Vårdförbundspriset

Hennes app håller dörren till vården öppen

Hennes app håller dörren till vården öppen
Genom mobilappen följs patienternas återhämtning upp. De kan också få direktkontakt med en sjuksköterska. "Det sparar resurser", säger initiativtagaren Ulrica Nilsson. Foto: Stefan Zimmerman/KI

En mobilapp där patienter rapporterar om sin återhämtning efter operation var lättare att utveckla än att införliva i den offentliga sjukvården. Men nu har sjuksköterskan och professorn Ulrica Nilsson chans att få nytt kapital till sin produkt. ”Jag ser att behovet är stort. Det här är bra för både verksamheter och patienter”, säger hon.

När Ulrica Nilssons 84-åriga mamma nyligen skickades hem sent på kvällen efter en dagkirurgisk operation reagerade hon på den olämpliga tidpunkten, den knapphändiga informationen och bristen på uppföljning.

– Det var ett klockrent exempel på det jag vill förebygga genom min forskning. Den erfarenheten stärkte mig i min tro på att jag är på rätt väg, säger KI-professorn och sjuksköterskan som nu nominerats till Vårdförbundspriset.

Ulrica Nilsson har länge studerat hur patienter återhämtar sig efter en operation.

– Jag är intresserad av vad som händer postoperativt. Var det vi gjorde bra? Som det ser ut i dag finns oftast ingen systematisk uppföljning när väl patienten åkt hem från sjukhuset.

För fem år sedan rapporterade Vårdfokus om den mobilapp hon tagit initiativ till och som används för att samla in data om patienternas symptom under de första fjorton dagarna efter hemkomst. I dag innehåller den 24 frågor för patienter som blivit sövda och 18 för dem som fått lokalbedövning.

– Genom att analysera svaren kan vi få reda på hur patienten mår, om det finns områden som behöver förbättras och behovet av ytterligare vårdkontakter.

Patienterna vill visa sig duktiga

Klinikerna får detaljerad data från sin egen verksamhet, men uppgifter sparas också anonymt så att jämförelser kan göras mellan olika vårdinrättningar. På så vis kan materialet användas för kvalitetsutveckling och forskning.

– I framtiden hoppas jag att vi kan presentera en ”normalkurva” för olika symptom så att varje patient kan följa sin egen utveckling, ungefär som man kan göra med barnens tillväxtkurva på bvc.

Fakta

Namn: Ulrica Nilsson.

Ålder: 61 år.

Bor: I Örebro.

Yrke: Anestesisjuksköterska och professor på Karolinska Institutet. Forskar just nu på digital uppföljning av den postoperativa kognitiva återhämtningen. Biträdande studierektor för forskarutbildningen och ansvarig för specialistutbildningen av anestesisjuksköterskor. Jobbar 20 procent som specialistsjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge med postoperativ vård. ”Det är vansinnigt roligt. Samtidigt håller jag mig a jour med anestesi och postoperativ vård. Jag blir en bro mellan akademin och den kliniska verksamheten”.

Det här är personcentrerad vård för mig: ”Det är helt centralt och genomsyrar allt vi gör. Ju mer kunskap jag har inom det område jag verkar, desto bättre och mer personcentrerad vård kan jag ge min patient. Det är egentligen ingenting nytt.”

För Ulrica Nilsson är personcentreringen central.

– Patienter som genomgår en dagkirurgisk operation känner sig utvalda och upplever en press att vara ”duktiga”, de vet att de ska åka hem och vill inte vara till besvär efteråt. Samtidigt finns ett behov av att veta vad som förväntas vara normalt efter en operation, att få ställa frågor och känna att någon bryr sig om en. Att dörren till vården inte stängs.

Där fyller RAPP (Recovery assessment by phone points) – som appen heter – en funktion, menar hon. Särskilt möjligheten att bli uppringd av en sjuksköterska genom att svara ”ja” på frågan om man önskar kontakt.

– Patienterna beskriver det som en ”gräddfil” eller en ”livlina”. Vi vet att många söker till akut- eller primärvård för postoperativa besvär. Med den här kontakten snurrar patienterna inte runt i systemet, vilket spar resurser. Sjuksköterskan som ringer upp kan svara på de flesta frågor om till exempel smärta, hjärtklappning och svårigheter att kissa. Appen minskar inte behovet av vårdkontakter efter operation, men möter det på ett enklare och billigare sätt. Det ökar tillgängligheten, som ofta skattas lågt i undersökningar av svensk sjukvård.

Svårt att övertyga IT-avdelningar

Ulrica Nilsson tycker att RAPP, som först nu är en färdig produkt, ligger helt rätt i tiden.

– Pandemin har synliggjort efterfrågan på digitalisering när många söker vård hemifrån. Jag ser ett stort behov av sådana här lösningar, de gynnar både patienterna och verksamheterna.

Motiveringen

"Ulrica Nilsson har tillsammans med sin forskargrupp tagit fram en app för uppföljning av patienter som genomgått dagkirurgiska operationer. Via appen får patienten rapportera symtom men kan också välja att få kontakt med sjuksköterska, för råd och stöd. Hjälpmedlet erbjuder en tillgänglig vård på patientens villkor, i en tid som kännetecknas av många frågor och ett stort informationsflöde. Det ger vårdgivaren möjlighet att ta sitt ansvar samtidigt som man visar tilltro till och förskjuter makten till patienten. Evidens finns för att appen är kostnadseffektiv samtidigt som den gör att patienten känner sig trygg och sedd och får mindre symtom och postoperativa besvär. Den ger också möjlighet för vården att utifrån patientens inspel om sin situation långsiktigt förbättra vården och egenvården för hela patientgruppen. Appen är ett lysande exempel på hur det går att bedriva framtidens personcentrerade vård med stöd av det digitala."

Tidigt i projektet ifrågasattes om en mobilapp verkligen var rätt verktyg för patienter som genomgått dagkirurgiska ingrepp, framför allt bland de äldre som inte är vana vid smartphones. Ulrica Nilsson konstaterar att det inte varit något hinder hittills. Däremot har det varit svårt att ”sälja in” RAPP av juridiska och säkerhetsmässiga skäl.

– Personalen på golvet ser fördelarna, men att övertyga beslutsfattare och it-avdelningar har visat sig vara en snårskog. Självklart ska kraven på säkerhet vara införlivade när man hanterar patientdata men det har varit särskilt krångligt inom den offentliga sjukvården. Om utvecklingen ska gå framåt kanske det här är något som E-hälsomyndigheten borde jobba mer med, säger Ulrica Nilsson.

Behöver pengarna

Bolaget som förvaltar RAPP ägs bland annat av hennes tidigare arbetsgivare, Örebro universitet. Ulrica Nilsson sitter i styrelsen som sammanträder ett par gånger per termin.

– Vi jobbar med att få ut RAPP i den kliniska verksamheten men det kräver en hel del kapital och tid.

Företaget har fått support av bland andra Vinnova och Almi för att finslipa juridiska och säkerhetsmässiga detaljer, samt finansiera utvecklingskostnader och uppdateringar. En halv miljon från Vårdförbundspriset vore ett välkommet tillskott.

– Det hade räckt en bit på vägen. Om vi lanserar RAPP bredare så måste vi bland annat utöka vår support och analysfunktion.

Fotnot: Vårdförbundspriset delas ut av Vårdförbundet i samarbete med Folksam. Prissumman är på 500 000 kronor och priset ska premiera medlemmar i Vårdförbundet som arbetar för en förbättring för patienter med hjälp av personcentrerad vård. Vinnarna tillkännages den 29 oktober klockan 14-16 på Vårdgalan, som direktsänds via Vårdförbundets Youtube-kanal och Facebook live. På galan utses även Årets studenthandledare och Årets vårdchef.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida