Val 2022

Här är stridsfrågorna i höstens heta vårdval

Här är stridsfrågorna i höstens heta vårdval
Dragkampen om det som en majoritet av väljarna anser vara viktigaste valfrågan - vården - är igång. Foto: Getty Images

Kömiljard, höjda löner, kriskommission. En majoritet av väljarna anser att sjukvården är den viktigaste valfrågan. Vårdfokus har utifrån valplattformar och svar från talespersoner synat hur de åtta riksdagspartierna vill lösa vårdkrisen.

1. Vårdplatsbristen

Partierna är överens om att antalet vårdplatser i landet bör bli fler. Men där tar samförståndet stopp.

Vägen dit går enligt M, C, och L genom en avdammad kömiljard, men i nyputsad, reformerad form. Som en morot för att anställa mer personal vill Centerpartiet införa en platsmiljard, som ska pytsas ut till de sjukhus som klarar målet om 90 procents beläggning. KD framhåller den budgetkomplettering partiet medverkat till i riksdagen i syfte att genom fler medarbetare i vården få fler vårdplatser. För 2022 har man anslagit 450 miljoner kronor, en miljard kronor för året därpå och 1,5 miljarder för 2024. Vänsterpartiet vill i sin tur se en nationell kriskommission för bättre arbetsmiljö för personal inom hälso- och sjukvården, och förespråkar förkortad arbetstid. Socialdemokraterna avsätter 250 miljoner kronor på fler praktikplatser för sjuksköterskestudenter, och i vårändringsbudgeten satsar regeringen 500 miljoner kronor för att öka antalet vårdplatser.

Oppositionen nöjer sig inte med det. Moderaterna stödjer satsningen, men föreslår i sitt alternativ till statsbudget två respektive fyra miljarder mer i ökade statsbidrag jämfört med regeringen för åren 2023 och 2024, och anser att ”det ger bättre möjlighet att anställa fler i vården och höja lönenivåer”. Liberalerna, som kritiserar regeringens satsningar för att vara kortsiktiga, vill ”under många år framöver” öronmärka en miljard kronor för att anställa fler inom vården.

– Lägger man en enorm summa på två, tre år går det inte att höja en grundlön eller anställa, säger Lina Nordquist, Liberalernas sjukvårdspolitiske talesperson, till Vårdfokus.

2. Lönerna

Lejonparten av de åtta riksdagspartierna vill inte göra någon direkt lönesatsning för vårdpersonal från statligt håll.

”Det skulle innebära ett stort avsteg från den svenska modellen”, skriver socialminister Lena Hallengren (S) i ett mejlsvar till Vårdfokus, och framhåller att regeringen sedan mandatperiodens början har höjt de generella statsbidragen till regioner och kommuner permanent med 22,5 miljarder kronor.

MP vill däremot – i syfte att höja lönerna för vårdanställda – under de kommande fyra åren öka statsbidragen till regioner och kommuner med ytterligare 10 miljarder kronor per år. V satsar drygt 4,5 miljarder mer än regeringen på hälso- och sjukvården för 2022. Pengar, som de anser ska användas till bland annat högre löner, fler anställda och förkortad arbetstid inom vården. SD ser ett ”starkt behov” av att tillskjuta medel till regionerna för att stärka lönerna för vårdpersonal och har i sitt budgetförslag tre miljarder för ändamålet.

3. Specialistutbildning för sjuksköterskor

Staten, regionerna och kommunerna har en överenskommelse om att avsätta 500 miljoner kronor årligen mellan 2020 och 2022 för specialistutbildning för sjuksköterskor. Också för 2023 har regeringen beräknat en satsning på en halv miljard på detta, men det avgörs i budgetpropositionen för 2023.

Moderaterna säger sig däremot vilja utveckla denna satsning med hjälp av ökade statsbidrag, medan SD säger sig stödja de nationella satsningarna på området.

Miljöpartiet framhåller att de var med och tog fram den årliga satsning på en halv miljard kronor i syfte att fler sjuksköterskor ges möjlighet till specialistutbildning på betald arbetstid. Även Liberalerna betonar att de förhandlat fram sådana satsningar under mandatperioden och vill fortsätta med det. KD lyfter i sin tur att de medverkade till en budget 2019 som inbegriper statligt stöd för betald specialistutbildning för sjuksköterskor.

Vänsterpartiet vill att sjuksköterskor erbjuds likvärdiga villkor i hela landet till betald specialistutbildning, och Centerpartiet vill införa en garanti för kompetensutveckling för vårdens medarbetare.

4. Vattendelaren: Privata sjukhus

Den stora vattendelaren partierna emellan är dock synen på privat och offentligt driven vård. Moderaterna vill införa en laglig rätt för patienten att söka slutenvård i hela landet, och utreda om de svenska akutsjukhusen kan drivas i privat regi. Socialdemokraterna vill i stället lagstifta om att offentligt drivna akutsjukhus inte ska kunna säljas eller privatiseras.

”Vården behöver mer personal, inte fler privatiseringar”, skriver socialminister Lena Hallengren i sitt mailsvar till Vårdfokus.

Medan C och KD gärna ser att vårdvalet omfattar en allt större del av slutenvården, landar L i en mer försiktig ståndpunkt, och anser att privata utförare ”inte är lämpligt på vissa områden”.

Detta vill partierna – ett axplock av det som sticker ut

Socialdemokraterna: ”Avskaffa tvång om LOV”

  1. Apotek ska inte kunna äga vårdgivare och vårdgivare ska inte kunna äga apotek.
  2. Avskaffa tvånget för regioner att tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV) inom primärvården.
  3. Privata vårdgivare ska inte kunna teckna avtal med både regioner och försäkringsbolag.

Moderaterna: ”Inför patientkontor” 

  1. Införa patientkontor, som ska vägleda patienten om rättigheter och behandling.
  2. Göra en översyn av beskattning av sjukvårdsförsäkringar, med inriktning att de inte ska förmånsbeskattas.
  3. Att tydliga språkkrav införs för personal inom vård- och äldreomsorg.

Kristdemokraterna: ”Mer vård i hemmet”

  1. Multisjuka patienter ska kunna vårdas i hemmet i högre utsträckning än på sjukhus.
  2. Avskaffa regionerna, låta staten ta huvudansvaret för sjukvården.
  3. Ett barnmorsketeam genom hela vårdkedjan, hembesök av barnmorska för eftervård.

Centerpartiet: ”Anställ fler nyanlända inom vården

  1. Anställ fler nyanlända inom vården, förändra stödet för dem som kombinerar SFI med yrkesutbildning.
  2. Serviceassistenter ska avlasta sjuksköterskor och undersköterskor med dokumentation, och specialistsjuksköterskor ska i högre grad skriva ut medicin. 
  3. Tredubbla det statliga bidraget till karriärtjänster för sjuksköterskor och undersköterskor. Mål på max 25 medarbetare per chef i välfärdsverksamhet.

Liberalerna: ”Vård ska kunna vägra anhöriga att tolka”

  1. Vården ska ha rätt att vägra anhöriga att tolka.
  2. Införa utbildningsnivån Advanced Nurse Practitioner i Sverige – avancerade specialistsjuksköterskor med fördjupad akademisk och klinisk kompetens. (Rollen finns i flera andra länder. I Sverige finns ett fåtal avancerade specialistsjuksköterskor.)
  3. Införa specialistutbildning för biomedicinska analytiker.

Vänsterpartiet: ”Lag mot vinster i välfärd”

  1. Har pressat fram ett lagförslag för att få bort vinster i välfärd. 
  2. Skattepengar ska användas till att förbättra hemtjänst i stället för exempelvis rut- avdrag för städning. 
  3. Mer nationell styrning av vård, men staten ska inte överta huvudansvaret. 

Miljöpartiet: ”Utred om apotek ska förstatligas”

  1. Skärpa arbetsmiljölagstiftningen, så att Arbetsmiljöverket kan utdöma vite för brister i organisatorisk eller social arbetsmiljö. 
  2. Utred om apoteken bör återförstatligas.
  3. Preventivmedel ska vara gratis för unga upp till 26 års ålder.

Sverigedemokraterna: ”Stoppa sparkrav inom LSS”

  1. Ta bort sparkraven inom LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade).
  2. Införa ett nationellt vårdgarantikansli och nationell väntelista som visar tillgänglig vårdkapacitet i landet. Införa nationell samordnare med samlat ansvar för suicidpreventivt arbete.
  3. Staten ska i större utsträckning ta över ansvaret för hälso- och sjukvården.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida