Han satsar på att bli 123 år – eller mer

Peter Ottsjö har bestämt sig för att ge döden en match. Han har ställt om sitt liv, kartlagt sina gener, bytt kost och börjat träna. Nu siktar han på att leva minst i 123 år. I boken Evigt ung får vi följa med på resan mot framtiden.

Hur kom du på idén till det här projektet?

– Till vardags arbetar jag som journalist på tidningen Ny teknik där vi skriver om saker som kanske inte existerar i dag, men som är på väg om tio, tjugo år. Jag blev förvånad över hur långt vetenskapen kommit kring åldrande och att radikal långlevnad finns inom räckhåll. Jag ville veta för min egen del vad jag kan göra för att motverka åldrandet.

Handlar det om en rädsla för döden?

– Visst finns en oro för att för att leva med ohälsa, men framför allt att jag vägrar att acceptera döden. Den är ett svek av evolutionen som bara är intresserad av att föra mina gener vidare.

Hur har du gått till väga?

– Med hjälp av den forskning som finns i dag har jag ställt om mitt liv. Jag levde ganska osunt innan, åt för mycket och satt framför en skärm större delen av dagen. Det är inte någon radikal förändring egentligen – jag äter vegankost med inslag med fisk, fastar tolv till tretton timmar varje dag för att ge kroppen lite vila och tränar målmedvetet.

– Jag tycker om att använda ny teknik, mäter min sömn och mitt blodtryck och använder kontinuerlig glukosmätare. Jag genomför hälsokontroller regelbundet och har kartlagt min arvsmassa. Det är livslångt projekt att kontrollera sina gener, det dyker upp ny kunskap hela tiden.

Vilka är de största hoten mot att lyckas med projektet?

– Att vetenskapen går för långsamt framåt, men jag är inte särskilt bekymrad över det. Utvecklingen accelererar våldsamt just nu, tack vare artificiell intelligens. AI kommer att förändra mycket i vår värld de kommande åren, inklusive vår förmåga att diagnostisera och upptäcka sjukdom. Den kommer att påskynda vår förståelse för molekylära processer och möjlighet att utveckla läkemedel snabbare. Men jag tror inte att det kommer att bli så svårt, om vi har höjt medellivslängden från 40 år till 80 år det senaste århundradet ska det här nog gå bra också.

Ett samhälle fyllt med 150-åringar – hur kommer det att påverka vården?

– Det behövs mer satsningar på förebyggande hälsa och precisionsmedicin, något som inte kommer alla till del som det ser ut i dag. Nu bygger det på att man ska bli sjuk först – vi lägger mer pengar på att behandla kroniska sjukdomar där det inte alls är bäst att vänta på symtom. Det bästa för individen och samhället är att arbeta förebyggande. Det tror jag kommer att gagna sjuksköterskor också som i dag har det väldigt pressat. När vi inte blir lika sjuka lättar trycket på vården.

Har du några tips för ett långt och hälsosamt liv?

– Det absolut viktigaste är att röra på sig. Det är den just nu bästa metoden vi känner till för att leva längre och friskare. När det gäller kost kan man försöka tänka på vad man äter, när man äter och hur mycket man äter. Om man är gränslös i sin kost (äter större delen av sin vakna tid, äter vad som helst och vräker i sig) så är förstås risken stor att det leder till metabol ohälsa. Fasta är ett bra sätt att aktivera kroppens återvinningssystem. Sömn är obligatoriskt och att ha goda sociala relationer och känna lust och nyfikenhet är också viktigt.