Hårt pressade BB-chefer avsäger sig ansvaret för arbetsmiljön

Barnmorskebrist, nedbemanning och flyttar har lett till allvarliga arbetsmiljöproblem på eftervården inom Södersjukhuset i Stockholm. Nu har sju chefer avsagt sig ansvaret för personalens arbetsmiljö.

Tretton barnmorskor har sagt upp sig sedan årsskiftet och enligt Vårdförbundets förtroendevalda är minst tre långtidssjukskrivna på avdelning 63 och 73. Under samma period har fem nya rekryterats. På förlossningen har 17 barnmorskor slutat på grund av graviditeter, pensionsavgångar och nya jobb. Endast ett fåtal har nyanställts. Det har gjort situationen akut på Södersjukhusets eftervård.

Personalbristen i kombination med lokalbyten och organisationsförändringar har orsakat stora arbetsmiljöproblem. Den 15 september returnerade sju chefer sina arbetsmiljöuppgifter för de berörda avdelningarna. I handlingarna framgår att de anser att resurser saknas för att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt sätt när det gäller bemanning och lokaler. I en bifogad riskanalys står att barnmorskor lämnar obstetriksektionen på grund av löneläget och arbetsförhållandena. 

”Barnmorskor går till andra kliniker för att få upp sin lön”, konstaterar cheferna.

De som är kvar har ”ständig övertid även under vår och höst pga avsaknad av personal” och ”kort återhämtning mellan arbetspassen”.

På frågan om lämpliga åtgärder blir förslaget: ”Löneöversyn utöver den ordinarie revisionen. Kvarstannande bonus. Garantera en barnmorska per födande i aktiv fas. Återgå till tidigare bemanningsmål med 5 pat/bm på eftervård.”

Förlorat en barnmorska per pass

När det gäller lokalerna menar cheferna att de inte är anpassade till ”volymen av födande” samt att avstånden är stora vilket påverkar bemanning och patientflöde negativt.

Vårdfokus har sökt de sju cheferna, och de tre som svarat vill i dagsläget inte uttala sig om det pressade läget.

Deras överordnade, Eva Jansson, vårdchef, och Maria Sjöstrand, verksamhetsområdeschef, kommenterar situationen så här i ett mejl till Vårdfokus:

– Det är alltid en viss personalomsättning i en sådan stor arbetsgrupp, men Kvinnokliniken har ett stort underskott att arbeta med och Södersjukhuset har ett dispensförfarande när det gäller nyanställningar. Trots detta anställs nya barnmorskor, det finns inget anställningsstopp. Däremot är det ont om sökande till tjänsterna, ett problem som är liknande i hela Region Stockholm.

Bakgrunden är enligt Anna Booberg, förtroendevald inom Vårdförbundet, en nedbemanning som genomfördes efter ett beslut från 2019 och som innebär en barnmorska färre per arbetspass, men med samma antal vårdplatser (16 stycken). Från att ha ansvarat för fyra familjer dagtid och sex nattetid ska varje barnmorska nu ha ansvar för fem på dagen och åtta på natten. Men för att få ihop pusslet krävs att en barnmorska har ansvar för hela sex familjer dagtid.

– Den sjätte familjen har gjort arbetsbelastningen extrem och lett till en känsla av orättvisa på passen. Ofta är det den mest erfarna som får ta det extra ansvaret, säger Anna Booberg.

Det har lett till dålig stämning, överbelastning och otrygghet, enligt henne. I juni lämnade fyra skyddsombud som representerar Svenska Barnmorskeförbundet/SRAT och Vårdförbundet in en begäran om arbetsmiljöåtgärder till arbetsgivaren.

”Antalet patienter varje barnmorska ansvarar för är för högt och innebär en kognitiv belastning som är utmattande och även hotar patientsäkerheten. Att utöka bemanningen med undersköterskor avlastar inte barnmorskorna i det avseendet som arbetsgivaren avsett”, skriver skyddsombuden.

Nattpersonal kallas in klockan 17

Barnmorskorna har enligt sina fackliga representanter rapporterat stressrelaterade symptom både under och efter arbetstid i form av sömnbesvär, hjärtklappning, oro inför att gå till jobbet och känsla av otillräcklighet gentemot både patienter och kollegor. De har svårt att ta paus och tvingas ofta stanna kvar för att sköta administration och dokumentation. Vid upprepade tillfällen har nattpersonalen kallats in redan klockan 17 för att även jobba kvällspass.

– Patientsäkerheten hotas när vi tvingas jobba extra trots att vi inte kan, vill eller orkar, säger Anna Booberg.

Skyddsombuden kräver i sin begäran, som lämnades in den 17 juni, tre åtgärder: att återgå till de tidigare bemanningsmålen, att dagtid ha en koordinator/enhetsledare som stöttar befintlig personal och svarar i telefon, samt att återkommande kontroll utförs av den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön.

I samband med organisationsförändringen där en barnmorska per pass togs bort skulle så kallad parvård införas, det vill säga att en barnmorska och en undersköterska arbetar i team med de fem familjer de tilldelats. Då skulle vissa arbetsuppgifter kunna delas mellan yrkesgrupperna, till exempel kontroller av pox och gulsot, men även instruktion och stöd vid amning.

– Vi ser med oro på den utvecklingen och vill inte överlåta ansvaret för amning eftersom det tillhör vår profession, säger Anna Booberg.

Ovanligt att avsäga sig ansvaret

I arbetsgivarens ursprungliga plan ingick förutom denna ”taskshifting” även rastscheman och särskild reflektionstid i slutet på arbetspasset, men facket anser inte att de åtgärderna implementerats.

Sedan förändringen har det dessutom funnits vakanta chefstjänster, sjukskrivningar i ledningen och lokalproblem. Hela avdelningar har flyttat, bland annat på grund av ett stambyte, och barnmorskor har hoppat runt mellan avdelningarna för att täcka upp på grund av personalbrist.

– Det är så många olika saker som fallerat. Den där sjätte familjen fick bägaren att rinna över, säger Anna Booberg.

Annika Cederholm, chefsrådgivare på Vårdförbundet, säger att det är en ovanlig åtgärd att returnera arbetsmiljöuppgifterna, men att det är något förbundet uppmanar till när mandat och resurser inte matchar.

– Det är en tydlig markering gentemot arbetsgivaren och brukar ha föregåtts av en långvarig dialog, säger hon.

Utvärdering i december

Om inte arbetsgivaren mötte kraven från de fackliga organisationerna planerade de att skicka sin begäran vidare till arbetsmiljöverket, en så kallad 6:6a-anmälan.

Men efter förhandlingar har de nu fått löfte om att den omstridda sjätte familjen tas bort och parvård med planerad taskshifting och andra åtgärder ska gälla framöver. Facket och arbetsgivaren enades om att utvärdera de nya rutinerna i december.

– Det är en stor lättnad. Nu känns det mer hoppfullt och vi vet att man jobbar med det här. Men fortfarande måste uppdraget anpassas efter bemanningen. Hur många födande ska SÖS ha? Det är ett svårare problem att lösa på regionnivå, säger Anna Booberg.

Att cheferna returnerat sitt arbetsmiljöansvar tycker hon är bra.

– Kanske borde det ske oftare när man underbudgeterar på det här sättet, säger hon.

Vårdchefen Eva Jansson och verksamhetsområdeschefen Maria Sjöstrand poängterar att arbetsgivaren ser allvarligt på den uppkomna situationen:

– Sjukhusledningen och beställarna är informerade. Samtliga chefer är beredda att arbeta för att återta arbetsmiljöansvaret och tillsammans arbetar vi nu fram en åtgärdsplan. En akut åtgärd som beslutades direkt var att vid behov ha möjlighet att stänga två förlossningssalar för att minska arbetsbelastningen på förlossningen. Eftersom detta minskar inflödet påverkar det också eftervårdens belastning, skriver de i sitt mejl.

När det gäller löneläget hänvisar de till en löneanalys som visar att Södersjukhuset har likartad medel- och medianlön som övriga förlossningskliniker inom regionen.

– Men vi kan se att det finns en skillnad i vissa grupper där vi behöver se över lönestrukturen. För att kunna bli konkurrenskraftiga och skapa karriärvägar för barnmorskor arbetar vi efter kompetensstegen och inrättar steg 5-tjänster, det vill säga barnmorskor med expertansvar inom definierade områden.