Covidvaccin

Många vaccinerade i vården – men Maja tvekade

Många vaccinerade i vården – men Maja tvekade
Frågan ifall man skulle ta vaccinet eller inte diskuterades öppet på sjuksköterskan Maja Kusljics arbetsplats. Men hon kände ingen press. Foto: André de Loisted

Erfarenheten från svininfluensan och den snabba vaccinutvecklingen fick sjuksköterskan Maja Kusljic att tveka. Till slut tog hon sprutan, för att hjälpa till att få stopp på smittan. Och att just vårdpersonal vaccinerar sig mot covid-­19 är extra viktigt, menar virusprofessor Ali Mirazimi.

I Malmö är det grå senhöst och Sveriges television gör ett nyhetsinslag om vårdpersonal som inte vet om de ska ta vaccinet mot covid-19 eller inte. Den största vaccinationsinsatsen i modern tid är snart i gång och de som jobbar i vården är i allas blickfång. Det är de som ska vaccinera befolkningen, det är de som vårdar de svårast sjuka på iva och det är de som — kanske — ska få bli vaccinerade bland de första.

Men alla vill inte, eller känner sig mycket tveksamma. En av dem är sjuk­sköterskan Maja Kusljic som jobbar på hjärt­mottagningen på Malmö universitetssjukhus.

— Man undrar ju hur väl testat det är och vad har det för biverkningar. Det är många frågor som snurrar i huvudet, sa hon i det där nyhets­inslaget som sändes i november.

Maja Kusljic var inte ensam om att tveka. I februari publicerade Folkhälsomyndigheten resultatet av en mindre intervjuundersökning med anställda inom äldreomsorgen. Där hade två av tio antingen avböjt vaccination eller skjutit på beslutet. Samtidigt rapporterade medier om äldreboenden där många i personalen, på vissa håll upp emot 40 procent, hade nekat vaccination. Men bland Vårdförbundets medlemmar var detta en ”icke-fråga”, sa ordförande Sineva Ribeiro till Vårdfokus i februari.

Inget lätt beslut

Exakt hur det står till med vaccinationsviljan i olika grupper i samhället är svårt att få svar på. Men när det gäller vaccinationstäckningen, hur stor del som faktiskt blir vaccinerade, så redovisar Folkhälsomyndigheten statistik. Enligt de senaste siffrorna, från slutet av maj, har 83 procent av sjuksköterskorna och läkarna som arbetar i slutenvården fått minst en dos vaccin. Bland undersköterskor och vårdbiträden är siffran 80 procent. I äldrevården har 80 procent av sjuksköterskorna och 59 procent av undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänsten tagit sina första doser. Ser man på den totala vaccinationstäckningen hos vårdpersonal är den lägst just i hemtjänsten.

”I vårt yrke krävs det att man har ett kritiskt förhållningssätt till ny vårdinformation. Så var det även med vaccinet.”

Sjuksköterskan Maja Kusljic på Malmö universitets­sjukhus, som först var tveksam, hör nu till dem som har tackat ja till vaccinet. Men det var inget lätt beslut.

— I vårt yrke krävs det att man har ett kritiskt förhållningssätt till ny vårdinformation. Så var det även med vaccinet. Jag tänkte på säker­heten, ifall det var tillräckligt testat på så kort tid. Men jag tänkte också på vaccinet mot svininfluensan, jag har haft patienter som fick narkolepsi. När man tänker på hur hårt de drabbats av en väldigt sällsynt biverkan blir man påverkad — jag har familj och jag mår bra och vill fortsätta göra det, säger Maja Kusljic.

Men i mars tog hon i alla fall sin första dos. I sprutan fanns vaccin från Astra Zeneca. Dagen därpå stoppades det i Sverige.

— Ja, jag var ju väldigt tveksam in i det sista. Och så blev det som det blev, det kändes lite konstigt när beskedet kom att det stoppades. Men jag har gjort så gott jag kan nu, för att bidra till ljus i tunneln. Jag fick en del biverkningar, så till dos två kommer jag inte att ta Astra Zeneca.

Oroad över biverkningar

På Karolinska laboratoriets centrallab Kemi 24sju i Solna jobbar Nancy Ferolin som biomedicinsk analytiker. Hon tvekade inte, utan bestämde sig tidigt för att inte ta vaccinet. Det var framför allt risken för okända biverkningar som oroade henne.

— När mutationerna kom så funderade jag på om jag verkligen inte skulle ta vaccinet i alla fall. De verkar så aggressiva. Men det är så mycket som är nytt, både med coronaviruset och med vaccinen, säger Nancy Ferolin.

Hon menar att det är mycket som är okänt om hur vaccinet påverkar kroppen.

— Jag står för att jag valde att inte ta sprutan. Särskilt eftersom det har tagits fram så snabbt. Det gör mig rädd för risken att drabbas av allvarliga sjukdomar i framtiden på grund av vaccinet, säger hon.

I sitt jobb i labbet träffar hon inte patienter. Det gör däremot Maja Kusljic på hjärtmottagningen. Som sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus skulle hon också kunna bli flyttad till en avdelning som vårdar covidpatienter.

— Jag jobbar ju patientnära och är både utsatt själv och riskerar att utsätta patienter för smitta. Jag känner mig tryggare när jag är i hetluften, nu när jag har tagit sprutan. Här får vi dagligen frågor från patienter som är oroliga. Väldigt många funderar och en del avstår ju. Men jag säger att man ska vaccineras, det är viktigt att vi ger korrekt information och uppmanar dem att följa Folkhälsomyndighetens råd, säger hon.

Viktigt med hög vaccinationstäckning

Under svininfluensan 2009 var vaccinationstäckningen bland hela befolkningen i Sverige omkring 60 procent. Än så länge är vaccinationerna mot covid-19 inte uppe i den nivån, men siffran stiger vecka för vecka. Vaccinationstäckningen i riskgrupperna är högre, och så var det även under svininfluensan. Men det viruset var mer likt ett vanligt influensavirus. Det gjorde att det redan fanns ett visst skydd, ett så kallat immunologiskt minne, hos befolkningen. Därför är det ännu viktigare med en hög vaccinationstäckning för att få bukt med covid-19.

Ali Mirazimi Foto: Martin Stenmark

För att nå den eftersträvade flockimmuniteten mot covid-19 behöver vaccinationstäckningen vara mellan 70 och 80 procent hos befolkningen. Annars finns det risk för ny samhällsspridning med nya mutationer som bubblar under ytan och som vaccinen inte rår på. Det förklarar Ali Mirazimi, professor och virusforskare vid Karolinska institutet. Han är också kopplad till Folkhälsomyndigheten som sakkunnig.

— Hos vårdpersonal behöver vaccinationstäckningen vara väldigt hög, det är viktigare än i någon annan grupp eftersom de handskas med patienter. Det är inte som att jobba på kontor. Som vårdpersonal rör du dig bland människor, både kollegor och patienter. Det finns patienter som inte kan vaccinera sig av medicinska skäl. De kan bära på viruset och då kan du som vårdpersonal bli sjuk och även föra smittan vidare, säger han.

Ali Mirazimi beskriver en sådan situation som en riktigt dålig matchning.

— Om du inte är vaccinerad och sprider smittan vidare så kan det bli livshotande, om du råkar ha en patient som tillhör riskgrupp och inte är vaccinerad. Dessutom, om du inte är vaccinerad och får covid så kan du bli sjukskriven och kanske hamna på sjukhus och belasta vården ännu mer. Och vård­personalen ska inte behöva vara i stabsläge året runt!

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida