevald per 40:e medlem, visar uppgifter från Vårdförbundet.

De regionala arbetsplatserna är i regel större, med potentiellt fler medlemmar och därmed även fler skyddsombud, påpekar Per Markus Risman.

– Vi är starkare i regional sektor, har mer pli på cheferna där. I privat sektor har vi inte samma kontroll. Ett skäl är just att där saknas lokalt förtroendevalda. I stället för att organisera sig, kontaktar man där ofta facket individuellt.

Ville kratta för att påverka

I ett beslut från förra kongressen var syftet ”att förenkla och förtydliga strukturen för hur privata medlemmar ska kunna påverka, ge synpunkter och ta del av förhandlingar och överläggningar av centrala avtal för privatanställda”.

Har ni de senaste fyra åren lyckats förenkla för privat anställda att påverka?

– Under de två år som jag jobbat kan jag se en skillnad. Vi har jobbat aktivt med att bilda fler klubbar och avdelningar, och har bildat riksklubb på Falck Ambulans. Vi försöker också bilda klubb vid vårdföretaget Attendo och vid statliga myndigheter, säger Per Markus Risman.

Ett syfte med den så kallade organisationspropositionen, som lades vid kongressen 2018, var att underlätta för privat anställda att engagera sig mer i fackliga frågor. Uppmuntra dem till att ta ett större ansvar och vara behjälplig om de exempelvis ville skriva handlingar till förbundsstyrelsen.

Per Markus Rismans uppfattning är att engagemanget bland privat anställda att organisera sig fackligt har vuxit de senaste åren.

– Nyligen blev jag kontaktad av vårdpersonal som ville välja förtroendevalda för Attendo, då åkte vi ut till dem. Så det finns ett sug.

Det främsta skälet till att redan hårt arbetande vårdpersonal tackar nej till fackliga förtroendeuppdrag är enligt Per Markus Risman att de inte har tid. På grund av sjuksköterskebrist har arbetsgivare också svårt frigöra den tid för fackligt engagemang som anställda har rätt till.

Vad ska då Vårdförbundet göra för att nå sina privat anställda medlemmar?

– Där vi kan synas, ska vi synas och vara. Våra medlemmar är livsviktiga, säger Per Markus Risman.

Karen Garay Sevelin har jobbat sedan tidig morgon, det är tid för henne att gå hem för dagen. Hon går vidare från sjukhuskorridoren, mot receptionen vid entrén. Passerar anslagstavlan, där informationsblad om yoga och mindfulness som metod för stresshantering sitter prydligt häftade. Någon information om facket syns där inte alls.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida