Här finns störst löneskillnad mellan män och kvinnor

För första gången på 15 år ökar lönegapet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden. Kvinnors ”gratisjobbande” uppgår nu till 48 minuter om dagen. Störst är löneskillnaderna i Västmanland. Där tjänar kvinnorna i snitt 13 procent mindre än männen.

Sedan 2012 har ”Lön hela dagen” – som består av Sveriges kvinnoorganisationer, en rad politiska kvinnoförbund samt fackförbund – uppmärksammat löneskillnader mellan könen. Den senaste uträkningen, som bygger på Medlingsinstitutets statistik från 2021, visar att kvinnor i snitt tjänar 9,9 procent mindre än män.

Det innebär att kvinnor jobbar gratis från klockan 16.12 varje dag, förutsatt att arbetsdagen slutar klockan 17.00. Förra årets klockslag var 16.13.

”För första gången sedan vi bildades går klockan nu bakåt med en minut”, skriver 27 företrädare för olika organisationer som ingår i ”Lön hela dagen” i en debattartikel i Aftonbladet.

En av dem är Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

”De ökade löneskillnaderna är en effekt av pandemin som drabbade arbetarkvinnor och utrikes födda kvinnor särskilt hårt, samtidigt som de mångmiljardbelopp som pumpades ut för att rädda jobb och företag framförallt gick till män”, står det i artikeln.

Hade oskäligt hög lön

Störst är löneskillnaderna i Västmanland. Där tjänar kvinnorna i snitt 13 procent mindre än männen. Ingrid Edman är Vårdförbundets avdelningsordförande i regionen. Hon säger att det är svårt att jämföra löneskillnaderna inom vården, eftersom det finns få arbetsplatser där det arbetar några män alls i jämförbara yrken.

– Men för några år sedan hade vi en arbetsplats med fyra anställda, varav en man. Där konstaterade man att han hade oskäligt hög lön jämfört med kvinnorna. I löneöversynen fick kvinnorna sedan exakt samma påslag av sin manliga chef. Det är en typisk situation där man inte kunnat hantera den här frågan, säger hon.

Den vårdverksamhet där det jobbar flest män är ambulansen.

– Där är det ungefär 50/50. Utifrån förra årets lönekartläggning tjänade killarna ett par tusen kronor mer än tjejerna, och det påtalade vi givetvis, säger Ingrid Edman.

Enligt henne är ambulansen en traditionellt manlig arbetsplats, men det innebär inte att lönerna är högre än på andra ställen. I alla fall inte för kvinnor.

– Tvärtom. Eftersom det är populärt har lönerna halkat efter. Ambulansen i Västmanland är bland de sämsta i landet på att driva upp lönerna.

Hon är förvånad över att länet ligger i toppen när det gäller ojämställda löner.

– Det finns förstås många industrier här och flera brukssamhällen. Men jag tror att vi som är anställda inom offentlig sektor har ganska lika löner. Det som mest påverkar skillnaderna är högre tjänstebefattningar inom industrin, och att få kvinnor når de positionerna, till exempel kommer in i styrelser.

”Få flyttar in och ut”

Mest jämställt är Gotland, där kvinnor bara tjänar 1,3 procent mindre än män. Anna Olofsson, vice avdelningsordförande i Vårdförbundet, tycker inte att det säger så mycket eftersom det nyligen framkom att gotlänningar totalt sett har lägst löner i hela landet, både bland män och kvinnor.

– Vi har halkat efter över tid. En anledning är att vi har låg in- och utflyttning från ön, och blir kvar på våra jobb längre än andra. Så i det perspektivet är vi kanske inte så intressanta i en sådan här jämförelse.

”Lön hela dagen” ställer i debattartikeln i Aftonbladet fyra krav för ökad jämlikhet på arbetsmarknaden. Det första är att synliggöra och åtgärda strukturella löneskillnader:

”I yrken där kvinnor är i majoritet är lönerna lägre än i andra jämförbara yrken. Staten och arbetsmarknadens parter måste ta ansvar för att bryta värdediskrimineringen så att löneläget motsvarar yrkets krav på hela arbetsmarknaden.”

Det andra kravet gäller ökad tillsyn och skärpta sanktioner för arbetsgivare som inte följer lagen om årliga lönekartläggningar.

”Det gäller även arbetsgivares ansvar att förhindra och förebygga andra former av diskriminering och sexuella trakasserier.”

Ett jämt uttag av föräldraledighet är ett tredje krav:

”Män tar ut en knapp tredjedel av föräldraledigheten och utför en timme mindre obetalt hemarbete varje dag. För att bryta mönstret krävs en mer jämställd föräldraförsäkring. Det kommer att stärka kvinnors position i arbetslivet och pappors relationer till sina barn.”

Det fjärde och sista kravet gäller bland annat heltid som norm.

”Kvinnodominerade branscher har mer ofrivilligt deltidsarbete, fler osäkra anställningar och större brister i arbetsmiljön. Politiker och ansvariga arbetsgivare måste göra mer för att utjämna dessa skillnader. Kvinnor och män ska ha lika möjligheter att arbeta såväl hel- som deltid”, skriver de 27 organisationsföreträdarna.