Här har personalen tagit över driften: ”Ska någon lyckas så är det vi”

Sedan årsskiftet driver personalen på kognitiva mottagningen i Ängelholm själva sin verksamhet, men är kvar under regionens paraply. De hoppas på yrkesutveckling, mer transparens och snabbare beslutsvägar. "Vi kan satsa på studieresor eller ta ställning till om vi vill anställda fler, eller exempelvis höja erfarna sjuksköterskors löner" säger verksamhetschefen Moa Wibom.

En enskild verksamhet i offentlig regi. Så kan man kort sammanfatta den nya driftsformen för kognitiv medicin vid Ängelholms sjukhus. Hit kommer patienter för utredning och behandling av kognitiva svårigheter.

– Jag har jobbat här länge och ser den här möjligheten som en resa jag absolut vill hinna med under mitt arbetsliv, säger Johanna Fredlund, som är utbildad Silviasjuksköterska.

Det var inför valet 2018 som Moderaterna i Region Skåne lovade att minst ett sjukhus skulle bli personaldrivet under mandatperioden. Idén kom efter kritik från vårdpersonal om att politiker lägger sig i verksamheterna för mycket. Vallöftet infriades delvis och i mindre skala, precis före mandatperiodens slut. I september 2022 kunde regionstyrelsen besluta om ett pilotprojekt med just kognitiv medicin vid Ängelholms sjukhus.

– Vi såg ansökningshandlingarna på regionens intranät och skickade in intresseanmälan. Nu har vi jobbat med förarbetet i nästan ett år, säger Moa Wibom, överläkare och verksamhetschef.

”Möjlighet till nya roller”

Hon och Johanna Fredlund beskriver ett sammansvetsat gäng, där personalstabiliteten är stor.

– Många av oss har jobbat här i över tio år. Ska någon lyckas med detta så är det vi, säger Johanna Fredlund och nämner att en av hennes sjuksköterskekollegor delvis har övergått till att fungera som hr-stöd i ledningsgruppen.

– Den nya driftsformen ger möjlighet till nya roller.

Både Johanna Fredlund och Moa Wibom nämner även ekonomin som ett viktigt skäl till att testa det hittills oprövade konceptet. Hädanefter kan eventuellt överskott återinvesteras i verksamheten, i stället för att gå in i regionens allmänna kassa.

– Vi kan satsa på studieresor eller ta ställning till om vi vill anställda fler, alternativt exempelvis höja erfarna sjuksköterskors löner, säger Moa Wibom.

Kortare beslutsvägar och mindre byråkrati

Hon var enhetschef redan före övertagandet. Skillnaden nu är att hon är direkt underställd regiondirektören. Beslutsvägarna blir därmed kortare och personalen ser möjlighet till ökad effektivitet och mindre byråkrati.

– De gemensamma apt:et en gång i månaden är ett viktigt forum. Jag har redan märkt av hur mycket mer information vi alla nu får, det ger ökad helhetsförståelse, tycker Johanna Fredlund.

Moa Wibom lyfter ytterligare en anledning till intresset för den nya driftsformen.

– Vi vill ge vår utsatta patientgrupp, som till följd av sina sjukdomar förlorar förmågan att göra sin röst hörd, mer uppmärksamhet.

De kognitiva sjukdomstillstånden, som exempelvis Alzheimers sjukdom, ingår inte i SKR:s kvalitetsutvärderingar.

– Därmed finns inte incitament för regionerna att satsa på den här patientgruppen. Det finns inga nationella pengar att hämta som belöning, säger Moa Wibom.

I dagsläget är väntetiden till mottagningen 1,5 år. Målet är att den nya driftsformen ska kunna korta den.