Högt tryck på ögonakuten

Att göra illa sig i ögonen sätter skräck i de flesta. Det är allvarlig stämning i väntrummet på ögonakuten. Sjuksköterskan Linda Trygg lever upp till sitt namn. Hon ler stöttande mot nästa patient, en dam som vaknade med två ”flugor” flygande i synfältet.

En man fick in en liten flisa i ögat som sprätte loss från när han borrade i metall. En annan rispade sig på en kvist när han beskar en buske i trädgården. En tredje patient känner sig yr och sitter med kräkpåsen beredd.

Det är en vanlig dag på St Eriks ögonakutmottagning i Stockholm. I triaget diskuterar sjuksköterskorna Linda Trygg och Elina Drevstam. De kikar på färgrutorna på akutlistan, de rödmarkerade patienterna väntar mest akut på läkare. Det är varmt och trångt i väntrummet, där vissa får räkna med att sitta i flera timmar.

Linda Trygg visar nästa patient in i ett undersökningsrum. Hon heter Maud Borg och igår började plötsligt ett ljusfenomen framför henne, som slocknade efter en stund. Efter det började två rörliga ”flugor” följa med henne i synfältet.

Linda känner igen fenomenet och har sina aningar om diagnosen.

Har även epilepsi

Hon frågar Maud Borg om flugorna rör sig eller är mer på någon speciell plats.

– En sak är säkert, det är inga riktiga flugor, för de finns där när jag blundar också. De rör sig på högra sidan. Jag har epilepsi också, så en gång var jag med om att synfältet delade på sig på grund av det. Nu undrar jag vad det här beror på, säger hon.

Hon lutar fram hakan i apparaten och Linda Trygg skjuter små luftpuffar mot ett öga i taget för att mäta trycket.

Ögontrycket mäts på alla, det avviker vid flera sjukdomar och tillstånd, exempelvis glaukom, grön starr, vilket Maud Borgs pappa hade. Men hennes tryck ligger normala värden, på 15 och 14 mmHg i respektive öga.

Sedan kontrolleras synen med hjälp av den klassiska bokstavstavlan. Maud Borg visar sig ha utmärkt syn med sina vanliga glasögon på. Hon ser även de små optotyperna, som bokstäverna kallas av proffsen.

Arbetar i team med optiker

På St Eriks ögonsjukhus arbetar sjuksköterskor, optiker med magisterutbildning och läkare tätt samman, och lär av varandra. Så Linda Trygg byter flinkt ut de heltäckande glasen vid synundersökningen.

Längst fram i ögat sitter hornhinnan som skydd, ögonbulben fylls ut av glaskroppen och i den bakre delen finns näthinnan, med syncellerna, kallade tappar och stavar.

Linda Trygg förklarar sina misstankar för Maud Borg.

– När vi bli äldre skrumpnar glaskroppen lite. Då drar det i näthinnan, eftersom den fäster där. Vanliga symtom på det är just rörliga prickar, blixtar och snabba ljusfenomen då och då. Men var inte orolig, glaskroppen fylls av annan vätska med tiden.

Maud Borg får pupillvidgande droppar, för att de inte ska dra ihop sig när läkaren lyser in med en lampa. Hon återvänder till väntrummet för att vänta in effekten.

Linda fortsätter berätta. Det som kan hända är att den krympande glaskroppen drar hål i näthinnan, vilket kallas ruptur, och då behövs laserbehandling.

När Linda Trygg började på St Eriks ögonsjukhus akutmottagning för 1,5 år sedan blev hon lite chockad över att upptäcka hur lite kunskap om ögat och synen hon fått med från sjuksköterskeutbildningen.

– Ögat var endast ihopbakat med resten av sinnena, som en mycket liten del av anatomi- och fysiologikursen. Ingen sjukdomslära alls. Här har alla hög kompetens och det är högt i tak för frågor och diskussioner. Det är jätteviktigt för mig, min inlärningskurva har verkligen gått spikrakt uppåt.

Får en extra lång inskolning

Hennes chef Lisa Bladin kommer in i rummet. Chefsgruppen arbetar strategiskt med att öka kompetensen hos sjuksköterskorna.

– Vi räknar med att de nya i princip inte kan något om ögat. Därför har vi 4-6 veckors inskolning, för att de ska lära sig grunderna. Men de behöver vara trygga i sin roll som sjuksköterskor innan, säger hon.

Varje år får ungefär fem sjuksköterskor på ögonsjukhuset erbjudandet att utbilda sig till specialistsjuksköterskor med bibehållen lön. Inriktningen kallas oftalmologi, läran om ögat och dess sjukdomar. Linda Trygg valdes ut när hon bara varit ett halvår på kliniken, och läser nu på halvfart under två år.

Ögon har alltid intresserat Linda Trygg, som valde mellan att bli optiker och sjuksköterska. Ledningen fångade upp hennes brinnande intresse för området.

– Därför passar också specialistutbildningen mig perfekt. Som vanlig sjuksköterska tittar jag på ögat, och använder en liten ficklampa för att se exempelvis skräp och pupillreflex. Med min nya kompetens kommer jag arbeta med ögonmikroskop och kunna se mycket mer, säger hon.

Synfältsbortfall och dubbelseende

Efter en kort period på en neurologisk vårdavdelning sökte hon sig hit. Ögat och neurologin går hand i hand. Redan på vårdavdelningen träffade hon patienter med symtom som synfältsbortfall och dubbelseende, beroende på att både synnerven och nerverna till ögats muskler kan ta skada vid exempelvis stroke, trauma eller tumörer.

Vid fyra på eftermiddagen stängs ögonakutens dörrar, men alla i väntrummet då får hjälp, så vårdpersonalen arbetar fram tills nio på kvällen. Då tar sjuksköterskorna även emot frågor från andra akutmottagningar, närakuter, vårdavdelningar och även 1177:s personal. För ur-akuta patienter finns kapacitet dygnet runt.

Linda Trygg vill sprida kunskap om ögonen hos sjuksköterskor och läkare inom akut och primärvården.

– Vissa tillstånd handlar om att rädda synkapacitet hos patienten. När patienter har en så intensiv smärta i ögontrakten att de mår illa och kräks, kan det nedsatta allmäntillståndet vara förvirrande. Jag tänker direkt att patienten kanske har ett akut högt tryck i ögat. Då behöver de få trycksänkande läkemedel och får hög prioritering här.

Högt tryck kan bero på olika orsaker hos patienterna på akuten, som ett trauma, exempelvis att någon fått ett hårt skott av en boll på ögat. Men Linda Trygg vill också påminna vårdpersonal om ett vanligare scenario i arbetet med äldre – högt tryck på grund av grön starr.

– Den som jobbar på en ortopedisk vårdavdelning eller inom kardiologi med akuta tillstånd och har ett stressigt arbetspass kanske inte tänker på hur viktiga trycknedsättande ögondropparna är för dess patienter. Slarv med droppar kan leda till att synfältet försämras och den äldre får svårt att klara sig i vardagen, säger Linda Trygg.

Många kommer till ögonakuten med det som vårdpersonalen kallar ”skräp i ögat”. Det mesta blinkar vi människor bort snabbt, men flisor kan fastna i hornhinnan. De som drabbas är ofta hantverkare, som svetsat, borrat eller hamrat i metall. Ofta vet de själva när händelsen skedde. De sitter i väntrummet med tårarna rinnande, svårt att hålla ögat öppet, är ljuskänsliga, och känner skavet innanför ögonlocket.

– Om något fastnat på hornhinnan får vi plocka bort det med ett speciellt instrument. Hornhinnan har väldigt bra läkningsförmåga. Det är värre om skräpet penetrerat och kommit in i ögats hålrum. Då gör vi tester, titta i mikroskop, och ibland får vi röntga och operera.

Synnerven och makulan

Det är tätt med apparater i undersökningsrummen. Linda Trygg släcker ned helt för att visa hur OCT-kameran fungerar, med sin chef i patientstolen. Snart ser vi hennes ögas ögonbotten som ett orange fält, med blodkärlen som röda stigar. Kameran tar även genomskärningsbilder av näthinnan, som kan visa olika lager, där förändringar ger olika symtom.

Linda Trygg visar hur synnerven passerar ut ur ögonhålan vidare in i hjärnan, hur gula fläcken, makulan, syns som en liten grop.

– Patienter säger ofta ”jag har problem med gula fläcken” vilket oftast beror på åldersrelaterad makuladegeneration. Det ger besvär med synen och förändringar i gula fläcken syns på kamerabilden här. Hade patienten däremot beskrivit symtom som en skugga upptill i synfältet hade det kunnat visas som en näthinneavlossning i kameran, förklarar hon, tänder lampan, torkar av kameran och går ut i väntrummet för att hämta in nästa patient.