Hanne Kjöller: ”Jag ska stå stadig som en klippa när jag möter människor i sorg och skräck”
Hanne Kjöller säger att många av patienterna stannar kvar ”i hennes huvud” efter arbetspassen. ”Det är nog för att jag jobbar så lite. Om jag jobbat heltid hade jag kanske inte haft ork att engagera mig.” Foto: Johan Bergmark.
Intervju

Hanne Kjöller: ”Jag ska stå stadig som en klippa när jag möter människor i sorg och skräck”

Hon började på sjuksköterskeutbildningen "utan ädla motiv" och återvände till yrket för att bli en starkare debattör i vårdfrågor. Resultatet blev en ny bok och idag har Hanne Kjöller en tydlig bild av hur hon vill vara som sjuksköterska. Snart väntar ett nytt kapitel i vårdkarriären, denna gång i Danmark.

En skäggig sjuksköterska kramar om henne och flera gamla kollegor hälsar glatt. Trots att hon inte jobbat på Södersjukhusets akutmottagning sedan början av pandemin är Hanne Kjöller välkänd på sin före detta arbetsplats. Även bland en del patienter.

– Det händer faktiskt ganska ofta att jag blir igenkänd. Men det är nog bara de som tycker om det jag skriver som ger sig till känna. De som inte gillar mig säger inget.

Numera är hon anställd på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm, men är tjänstledig fram till i vår för att provbo i Köpenhamn. När Vårdfokus gör ett digitalt besök är lägenheten fylld av flyttkartonger. På golvet ligger kraschade Ikea-lådor som hennes tre 19-åriga sambor med blandat resultat monterat ihop. En av tonåringarna är Hanne Kjöllers dotter.

– Hon har alltid identifierat sig som dansk, och bland annat bett att få läsa hemspråk. Hennes kompis fick idén att flytta hit efter gymnasiet och jag bestämde mig för att följa med.

Hanne Kjöller

Aktuell: Med ”Dagbok från akuten” (Fri tanke förlag)

Ålder:57 år.

Bok: I Köpenhamn tillsammans med sin dotter och hennes två kompisar samt hund. Lägenhet i Stockholm och lantställe i Norrtälje.

Yrke: Sjuksköterska, journalist och författare. Tidigare ledarskribent på Dagens Nyheter, idag fri kolumnist för tidningen. Tjänstledig från akutmottagningen på Capio S:t Görans sjukhus.

Själv tillbringade Hanne Kjöller betydande delar av sin barndom hos morföräldrarna i Hellerup strax norr om Köpenhamn. Mamman lämnade studierna och flyttade till Sverige för kärleken. Nu har Hanne Kjöller gjort den omvända resan. Men det sker på begränsad tid och med lång yrkeserfarenhet – både som sjuksköterska och journalist – i bagaget. I två decennier har hon skrivit ledare i Dagens Nyheter och även publicerat ett stort antal böcker, bland annat om föräldraskap, åldrande, forskningsfusk och fiffel i välfärdssystemen.

Nu är hon aktuell med ”Dagbok från akuten”, där erfarenheter från sjuksköterskeyrket sätts i ett större perspektiv. Det handlar om överkonsumtion av vård, obefogad digitalisering och en bemanning inom akutsjukvården som ökat drastiskt utan att det märks.

För några år sedan började jag få kommentarer från läsare på Twitter och liknande om att det väl ändå var rätt länge sedan jag jobbade inom sjukvården. Och visst, de hade en point.

– Jag skrev mycket dagbok i tonåren och har tagit upp det igen när jag hamnat i svåra situationer. Att skriva och prata är ett sätt att strukturera tankarna.

Hon fick sin sjuksköterskelegitimation från Sophiahemmet1989. På utbildningen väcktes både intresse och engagemang för yrket, men valet var en kompromiss.

– Jag hade inga ädla motiv. Målet var hela tiden att bli journalist men eftersom jag hade usla betyg kunde jag inte komma in på den utbildningen. I åttan vill jag minnas att jag hade etta i svenska, tvåa i musik och streck i allt annat. I nian skärpte jag mig och lyckades komma in på treårig ekonomisk linje.

Hanne Kjöller inne på sjukhuset där hon jobbar. Foto: Johan Bergmark.
Det var initialt viljan att bli en starkare vårddebattör som fick Hanne Kjöller att söka sig tillbaka till sjuksköterskeyrket. Men inte enbart: ”Jag längtade också tillbaka och var nyfiken på hur vården förändrats.” Foto: Johan Bergmark.

Även arbetsmarknaden för journalister var tuff vid den här tiden och hon hade hört att det som behövdes var specialreportrar. Tanken var att nischa sig direkt, med sjukvårdsfrågor som bevakningsområde. Efter examen började Hanne Kjöller jobba på Södersjukhuset, men sökte sig snart tillbaka till universitetet. Under flera år arbetade hon deltid på akuten samtidigt som hon pluggade statsvetenskap, svenska och medie- och kommunikationsvetenskap. När hon samlat ihop en kandidatexamen började hon i stället söka jobb på tidningar.

– Jag skickade min c-uppsats till alla liberala ledarredaktioner i landet. Drömmen var att antingen bli ledarskribent på DN eller talskrivare åt dåvarande socialministern Bengt Westerberg.

Som ledarskribent fick hon utrymme för opinionsbildning inom sina hjärtefrågor: vården, polisen och socialförsäkringssystemet. Inte sällan gjorde hon en poäng av sin bakgrund som sjuksköterska.

– För några år sedan började jag få kommentarer från läsare på Twitter och liknande om att det väl ändå var rätt länge sedan jag jobbade inom sjukvården. Och visst, de hade en point.

Så 2019 bestämde hon sig för att återvända till akuten.

– Jag ville fräscha upp kunskaperna för att bli en starkare debattör i sjukvårdsfrågor. Men jag längtade också tillbaka och var nyfiken på hur vården förändrats.

Något ringrostig klev hon in på akuten efter 25 års frånvaro.

– Allt som satt i huvudet hade försvunnit, men allt som satt i händerna fanns kvar. Och jag var betydligt bättre på att bemöta människor i kris som 50-plussare än som 24-åring.

Hon säger att hon i dag har en tydlig bild av hur hon vill vara som sjuksköterska.

– Jag ska stå stadig som en klippa när jag möter människor i sorg och skräck. Inte tveka att lägga en arm om dem. Eller besöka patienter som jag träffat på akuten, men som flyttats till en vårdavdelning, och fråga hur de mår och berätta att jag tänkt på dem. Det skulle jag själv uppskatta som patient.

Pandemin gav jobbskiftet en ytterligare dimension.

– Då kändes det som ett oerhört privilegium att ha en sjukvårdsutbildning. I ett sådant läge vill jag kavla upp ärmarna och hjälpa till. Det handlar inte om att vara god, utan om personlig tillfredsställelse. Jag tror att många känner så. Det var nog därför folk kom med sallad och bullar till oss.

Förutom att hälften av alla läkemedel bytt namn var den största förändringen som skett digitaliseringen, något hon ondgör sig över i den nya boken.

– Det finns förstås många fördelar med datorjournaler. Men dokumentationen görs i en omfattning som ingen hinner läsa, i alla fall inte på akuten. Det blir ett slukhål där man slänger in allt och aldrig rensar. Om min dotter gör en abort i dag så kommer det att stå i hennes journal när hon är 67. Det är förstås viktig information om hon söker vård inom en vecka för komplikationer. Men sedan är det ju bara integritetskränkande.

Att de olika systemen inte kommunicerar med varandra skapar frustration. Samma information måste matas in om och om igen –på akuten, röntgen, operation och vårdavdelning – trots att patienten befinner sig på samma sjukhus.

– Det är enormt slöseri med vårdens resurser, säger Hanne Kjöller.

Porträtt av Hanne Kjöller. Foto: Johan Bergmark.
Hanne Kjöller, sjuksköterska, journalist och författare. Foto: Johan Bergmark.

Hon anser att ”dokumentationshysterin” lett till att sjuksköterskor och annan vårdpersonal slutat tänka själva och bara följer manualer, eller ”kakrecept” som hon kallar dem. Allt för att inte riskera att bli anmälda till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Genom att bokföra vartenda steg i arbetet skyddar man sig och kan hänvisa till regelverk snarare än egna bedömningar. En både illavarslande och fördummande ansvarsförskjutning, och i förlängningen en fara för såväl patientsäkerheten som personalenskompetens, menar Hanne Kjöller.

– Vi ska följa manualerna även om alla varningslampor blinkar.

Ett exempel i ”Dagbok från akuten” rör en ung kvinna som söker vård för synbortfall. I triagen mäts som vanligt puls, temp, andningsfrekvens med mera – och alla värden är okej. Det ska ge patienten den lägsta prioriteringsgraden. Men den konkreta beskrivningen av symtomen gör att Hanne Kjöller frångår rutinen och rundar ledningsläkaren. I stället hämtarhon tjänstgörande neurolog, som efter en kort undersökning säger: ”Vi kör det som strokelarm”.

”Den fråga jag ställer mig är vad som hade hänt om jag lyssnat mer på datorn än på min egenyrkeserfarenhet och intuition och låtit kvinnan som faktiskt hade en propp i hjärnan vänta. Kanske hade jag blivit anmäld av patienten. Men skulle jag ha blivit fälld?”, skriver hon.

Tre boktips från Hanne Kjöller

  • Skapar vården ohälsa? Allmänmedicinska reflektioner Antologi där forskare undersöker medikaliseringen i samhället.
  • Olyckliga i paradiset: Varför mår vi så dåligt när allt är så bra? Professor Christian Rück skriver om utvecklingen kring psykisk ohälsa och diagnoser.
  • Sjukvård är humanism Den pensionerade öron-näsa-hals-kirurgen Magnus Lind förklarar varför det medicinskt möjliga inte alltid är mänskligt önskvärt

Fast långt ifrån alla patienter på akuten är så sjuka. Tvärtom, enligt Hanne Kjöller. Problemet är att de inte accepterar att de är friska, eller i alla fall inte så dåliga att de behöver ta akutsjukvårdens resurser i anspråk.

– Jag tycker absolut att man ska få välja vårdcentral, men systemet i dag där patienter får välja vårdnivå är en katastrof. Akuten ska lösa allt och det blir både dåligt och dyrt.

Felet som vården gör, menar hon, är att bekräfta de patienter som söker för förkylning eller vinterkräksjuka genom att ta prover och ge behandling, och på så vis ”tråla” efter allvarlig sjukdom som inte finns.

– Tidigare behandlade vi det sannolika, nu ska vi utesluta det osannolika. Från patienternas sida är det nog en kombination av okunskap, lättja och obehagsintolerans som gör att de åker till akuten i stället för vårdcentralen. Men det är svårt att säga till någon att den sökt fel vårdnivå utan att låta otrevlig. Samtidigt fattar jag inte varför vi ska ha en sjuksköterska i receptionen om vi inte får göra en bedömning och meddela att ”det här är ingenting för oss”. Det sker en åderlåtning av akutsjukvården när uppmärksamhetstörstandetonåringar tar resurser från patienter som verkligen är sjuka.

Varför jobbar du på akuten om du upplever så stora brister?

– Vissa dagar tänker jag: ”Ring en helikopter och ta mig härifrån!” Men jag älskar verkligen att ta hand om svårt sjuka och se till att de får bästa möjliga bemötande. När en människa håller på att dö, då vill i alla fall jag göra allt för den individen och hennes familj.

Alla fyra i det lilla kollektivet nära Kongens Nytorv söker just nu jobb, vilket visat sig vara svårare än väntat för en erfaren sjuksköterska. Förutom krångel med byråkratin för att få ett danskt personnummer och bankkonto behövs en ”jobbagent” inom regionen.

– Jag har skaffat en sådan nu och varit på flera anställningsintervjuer. Men det är bara heltidstjänster som annonseras ut via jobbagenten, inte deltid och timanställning, som jag behöver för att kunna skriva.

Hanne Kjöller om…

  • ...att skriva om sin arbetsplats:
    ”På S:t Göran har kollegorna varit positiva och uppmuntrande. Men det blev lite kalabalik på Södersjukhuset när jag skrev att bemanningen ökat enormt på akutmottagningen sedan 90-talet. Vissa kände sig nog utpekade som latmaskar, men det var inte min avsikt. Cheferna sade att de hade fullt förtroende för att jag vet var gränserna går. De har också förklarat för personalen att jag har yttrandefrihet att kommentera organisationen eller missförhållanden i media, precis som alla andra.”
  • ...sjukvården i Danmark:
    ”Jag har fått uppfattningen att man som sjuksköterska jobbar mer från ax till limpa, man är med och skriver in en patient på iva och följer upp vid hemgång. Dessutom är det inte samma dokumentationshysteri, sådant verkar de skita i här.”
  • ...kollegialiteten mellan olika professioner:
    ”På 1990-talet höll sig sjuksköterskor, undersköterskor och läkare för sig själva. Det var mer hierarkiskt. I dag går alla på samma aw och avtackningar.”

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida