Hennes mottagningsrum går mot strömmen – gör vården tydligare på särskilt boende

Inom demensvården stävar man ofta efter en så hemlik miljö som möjligt för att skapa trygghet. Men i direkta vårdsituationer kan det få motsatt effekt hos patienterna. Det fick Anna Rydberg att tänka om.

Det första som möter den som kliver in på Västergården är sjuksköterskan Anna Rydbergs mottagningsrum. I den annars hemlika miljön signalerar hennes rum sjukvård. En fällbar undersökningsstol, provtagningsvagn och omläggningsmaterial ger tydliga ledtrådar som även de med kognitiva funktionsnedsättningar kan uppfatta. Här arbetar vårdpersonal och här kan man få hjälp.

– Jag ville göra min roll som sjuksköterska tydligare för patienterna. Tidigare kunde jag märka att de inte riktigt förstod att de träffat sjuksköterskan när jag besökte dem i deras hem. De kunde be om att få kontakt med vården precis efter att jag hade varit där, säger Anna Rydberg, som är specialistsjuksköterska i demensvård.

Yngre personer på boendet

Bräcke Diakoni Västergården i Göteborg är ett av få särskilda boenden som riktar sig till personer under 65 år med demenssjukdomar. Här finns 17 permanenta platser och en korttidsavdelning för yngre personer med bland annat Alzheimers sjukdom, alkoholrelaterad demens, Huntingtons sjukdom, frontallobsdemens och ospecificerad demens, UNS.

Idén till att skapa ett särskilt mottagningsrum på boendet väcktes för flera år sedan. Flera boende hade vid den tidpunkten ett så kallat mångsökarbeteende. De sökte vård utanför boendet vid upprepade tillfällen, men fick sällan den hjälp de önskade.

– Det är ju speciellt med våra patienter som är yngre – de har ingen kroppslig sjuklighet och är aktiva på ett annat sätt än äldre. Vi fick signaler från akutmottagningen om dem och började fundera på hur vi kunde samarbeta kring de patienterna.

Ledtrådar underlättar

När Västergården skulle flytta in i nyrenoverade lokaler förra året fick personalen vara med i planeringsarbetet. Tillsammans har de sett till att allt – från interiör till innehåll i vården – ska utgå från de boendes perspektiv. Anna Rydbergs mottagningsrum kunde nu bli verklighet.

– Jag tänker att det går mot strömmen att ha mottagningsrum på ett särskilt boende där allt ska ske i hemmet. Men för personer med demenssjukdom kan det vara lättare att medverka när de får ledtrådar i omgivningen.

Dörren till Anna Rydbergs rum är oftast öppen och alla ska känna sig välkomna in. Boende kan själva boka tider till sjuksköterskan för provtagning, enklare undersökningar och samtal.

– Det handlar om att uppmuntra deras förmåga att ta hand om sin hälsa. Tillgängligheten är stor och det ligger inte i omvårdnadspersonalens händer att boka tid vilket kan bli som ett filter.

Anhöriga kan också slinka in för en pratstund med Anna Rydberg när de är på besök och det samma gäller för omvårdnadspersonalen.

Nominerad till Vårdförbundspriset

Den 28 november kan Anna Rydberg vinna Vårdförbundspriset för sitt arbete med mottagningsrummet. Hon nominerades av sin chef som stöttat henne hela vägen.

­- Det känns jättekul! Det är ju inte bara ett rum, utan ett förhållningssätt som genomsyrar hela vården på boendet.

Ur nomineringen:

Ångestfyllda unga besökte akutmottagningen flera gånger i veckan, eller bad ofta omsorgspersonalen att ringa ambulansen. Det har upphört med Anna Rydbergs idé om ett mottagningsrum nära omsorgsboendet. Unga vuxna med kognitiv funktionsnedsättning förstod inte att hon var sjuksköterska när hon, i likadana kläder som omsorgspersonalen, kom hem till dem. Nu tar de sig själva till mottagningsrummet, alldeles intill sitt boende. Och de förstår vem hon är – så ingen säger längre till henne att ta kontakt med en sjuksköterska. Tack vare mottagningen ökar också de ungas förmåga att ta ansvar för den egna hälsan. De tar själva kontakt och när de kommer till mottagningen vet de att de har kommit till en vårdinrättning där de tas på allvar. Anna Rydberg har skapat ett rum för hälsa och förståelse. För henne handlar det om värdighet. Om trygghet och respekt för personerna på boendet.