Högt betyg till svensk folkhälsoforskning

Svensk folkhälsoforskning håller hög kvalitet men det finns brister. Till exempel saknas forskning om vad som verkligen får människor att ändra sina vanor.

Det visar en utvärdering av svensk hälsoforskning.

? Det är oerhört viktigt att veta vad det är som får folk att ändra sina vanor för att förbättra folkhälsan. Därför ser vi allvarligt på att det finns så lite forskning på det området, säger Carina Källestål, docent på folkhälsoinstitutet (FHI).

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Statens folkhälsoinstitut (FHI) har valt att låta sex internationella forskare utvärdera den svenska folkhälsoforskningen.

? Vi ville ha en oberoende bedömning och även få en internationell syn på svensk forskning, säger Carina Källestål.

Öka resurserna

Utvärderingen ingår i ett regeringsuppdrag till FAS och FHI. Utifrån utvärderingen och en tidigare kartläggning av folkhälsoforskningen i Sverige lämnade FHI och FAS igår förslag till Socialdepartementet på lämpliga åtgärder.

? Ett av våra viktigaste förslag är att öka de ekonomiska resurserna. 2001 fick folkhälsoforskningen 225 miljoner kronor i anslag. Det är bara nio procent av de totala kostnaderna för all medicinsk forskning i Sverige. Vi vill också förstärka forskningen inom hälso- och sjukvårdssystemen. Till exempel hur hälsoekonomin fungerar. Det finns nästan ingen forskning alls på det området i dag, säger Carina Källestål.

Utvärderarna grundar sina slutsatser på att det finns ett stort antal aktiva forskare och forskarstuderande i Sverige och även omfattande individbaserade register. Höga svarsfrekvenser i intervju- och enkätstudier spelar också stor roll för forskningens höga kvalitet.