Olika bud om sjal som arbetskläder: ”Man kan inte jämföra med strumpor”

I Skåne finns förbud mot att bära privat huvudduk i tjänsten, men i Östergötland ingår plagget inte som en del av arbetskläderna. Det förbryllar sjuksköterskestudenten Sara Al Ameli, som i år sommarjobbar på Universitetssjukhuset i Linköping. Nu kräver hon förändring.
Efter sommaren börjar Sara Al Ameli andra terminen på sjuksköterskeprogrammet vid Jönköping University. Innan hon påbörjade utbildningen arbetade hon som undersköterska på sjukhus, vårdcentral och särskilt boende i Region Skåne, där hon bodde med sin familj. Nu har hon flyttat till sin syster i Linköping och fått sitt första sommarjobb på GAVA, medicinska och geriatriska akutkliniken, på universitetssjukhuset där.

Under introduktionen fick hon utbildning om arbetsplatsens basala hygienrutiner, bland annat att arbetskläderna ska bytas varje dag. Men det visade sig att ett plagg inte ingick i regionens uppsättning av arbetskläder: sjalen.
– Jag frågade varför och fick svaret att de ”inte kommit så långt”. Ändå ser jag många kollegor som har samma behov som jag, till exempel när jag följer patienter till röntgen.
Fläckas av stänk
Skillnaden mellan Region Östergötland och Region Skåne förvånar Sara Al Ameli. På hennes tidigare arbetsplatser var det förbjudet att bära sin privata sjal i tjänsten.
– Jag tycker att det är bra. Så fort den blev blöt eller fläckig skulle man byta. Om man jobbar med såromläggning, katetrar och liknande kan bakterier fastna och följa med hem och orsaka smitta. Man kan också ha en bakterie i hemmet som man inte vet om, och då finns det en risk att man för den vidare till jobbet via kläderna.
Som student är det en ovälkommen utgift att köpa egna arbetskläder. Men det innebär också praktiska problem. Den privata sjalen bör enligt regionens riktlinjer tvättas varje dag.
– För mig är det inte främst en ekonomisk fråga. Men jag bor i lägenhet och måste boka tvättid. Därför har jag inte möjlighet att tvätta så ofta.
Sara Al Ameli skickade ett förbättringsförslag till regionen för att åstadkomma förändring. Svaret blev att ”slöja/huvudduk inte ingår i Region Östergötlands utbud av personalkläder, utan man får använda sina privata, precis som strumpor och skor”. Någon ersättning utgår inte.
– Men jag tycker inte att man kan jämföra sjal med strumpor. De bärs inte lika patientnära. Arbetsskor är inte heller jämförbart eftersom de inte behöver tvättas.
Enligt hr-direktör Zilla Jonsson har regionen hittills inte haft någon diskussion om att huvudduk ska jämställas med arbetskläder och därmed erbjudas av arbetsgivaren. I ett mejl till Vårdfokus förtydligar hon regionens riktlinjer:
”Vissa arbetskläder får kombineras med privata kläder. Där ingår bland annat huvudduk. Vi jämställer huvudduk med det egna håret, som tvättas hemma och stoppas in/sätts upp för att inte vara i vägen.”
Får inte hänga ner
Carina Hansson, hygiensjuksköterska på Vårdhygien och smittskydd i Region Jämtland Härjedalen, är en av författarna till Vårdhandbokens avsnitt om klädregler. Där står att arbetskläder ska bestå av överdel och byxa, i vissa fall klänning, och att ärmen ska sluta ovanför armbågen för att korrekt handhygien ska kunna utföras. En lång ärm kan föra smittämnen vidare. Huvudduk avhandlas under rubriken ”Hår” och regeln är att sjalen ska fästas så att den inte lossnar samt att ”nedhängande delar ska vara instoppade i halslinningen”.
Den ska också vara ”synligt ren”. Vad innebär det?
– Det får inte finnas synliga fläckar, till exempel av kroppsvätska som stänkt. I övrigt har vårdhygien inga synpunkter på huvudduk så länge den sitter fast ordentligt. Precis som med håret ska man inte behöva ta i den med händerna och sedan fortsätta arbeta, säger Carina Hansson och understryker att det inte finns något krav på daglig tvätt, varken för huvudduk eller hår.
I Region Jämtland Härjedalen tillhandahålls huvudduk via tvättförrådet, men enligt Carina Hansson är det främst privata som används bland de anställda.
När Vårdfokus skrev om ämnet för tio år sedan hade tre regioner – Skåne, Halland och Blekinge – nyligen infört förbud mot användning av privat sjal med hänvisning till smittrisken. Flertalet regioner erbjöd sjal till dem som önskade det.
– En vän till mig pluggar i Umeå och där ordnade de det inför hennes praktik, säger Sara Al Ameli.
Viktigt att hygienrutiner följs
Röntgensjuksköterskan Lilia Vargas är styrelseledamot i Vårdförbundet avdelning Capio. Hon bär själv sjal på jobbet och säger till Vårdfokus att detta är första gången hon hör talas om att en region inte tillhandahåller det som en del av arbetskläderna.

– Det borde inte vara svårt att införa. I Stockholm erbjuder många sjukhus hijab eller slöja, men vissa medarbetare väljer ändå att använda egna. Så länge man följer hygienrutinerna ska det vara okej. Men Vårdförbundet borde absolut lyfta frågan i de regioner där det ännu inte erbjuds. Vi ska vara inkluderande och skapa arbetsmiljöer som underlättar för våra kollegor oavsett bakgrund. Det går också i linje med hur majoriteten av landets sjukhus arbetar, säger Lilia Vargas.
Sara Al Ameli kommer att fortsätta kämpa för en förändring för henne själv och kollegorna på Universitetssjukhuset i Linköping.
– Jag trivs i staden och har som mål att plugga vidare till narkossjuksköterska i framtiden. Jag vill alltid jobba i Linköping och därför är det här viktigt för mig.