Hjälp att koda de dementas kommunikation

Det tvååriga forskningsprojektet på Prästsjögården startade med en pilotstudie. Vårdarna på en av avdelningarna fick enas om en patient som de upplevde att de hade omvårdnadsproblem med. Observationer gjordes sedan i samband med olika omvårdnadssituationer. Viviann Dannelöv som är sjuksköterska vid Prästsjögården hade ett inifrånperspektiv för sina observationer. Vårdforskarna Ulla Hällgren Graneheim och Elisabeth Lindahl observerade samma situationer ur ett utifrånperspektiv.

Protokoll fördes över observationerna och resultaten visade att vårdforskarna främst var beskrivande i sina observationer. Viviann Dannelöv, med sin kännedom om både vårdare och patienter, blev mer tolkande.

»Vårdarna rådgör med varandra« beskrev Ulla Hällgren
Graneheim en omvårdnadssituation. Samma situation uppfattade Viviann Dannelöv som »vårdarna verkar osäkra för de resonerar med varandra«.

Preliminära resultat från Ulla Hällgren Graneheims studier  visar att den dementa människan tycks kämpa i det längsta för att behålla sin integritet och sitt oberoende. I den kampen verkar det som om patienten ofta växlar mellan att söka nära kontakt med och bete sig avvisande mot vårdpersonalen. Vårdarna å sin sida försöker finna strategier för att kunna ge den dagliga omvårdnaden.

– Vårdpersonalen på Prästsjögården har stor kunskap om demens och vård av dementa, men de behöver lära sig att sätta ord på kunskapen, säger Viviann Dannelöv som är forskningsassistent för projektet på Prästsjögården.

Ulla Hällgren Graneheim och hennes forskarkollega Lilian Jansson ska under de två åren handleda vårdpersonalen i olika situationer med patienterna som brukar vara svåra att klara utan konflikter. De ska också hålla en serie föreläsningar för att höja kunskapen om demens och omvårdnad hos vårdpersonalen.

– Några patienter har svårt att acceptera att de behöver hjälp när de ska gå på toaletten. De reagerar med ilska och oro över intrånget i den personliga integriteten. Som vårdare kan man tycka att de är besvärliga, säger sjuksköterskan Sylvia Lindgren.

Patientens frustration och ångest väcker känslor hos vårdaren som kan vara svåra att hantera. Då kan det vara en stor hjälp att få reflektera över sina reaktioner med den vårdforskare som varit med. Hon har upplevt situationen utifrån och kan föreslå bra sätt att tackla situationen och bemöta patientens beteende.

Vid årets Hälso- och sjukvårdsstämma kommer vårdforskarna Ulla Hällgren Graneheim och Elisabeth Lindahl att berätta om forskningsprojektet på Prästsjögården inom temat Hjärnåret.

Ulla Hällgren Graneheims föredrag handlar om hur vårdaren och den demente med »störande beteende« ömsesidigt påverkar varandra.

Elisabeth Lindahl ska i sitt föredrag berätta om hur vårdaren upplever det störande beteendet. Båda redovisar sina projekt på onsdag eftermiddag den 21 april.

Hjärnåret är det temaår som Svenska neurologföreningen tagit initiativ till för att sprida kunskaper om sjukdomar i hjärnan.