Här skär regionerna på toppen – vill att fler ska jobba kliniskt

Med stora underskott tvingas regionerna se över sin svällande administration. Det höjs även krav i Region Örebro län på att administratörer med vårdutbildning ska jobba kliniskt med patienter. Vårdförbundet är kritiskt, men läkare mer positiva. "Det är många sjuksköterskor som arbetar med ren byråkrati", säger läkaren och verksamhetschefen Stella Cizinsky.

Nu lyfts varje sten i jakt på kronor. Flera regioner har infört både anställnings-, hyr- och utbildningsstopp. På tur står byråkratin. I somras varslades 450 administratörer och chefer på Karolinska sjukhuset i Solna och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg ska spara 1,5 miljarder och minska all administration som inte anses vårdnära.

I Region Örebro ska kostnaderna för administration i centrala staber ner med 10 procent och regionen ska spara 414 miljoner. Parallellt har Läkarföreningen på Universitetssjukhuset i Örebro föreslagit att chefer och administratörer med vårdutbildning ska jobba mer kliniskt för att öka vårdplatserna. Något arbetsgivaren nappat på, men Vårdförbundet kritiserat.

– I centrala staber ska vi minska antalet personer och i klinisk verksamhet ta bort administration så att man kan arbeta mer kliniskt, säger Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Örebro län.

Han vill att alla administratörer med vårdutbildning, utom chefer, ska jobba mer med patienterna. Han nämner vårdstrateger, verksamhetsutvecklare, utbildningsledare och de som arbetar heltid med textilier och material.

– Vi kommer erbjuda dem mer möjlighet att jobba kliniskt, säger han.

Innebär det en ändrad arbetsbeskrivning?

– Vi ska inte ändra i avtal, men vi kan leda och fördela arbetet. Är man oenig kommer vi samverka med facket. I värsta fall blir det en fråga om arbetsbrist.

Varför driver ni den här frågan?

– Vi försöker klara kompetensförsörjningen, minska på administrativa sysslor och få mer tid till vårdnära arbete. Vi har också fattat ett principiellt beslut att i de administrativa tjänster som tillsätts ska det ingå kliniskt arbete där det är möjligt.

Om man inte arbetat kliniskt på länge – hur klarar man jobbet?

– På sommaren erbjöd vi på frivillig basis de som har administrativa tjänster möjlighet att återgå i kliniskt arbete. Vi har full förståelse för att man måste känna sig trygg och patientsäker och få en ordentlig inskolning.

Hr-ansvariga i regionen har fått i uppdrag att göra en översyn av chefers möjlighet att jobba kliniskt, men Jonas Claesson tror inte det kommer leda till förändrade chefsroller för befintliga medarbetare.

– Sjuksköterskor som är enhetschefer är redan hårt belastade. Min inställning är att man som enhetschef kan hoppa in och räcka en hand men det är svårt att jobba på schemarad.

De centrala staberna måste nu dra ner på personal och stödja det kliniska arbetet mer direkt.

– Vi ska inte ha månadsuppföljning av ekonomin, utan tertial. Vi drar ner ambitioner på utredningar, automatiserar fakturahantering under 10 000 för chefer och inför centralkassor, säger Jonas Claesson.

”Vore bättre ifall de sjuksköterskor vi har arbetade med sjukvård”

En läkare i Örebro som gjord sig känd för att kritisera vårdbyråkratin är Stella Cizinsky. Hon är tillförordnad verksamhetschef på akuten, överläkare i kardiologi och verksamhetschef på hjärt- och lungkliniken på universitetssjukhuset. Tillsammans med forskaren Mats Alvesson har hon skrivit böckerna Dumhetsbekämpning och Organisation och ledning i sjukvård.

Hon tycker många chefer och vårdanställda styrs av en rädsla att göra fel, eller tolkar kraven på dokumentation överdrivet. Hon sticker gärna ut hakan.

– Det är klart det vore bättre ifall de sjuksköterskor vi har arbetade med sjukvård. Det är många sjuksköterskor som arbetar med ren byråkrati, med att vara chefer och med att dokumentera saker. Det är väldigt mycket tid som går till dokumentation och det gäller både sjuksköterskor och läkare.

Hon tycker alla vårdchefer ska arbeta delvis kliniskt. Samtidigt säger hon att ständig rekrytering, schemaläggning, möten och inskolning gör det svårt att hinna. Just nu har hon dubbla chefsroller på sjukhuset men rycker även ut till patienter – något hon säger att hon alltid gjort och alltid krävt av sina medarbetare. Men om fler ska jobba patientnära behöver annat minskas på.

– Det är mycket krav som ställs från alla håll och kanter på att folk ska delta i olika saker, som möten och utbildningar – heldag om ett nytt journalsystem till exempel, säger hon.

Vårdförbundet kritiskt till omgjorda tjänster

Vårdförbundets ordförande i Örebro, Ulrika Hedelind, är kritisk. Hon tycker krav på mer klinisk tid för chefer och administratörer riskerar att minska karriärvägarna i medlemmarnas yrken.

– Om jag valt att utbilda mig till sjuksköterska betyder inte det att jag vill jobba som det hela mitt liv. Det måste finnas olika karriärvägar och administrativa tjänster hos en stor arbetsgivare, säger hon.

Samtidigt betonar fackordföranden att det måste gå att göra karriär i offentlig sektor, utan att fastna vid ett skrivbord.

– Vi vill att det vårdnära arbetet blir mer attraktivt, att det finns karriärvägar i det och arbetstider som gör att många vill arbeta kvar, säger hon.

När det gäller helt nya administrativa tjänster tycker facket det är okej att utforma dem så att kliniskt arbete också ingår.

– Då vet man det när man söker.

Sahlgrenska ska pausa allt icke vårdnära

Sahlgrenska universitetssjukhuset har fått i uppdrag av sjukhusstyrelsen att slopa eller pausa all icke nödvändig patientnära administration för att minska vårdköer. Mattias Bjarnegård sitter i ledningsgruppen som chef över ett av sjukhusets kliniska områden och har fått i uppdrag att se över ett 50-tal projekt med syfte att få loss mer klinisk personal.

– Jag skickade ut frågor om att identifiera projekt och hur många som arbetar med administration och dessutom hur mycket tid de lägger. Det visade sig att sådana uppgifter inte går att omsätta i en viss arbetstid. Man kan inte ta ett helt pass på en avdelning för att man blir av med en uppgift på två timmar per vecka, säger han.

Samtidigt tror han att sjukhuset kan skapa en kulturförändring där patientarbetet prioriteras upp.

– Om vi slutar göra det som inte skapar värde för patienten kommer vi få mer tid på sikt. Vi behöver exempelvis prioritera hårdare när vi har möten och dra ner alla mötestider med 25 procent, säger Mattias Bjarnegård.

”Att döda sina älsklingar är svårt”

Han har hittills utvärderat 27 projekt varav 23 nu är pausade ett år, bantade eller avslutade. Färre anställda ska delta i obligatoriska digitala utbildningar, upphandlingsgrupper, yrkesnätverksträffar, seminarier och möten. Interna miljörevisioner pausas tillfälligt.

Är det svårt att avveckla sig själv?

– Att döda sina älsklingar är svårt. Om jag tycker något är viktigt och jag har skapat en obligatorisk utbildning om det eller ett kvalitetsmått till exempel så har jag väldigt svårt att prioritera bort det.

Han tror samtidigt administrationen paradoxalt nog ökar av sparkraven i regionen.

– Bara för att man stoppar något projekt blir det inte mindre administration på totalen. I den tuffa ekonomiska situation vi är skapas hela tiden nya uppdrag om återrapporter.

Arbetet med minskad skrivbordstyngd har kritiserats för att gå för långsamt, men enligt Mattias Bjarnegård är det ett administrativt arbete att avsluta administrativa arbeten. Universitetssjukhus kräver också mycket dokumentation, påpekar han, för att redovisa forskning och utbildning. I nuläget ligger mycket fokus också på budgetarbetet.

Parallellt ska hela sjukhuset spara en och en halv miljard kronor. Budgetläget gör att alla verksamheter och staber genomlyses på besparingar: hr, kommunikation liksom kvalitet- och utveckling ska kapa onödiga administrativa kostnader.

”Vårdnära tjänster har minskat”

Vårdförbundets skyddsombud på Sahlgrenska, Nicklas Modig, är positiv till minskad administration i de övre leden, men inte till sparkraven på vårdgolvet.

– Vi har sett att den administrativa personalen har ökat medan vårdnära tjänster minskat så det är positivt att de ser över det, så att vi har råd att bedriva den vanliga vården, säger han.

Men blir det färre administratörer på sjukhusavdelningarna är han i stället kritisk.

– Vissa administrativa tjänster är till exempel medicinska sekreterare och mycket de gör är lagstadgat. Försvinner de måste någon annan göra jobbet.

Hur berörs Vårdförbundets medlemmar av sparkraven hittills?

– Vi är oeniga till många förslag. Det svåraste är arbetsmiljön, vårdens krav kontra resurser om vi inte får anställa när någon slutar.