Här får demenssjuka och deras anhöriga stöd över en fika
Ekerö kommun satsar på öppna mötesplatser för att bryta ofrivillig isolering bland demenssjuka och deras anhöriga. På Café Tänkvärt erbjuder sjuksköterskan Daniela Wallqvist vägledning. "För många är det en trygghet bara att veta att det finns stöd att få", säger hon.
I sommarvärmen utanför fönstret passerar hundägare och stavgångare. En rörmokarbil parkerar på en av de tre gästplatserna. Sjuksköterskan Daniela Wallqvist sitter i den spartanska köksdelen och kikar ut.
– Man brukar märka om någon ser vilsen ut. Det är lite krångligt att hitta hit, säger hon.
Det är fjärde gången Café Tänkvärt har öppet i de tillfälliga lokalerna i Stenhamra i Ekerö kommun utanför Stockholm. Snart ska troligen ett äldreboende startas här, men just nu är pensionärsverksamheten Seniorliv, som anordnar bland annat dans och qi gong, och ett flyktingboende de enda fasta verksamheterna.
På köksbänken står nykokt kaffe i silvertermos och ett porslinsfat är förberett med vaniljdrömmar och havrekakor. I ett ställ i korridoren finns informationsbroschyrer med titlar som ”När glömska är en sjukdom” och ”Återhämtningsguiden – för dig som står nära någon som mår dåligt”.
Fokus på drabbade
Sedan årsskiftet är Daniela Wallqvist samordnare inom projektet ”Standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom”. Ekerö är en av fem kommuner som ingår i den tvååriga satsningen som initierats av Socialstyrelsen, Demenscentrum och Sveriges kommuner och regioner, SKR.
– Syftet är skapa en god demensvård från tidigt till sent skede. I Sverige har vi varit duktiga på att ta hand om anhöriga, men inte lika bra på att stötta de personer som är direkt drabbade av demenssjukdom. För många innebär det en sorg och en oro att veta att deras tillstånd kommer försämras och att de blir en börda för anhöriga.
Hon är Silviasjuksköterska med specialistutbildning inom demensvård och har bland annat en bakgrund som sjuksköterska och chef på minnesmottagningen vid Bromma sjukhus. Enligt henne ligger Ekerö kommun i framkant när det gäller demensvård, bland annat med en samverkansmodell där personal från bland annat vårdcentraler, hemtjänst, LSS, Silviahemmet och minnesmottagningen träffas regelbundet för att delta i workshops och utbyta erfarenheter utifrån sina olika uppdrag.
Vill bryta isolering
Arbetsgruppen i det projekt där Daniela Wallqvist är verksam såg ett behov av öppna mötesplatser för demenssjuka och deras anhöriga, där de kan träffa medmänniskor i en liknande livssituation. Ett av resultaten blev Café Tänkvärt. Sedan i mars finns det på två ställen, i Stenhamra och Ekerö centrum, och är öppet ett par timmar i veckan.
– Vi har fått hysa in oss där det finns möjlighet. I Ekerö centrum använder vi dagverksamhetens lokaler.
Besöksrekordet där är tio personer. Vanligtvis kommer det två till fyra, men ibland dyker det inte upp någon alls.
– Om det är få personer kan vi ha ett samtal om just deras situation och behov. När fler är på plats så passar inte det. Då pratar man om väder och vind. Några återkommande besökare är kunniga om Ekerös historia så med dem har vi fått möjlighet att titta på gamla bilder från trakten.
Ett mål med verksamheten är att bryta ofrivillig ensamhet men det är egentligen inte det sociala som är mest centralt på Café Tänkvärt.
– Jag ska fånga upp dem som behöver stöd och kan hjälpa till i kontakten med biståndshandläggare, överförmyndare och läkare. Min roll är också att vara en stödfunktion som bidrar med kunskap om till exempel symptom och bemötandestrategier. För anhöriga kan det vara värdefullt att få bekräftat vad som är ett normalt sjukdomsförlopp, säger Daniela Wallqvist.
Bjöd på kaffe i bokskogen
Varje år insjuknar 20 000-25 000 personer, enligt Demenscentrum. Uppskattningsvis har Ekerö kommun runt 2 000 invånare i behov av stöd. För att nå ut till målgruppen har Daniela Wallqvist och hennes kollegor bland annat bjudit på kaffe i den populära bokskogen, och arrangerat en seniordag med föreläsningar och minimässa i det lokala biblioteket.
– Många tycker att det är trevligt att vi finns. En del partners till de som redan bor på demensboende säger att de skulle behövt något liknande för många år sedan. Efter utredning och beslut om medicinering släpps ofta patienterna. Sedan är det vårdcentralen som står för uppföljning och kommunen som ansvarar för de sociala bitarna. För många är det en trygghet bara att veta att det finns stöd att få.
Ett vanligt tips till anhöriga är att inte ha för höga förväntningar eller för avancerad planering kring umgänget med sina sjuka närstående.
– Det är ganska typiskt att anhöriga till personer som bor på demensboende vill ta hem dem och bjuder hela släkten. Men för den som är sjuk blir en sådan situation orolig och otrygg. Då ville de bara tillbaka. Det kan upplevas som frustrerande att hela tiden behöva ta den hänsynen.