Grejen med provröret

Vakuumrör, eller vacutainer på engelska, används för blodprovstagning. Det är ett sterilt provrör med en färgad säkerhetskork och ett undertryck som gör att blodet sugs ner i röret genom en speciell nål. Röret innehåller olika tillsatser, till exempel ämnen som antingen triggar eller hämmar koagulation av blod. Vakuumröret uppfanns 1949 av Joseph Kleiner.

När vi säger provrör i dagligt tal kan det betyda allt möjligt, det är helt enkelt ett smalt rör i glas eller plast som kan fyllas med vad som helst. Provrör som används i vården finns i olika varianter och kan, förutom blod, fyllas med kroppsvätskor som urin, saliv, spermier, benmärg, ledvätska med mera.

Varje rörtyp har sin unika fyllningsgrad beroende på hur mycket kemikalier som finns i röret. På varje rör finns en ring, punkt eller pil som visar hur mycket röret ska fyllas.

På allt fler sjukhus skickas numera provrören i slangar med hjälp av tryckluft. Proverna behöver inte packas in utan färdas ett i taget till laboratoriet och är framme på några sekunder. Med tanke på att det varje år analyseras omkring fem miljoner prover bara i Lund så förstår man att systemet sparar både tid och arbetskraft.

Den svenska sjuksköterskan Barbro Hjalmarsson uppfann provrörsvaggan Triomix som vänder provrören fram och tillbaka så att blodet blandas ordentligt med tillsatsen. Uppfinningen patenterades i Sverige 1994. Om det görs manuellt ska provröret vändas sakta och lugnt tio gånger, vilket är både tidsödande och jobbigt för handleden när många prover ska tas.

De olika färgerna på provrörens proppar visar vilken tillsats som finns i röret. Lila: koagulationshämmare. Mörkblå: natriumheparin. Mörkgrön: litiumheparin. Röd: koagulationsaktivator. Orange: trombin. Den svenska färgstandarden togs fram 2012 och har ökat säkerheten i labben.