Missbruk på jobbet

Här finns stöd till dig som har blivit anmäld

Här finns stöd till dig som har blivit anmäld
Via Vårdförbundets jurister kan medlemmar som blivit anmälda få stöd. Bland annat kan de hjälpa till att tolka myndigheternas beslut. Illustration: Ksenia Zvezdina/ Getty Images.

Skam, ilska och oro — att bli anmäld till Ivo kan väcka många känslor. Men du är inte ensam, påminner Vårdförbundets jurist Carita Fallström. Och du har rätt att få hjälp.

Det behöver inte ”vara kört” för att du blivit anmäld till Ivo, säger Carita Fallström på Vårdförbundet.

Varje vecka har förbunds­juristen Carita Fallström och kollegorna på Vårdförbundet kontakt med medlemmar som är aktuella för utredning hos Ivo eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Det kan handla om allt från feldoserade läkemedel och provsvar som förväxlats till sekretessbrott eller drogberoende.

Juristerna på Vårdförbundet kan hjälpa till, oavsett om fallet stannar vid en anmälan till Ivo eller går vidare till HSAN för ställningstagande till prövotid eller indragen legitimation.

— Vi fungerar inte som juridiska ombud i enskilda fall, men kan finnas med som stöd under hela processen. Det kan handla om att bidra med kunskap om ärendets gång, hjälpa till att förstå vad som förväntas av en och granska yttranden som medlemmarna skrivit innan de skickas in, säger Carita Fallström.

Ett av hennes råd är att svara på brev och samtal för att inte uppfattas som att man systematiskt håller sig undan myndigheternas tillsyn. Då kan det finnas risk för att legitimationen återkallas.

Behöver inte vara kört

Men för att man utreds hos Ivo så behöver det ”inte vara kört”, betonar Carita Fallström. Det finns alltid utrymme att föra fram sin talan under utredningen. Beslut om prövotid och indragen legitimation går att överklaga via samhällets rättsinstanser.

Att få prövotid — vanligtvis under tre år — innebär en andra chans att visa att man klarar av det som förväntas av en som yrkesperson.

— Trots det väljer en del att självmant få sin legitimation indragen. De kanske inte har sitt jobb kvar och påfrestningen och de krav som ställs under prövotiden kan vara för tuffa, helt enkelt.

Det är synd, tycker Carita Fallström, som skulle önska att fler kontaktade Vårdförbundet innan de begär att få legget indraget.

Det här kan Vårdförbundets jurister hjälpa till med:

  • Stöd — från anmälan till utredning, beslut och eventuell överklagan.
  • Rådgivning inför de skriftliga redogörelser som ska skickas in — hur ska man formulera sig, är allt med eller ska något strykas?
  • Hjälp att tolka myndighetsdokument.

Utan legitimation får man inte längre arbeta inom sitt yrke, men kan söka jobb som till exempel undersköterska. Det går också att ansöka om att få tillbaka sin legitimation efter en viss tid om orsaken till problemet inte längre är aktuell. En stor del väljer dock att lämna vården helt, berättar Carita Fallström.

Skam och stark oro

Hon vet att många av dem som blir anmälda mår mycket dåligt. Skam och stark oro är vanligt, men också upplevelser av att ha blivit kränkt av arbetsgivaren. En del vill inte prata alls om det som hänt och har kanske inte ens berättat för familjen. Då kan det bli extra jobbigt att behöva redogöra för olika händelser i kontakten med myndigheterna.

— Då kan det kännas tryggt att veta att man kan vända sig till Vårdförbundet för att få råd och stöd. Det kan också vara en lättnad att sätta ord på det som hänt.

Fotnot: För att få hjälp från Vårdförbundets jurister måste du ha varit medlem när händelsen som ska utredas inträffade. Läs mer om vilket stöd du kan få här:
Råd och stöd vid vårdskada och anmälan till Inspektionen för vård och omsorg och HSAN.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida