Så jobbar vi

Här har akuten egen rutin för orosanmälan: ”Vi blir barnens försvarsadvokater”

Här har akuten egen rutin för orosanmälan: ”Vi blir barnens försvarsadvokater”
"Det är viktigt att jag deltar och visar att jag också följer modellen, så att det inte uppfattas som en skrivbordsidé," säger Åse Bylinder om metoden "Child check", som syftar till att fånga upp barn som far illa. Foto: André de Loisted.

På akutmottagningen i Lund befarade sjukvårdspersonalen att barn till patienter med psykisk ohälsa, missbruk och våldsbenägenhet for illa. Den nya arbetsmetoden ”Child check” har gjort att fler familjer får den hjälp de behöver från samhället.

– Finns det barn under 18 år i hushållet?

När Åse Bylinder arbetar i triage på akutmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund är den frågan lika självklar som ”har du någon allergi?” eller ”äter du medicin?”. Om svaret är ”ja” och patienten sökt vård för förgiftning, allvarlig psykisk ohälsa eller om det finns misstankar om våld i nära relation gör hon en färgmarkering i patientliggaren så att läkaren kan utreda hemförhållandena mer grundligt i undersökningsrummet. Ett speciellt formulär fylls i och skickas vidare till socialtjänsten med kontaktuppgifter och information om varför personen sökt vård.

Konceptet heter ”Child check” och infördes på akutmottagningen 2020. Syftet är att fånga upp barn som far illa på grund av en anhörigs missbruk, mående eller våldsbenägenhet, och som ännu inte fått hjälp.

– Barn som kommer in med brutna ben eller blåmärken hamnar på vår radar och i dessa fall görs en vanlig orosanmälan till socialtjänsten om det föreligger misstankar om misshandel. ”Child check” är ett systematiskt sätt att fånga upp samma problematik, säger Åse Bylinder.

Inspiration från Holland och Norge

Metoden är hämtad från Holland, där den visat goda resultat. Ett liknande koncept finns även i Norge, som kallas ”Barn under radarn”.

Det var under sin ST-tjänstgöring på barnakuten i Lund som läkaren Christoffer Dovik fördjupade sig i arbetssättet. En grupp med läkare, sjuksköterska, undersköterska, barnskyddsteam, kurator och sekreterare formades. Man bestämde sig för att fokusera på samma tre patientgrupper som i Holland, eftersom det finns evidens för att barn i miljöer där det förekommer missbruk, psykisk ohälsa och våld befinner sig i riskzonen att fara illa.

– Jag ställde krav på kontinuerlig utvärdering och uppföljning, annars såg jag en risk att det skulle försvinna i mängden av förändringsprojekt. Vi bestämde att vi skulle träffas 30 minuter varannan vecka och stämma av hur många anmälningar som gjorts och säkerställa att inga har missats. Det är en framgångsfaktor, säger Åse Bylinder.

Problemet-Lösningen-Resultatet

Problemet

Barn som for illa på grund av föräldrars missbruk, våldsbenägenhet och psykiska ohälsa fångades inte upp på ett tillfredsställande sätt. Akuten skrev orosanmälningar till socialtjänsten, men det fanns misstankar om att mörkertalet var stort. Personalen drog sig för att fråga patienter om det fanns barn under 18 år i hushållet eftersom det upplevdes obekvämt och obehagligt.

Lösningen

”Child check” – en metod hämtad från Holland.

Målet är att alla vuxna patienter ska få frågan om det finns barn under 18 år i hemmet. ”Child check”-anmälningar skrivs enbart om det finns misstanke om missbruk, allvarlig psykisk ohälsa (till exempel suicidförsök och självskadebeteende) eller där det finns tecken på våld i nära relation. Dessa följs sedan upp av socialtjänsten.

Resultatet

Eftersom alla patienter får frågan gällande barn under 18 år avdramatiseras ämnet och den blir inte lika känslig att ställa. Genom rutinen undviks att egna tolkningar görs kring vilka som kan tänkas ingå i någon av de tre patientgrupperna.

Förbättrad dialog med socialförvaltningen och andra samarbetspartners, till exempel barnskyddsteamet.

Fler orosanmälningar görs utifrån ”Child check”-metoden och fler barn som far illa får rätt hjälp.

Hon är specialistutbildad inom både akutsjukvård och ambulans och arbetar mestadels som klinisk lärare på mottagningen. Emellanåt hoppar hon in i den dagliga verksamheten.

Åse Bylinder är specialistutbildad inom både akutsjukvård och ambulans och arbetar mestadels som klinisk lärare på mottagningen. Foto: André de Loisted.

– Det är viktigt att jag deltar och visar att jag också följer modellen, så att det inte uppfattas som en skrivbordsidé, säger Åse Bylinder.

Bemanningen en ”akilleshäl”

Under en tvåveckorsperiod görs mellan tre och tio ”Child check”-anmälningar, och flera i personalen kan rapportera samma fall.

– Ju fler som reagerar, desto större tyngd får det när socialförvaltningen går igenom anmälningarna.

Största svårigheten med att införa den nya rutinen har varit personalomsättningen. Numera informerar Åse Bylinder och hennes kollegor om ”Child check” på morgonsamlingen och via info-tv i gemensamma utrymmen.

– Bemanningen är verkligen akilleshälen, men vi är ettriga. Alla måste med och vi tragglar detta hela tiden.

Relevant att fråga alla

Diskussioner har uppstått kring exempelvis vad som ska klassas som allvarlig psykisk ohälsa, något läkaren Christoffer Dovik och arbetsgruppen definierat. Medarbetare har också ifrågasatt om det är nödvändigt att fråga äldre patienter om det finns minderåriga i hemmet.

– Vi har upptäckt att det är relevant, eftersom det finns många olika familjekonstellationer i dag, till exempel flergenerationsboenden. En 65-åring kan bo med sina minderåriga släktingar, det måste inte vara vårdnadshavaren som har den aktuella problematiken.

En utmaning med den nya rutinen har varit personalomsättningen. Foto: André de Loisted.

Åse Bylinder poängterar också att det inte går att bedöma en person efter utseendet. Även en proper akademiker kan vara våldsbenägen eller missbrukare.

– Vi inom sjukvården blir barnens försvarsadvokater och utreder om de far illa tills motsatsen är bevisad. Vi har exempel på solskenshistorier där familjer som behövt stöd fått det tack vare den nya rutinen med ”Child check”.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida