Han tar svensk distansvård för gravida till Kenya 

En app där risk för havandeskapsförgiftning kan upptäckas genom att gravida får filma sitt ansikte med mobilkamera för att mäta blodtryck. Denna metod testas nu för första gången i världen på gravida i Sverige. Med hjälp av en sjuksköterska från Storuman, Västerbotten, ska metoden även prövas på gravida kvinnor i Kenya i höst.

En gravid kvinna filmar sitt eget ansikte med mobilen under en halv minut. Appen mäter färgen i fyra punkter i ansiktet. Färgen skiftar beroende på hur syresatt blod kvinnan är. Ett mer syresatt blod ger en rödare färg, mindre syresatt blod skiftar i mörkare nyanser. Syresättningen speglar hur blodet strömmar, vilket i sin tur beror på blodtrycket.

På detta sätt – genom metoden Transdermal Optimal Imaging – kan man mäta blodtryck, hur belastat hjärtat är och vilken stressnivå kvinnan har, enligt Stefan Hansson. Han är professor och överläkare vid avdelningen för obstetrik och gynekologi på kvinnokliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö.

I samarbete med en forskargrupp i Toronto som har utvecklat tekniken, tillhandahåller han denna app, som i en studie nu under våren för första gången i världen testas på gravida. 300 kvinnor deltar, och observeras under och efter förlossning i syfte att tidigt upptäcka risk för havandeskapsförgiftning och tecken på depression.

Vi beräknar erbjuda 48 000 gravida kvinnor per år denna service, det vill säga alla gravida i Homa Bay County under två år.

Roland Gustafsson, sjuksköterska och projektkoordinator vid Glesbygdsmedicinskt centrum, Storuman, Region Västerbotten.

Om den första studien faller väl ut kommer appen även att testas och utvärderas på gravida kvinnor i regionen Homa Bay vid Victoriasjön i Kenya, ett 50-tal mil utanför huvudstaden Nairobi. 

Roland Gustafsson, sjuksköterska och projektkoordinator vid Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman i Region Västerbotten, leder Kenya-projektet. 

– Vi beräknar att erbjuda 48 000 gravida kvinnor per år denna service, det vill säga alla gravida i Homa Bay County under två år, berättar han för Vårdfokus. 

Hur träffsäkert är det då att mäta blodtryck genom ansiktsfilmning? 

När metoden prövats på icke-gravida visade sig träffsäkerheten vara 96 procent, enligt Maria Andersson, barnmorska och doktorand i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet, som leder studien i Sverige. 

– Men vi vet ännu inget om hur den fungerar på gravida kvinnor, säger hon till Vårdfokus. 

I graviditeten får man generellt större blodvolym och snabbt stigande puls. Man kan även bli svullen i ansiktet och då kanske appen inte mäter tillförlitligt, konstaterar Maria Andersson. 

– Det vet vi inget om, men det är det vi utvärderar nu. 

Upptäcka stigande blodtryck

Kvinnorna inkluderas i studien under graviditetsvecka 8-12, i samband med att de skrivs in i mödravården. Sen tar de blodtryck via appen varje vecka och värdena rapporteras in automatiskt, digitalt. Tanken är att i ett skede innan kvinnorna regelbundet börjar besöka barnmorskan från graviditetsvecka 20 upptäcka om de är på väg att utveckla stigande blodtryck. När de sen börjar mäta sitt blodtryck hos barnmorskan skannar de samtidigt sitt ansikte. Resultatet utvärderas parallellt med det blodtryck som barnmorskan mäter i syfte att bedöma appens noggrannhet.

Metoden är alltså tänkt som ett komplement till besöken hos barnmorska. För att upptäcka risk för havandeskapsförgiftning utvärderas även andra faktorer via checklistor som kvinnorna får fylla i, som exempelvis hur de mår under graviditeten. 

– Genom denna metod kan man kanske via appen redan tidigt hemma upptäcka högt blodtryck än om man går hos barnmorskan, säger Maria Andersson. 

Om de preliminära resultaten är goda ska metoden redan i höst alltså testas för att upptäcka risk för havandeskapsförgiftning i Homa Bay i Kenya.

Kan varna tidigt

I låg- och mellaninkomstländer är det vanligare med havandeskapsförgiftning samtidigt som mödravården inte är lika välfungerande som i Sverige. Syftet med projektet i Kenya är att tidigt varna gravida kvinnor om deras blodtryck börjar stiga så att de kan söka sjukvård i tid.

Region Västerbotten, som driver projektet medan forskningsinstitutet RISE och Lunds universitet bidrar med kunskap, bekostar inte projektet via skattepengar. Under våren ska man i stället ansöka om tre miljoner kronor via Bill and Melinda Gates Foundation, berättar Roland Gustafsson. 

I Kenya har sjuksköterskor ansvar för både förlossningar, förebyggande vård och akutsjukvård.

Roland Gustafsson, sjuksköterska och projektkoordinator vid Glesbygdsmedicinskt centrum.

Kenya, där 70 procent av befolkningen är under 20 år, har en hög grad av både barnadödlighet och mödradödlighet. Med hjälp av denna metod kan risken för havandeskapsförgiftning upptäckas tidigare, så att kvinnorna också får hjälp i tid, resonerar han. 

Underlättar en sådan här metod för sjuksköterskor i Kenya? 

– Ja, de får tillgång till en helt annan stöttning. I Kenya har sjuksköterskor ansvar för både förlossningar, förebyggande vård och akutsjukvård. 

I Kenya brottas vården ofta med dubbla sjukvårdsbördor: både med sjukdomar som malaria och hiv, samtidigt som man i allt högre grad har börjat få hantera välfärdssjukdomar som diabetes. 

Sjuksköterskor är även barnmorskor

Landets sjukvårdssystem bygger på fem nivåer, där första nivån består av obemannade vårdcentraler med så kallade hälsoinformatörer, det vill säga volontärer som i förebyggande syfte tar hand om patienter. 

Först på andra vårdnivån finns vårdcentraler bemannade av en eller ett par sjuksköterskor och de har ett brett arbetsområde. I Kenya är sjuksköterskor per automatik även barnmorskor – utbildningen är kombinerad. 

Får de kvinnor som deltar i projektet i Kenya i höst sin blodtrycksmätning på distans kombinerad med riktiga möten med barnmorska, som de som deltar i studien i Sverige?

– Förhoppningen är att de ska ha minst fyra besök hos barnmorskan före förlossningen vilket är WHO:s rekommendation, säger Roland Gustafsson.

Obemannade vårdcentraler

Den global bristen på sjuksköterskor och läkare har i kombination med en vård i ständig brist på resurser gjort att även andra projekt inom den växande distansvården i Sveriges glesbygd har passat glesbygd i andra länder. 

Region Västerbotten har under flera år bedrivit export av distansvård till Kenya. Projekt som startat via kontakter och utbyte vid exempelvis vårdkonferenser. 

I Homa Bay pågår också ett projekt med obemannade vårdcentraler (som alltså redan är det normala för första vårdnivån i Kenya), där man från Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman överför kunskap kring exempelvis hygien.  I den kenyanska regionen finns också en modell för videokonsultation som även används vid obemannade vårdcentraler i Västerbotten. 

Huruvida mer avancerad teknik för att ta blodtryck och blodprov på obemannade vårdcentraler ska lanseras även i Kenya, är ännu oklart, enligt Roland Gustafsson.

– De har inte bredband som vi, men ett väl utbyggt mobilnät, konstaterar han.

Kallas framtidens vård

I Region Västerbotten har distansvården däremot expanderat, och där ofta under benämningen framtidens vård på frammarsch. Ett tiotal obemannade vårdcentraler har vuxit fram i regionen de senaste sex åren, i anslutning till exempelvis en skollokal (i Slussfors), ett äldreboende (i Fredrika) och vid en järnvägsstation (i Bastuträsk).

Här kan bland andra multisjuka hjärtsviktspatienter, som behöver blodförtunnande medicin, via sitt id-kort komma åt en vårdväska med nål och övrig utrustning som krävs för blodprov och för mätning av blodtryck och EKG. Patienten kan vid en brits ta blodprov på sig själv genom att sticka sig i fingret. Blodvärdena syns sedan direkt på ett mätinstrument och skickas automatiskt till en databas på sjukhuset. I dessa obemannade vårdrum kan patienten också få tidsbokad rådgivning med läkare eller sjuksköterska via videolänk. Ett par timmar om dagen finns personal från hemtjänst på plats i vårdrummen, för att hjälpa patienter som kan behöva hjälp att använda utrustningen.

På detta sätt slipper patienten resa flera mil till närmaste bemannade vårdcentral, vilket också ger miljövinster, resonerar Roland Gustafsson, och berättar att de obemannade vårdcentralerna sprider sig i Sverige.  

Detta är en del av framtidens vård.

Roland Gustafsson, sjuksköterska och projektkoordinator vid Glesbygdsmedicinskt centrum.

I såväl Jämtland som Dalarna finns förslag från politiskt håll om att dra igång liknande obemannade vårdrum. Även i Åmsele finns önskemål från befolkningen om att etablera obemannade vårdcentraler, enligt Roland Gustafsson.

– Detta är en del av framtidens vård, där patienten tar ett större ansvar för sin vård, säger han.

Är då patienter lika kapabla och villiga att ta egenansvar som distansvården ofta beskriver? En tidigare utvärdering av den obemannade vårdcentralen i Slussfors visar att äldre patienter inte var så nöjda med vård via videolänk och att de inte såg det som adekvat kompensation för vård som inbegriper ett verkligt möte.

– Distansvården kommer aldrig att ersätta det fysiska mötet. Men det kan vara ett komplement, säger Roland Gustafsson. 

Finns risk att obemannade vårdcentraler blir ett försök att lösa bristen på personal? 

– Nej. Vi ersätter inte personal med distansvård. Men den stora problematiken hos oss häruppe är ju att vi inte får tag i personal, säger Roland Gustafsson.

”Passar inte för komplexa vårdbehov”

Hanna Falk, sjuksköterska och docent i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, anser dock att man bör ta med i beräkningen att alla patienter inte är lämpade för distansvård.

Det är en sak om man har en lättskött diabetes, konstaterar hon. 

– Denna typ av digitala lösningar är fantastiska i vissa hänseenden, som när det handlar om enkla ordinationer och kontroller. Bedömningar av symtom, som inte kräver att man har personen framför sig och möjlighet att observera andra symtom som är viktiga för fortsatt behandling, säger Hanna Falk till Vårdfokus.

För äldre med komplexa vårdbehov är denna typ av lösningar däremot inte optimala, anser hon, dels för att de är relativt datorovana, dels för att sjukdomsbilden kan vara komplex.

Distansvården får inte bli ett substitut för att människor av olika skäl flyr vården. Då är vi inne på en farlig väg. 

Hanna Falk, sjuksköterska och docent i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Är man multisjuk och besväras av symtom från flera organsystem ska man nog fysiskt träffa en läkare eller sjuksköterska, som kan göra en helhetsbedömning. 

Distansvården ska vara ett komplement till en övrigt fungerande vård med tillräckligt många anställda, betonar Hanna Falk.

– Men det får inte bli ett substitut för att människor av olika skäl flyr vården. Då är vi inne på en farlig väg.