Lön och villkor

HÖK22: Snart ska ett nytt avtal vara på plats

HÖK22: Snart ska ett nytt avtal vara på plats
Vid Skånes universitetssjukhus jobbade 157 sjuksköterskor och barnmorskor över 200 timmars övertid i fjol. Foto: Getty Images

Om några veckor ska ett nytt kollektivavtal för Vårdförbundets medlemmar vara klart. Arbetsmiljön står i fokus. En tredjedel av förbundets yrkanden, till exempel om övertid och arbetspassens längd, kräver skarpa, tydliga skrivningar i avtalstexten, säger förhandlingschef Annelie Söderberg.

Hon har bråda dagar, förhandlingschef Annelie Söderberg, när hon pratar med Vårdfokus mitt under brinnande avtalsförhandlingsperiod. Tre veckor återstår tills HÖK22 ska vara på plats, ett nytt centralt avtal mellan Vårdförbundet och Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Sobona, arbetsgivarorganisationen för kommunala bolag. Ytterligare omkring 15 förhandlingstillfällen är avsatta fram till dess. Tiden är inte problemet, konstaterar Annelie Söderberg.

– Bägge parter har förstås målsättningen att bli färdiga till den sista mars. Hittar vi bara gemensamma lösningar har vi kapacitet att fixa det här, säger hon.

Det nya avtalet kommer att omfatta omkring 77 000 av Vårdförbundets medlemmar i regioner, kommuner och kommunala bolag.

Hur har responsen hittills varit från SKR och Sobona?

– Än så länge kan jag konstatera att de har ägnat sig åt att ställa väldigt många kontrollfrågor. Det är också nödvändigt för att kunna förstå varandra, och den fasen har vi väl precis nu passerat.

Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet.

Parterna har ägnat mycket tid åt att försöka förstå varandra för att försäkra sig om att man inte pratar förbi varandra, berättar Annelie Söderberg. Arbetsgivarsidan har i sin tur sina uppdragsgivare att stämma av med om de ser samma problem och lösningar som formuleras i förhandlingarna.

– Men vi upplever inte att vi har en motpart som inte håller med om vår problembeskrivning: att vården har en stor kompetensbrist, som i sin tur spiller över på arbetsmiljön, säger Annelie Söderberg.

Oroade över normförskjutningar

Kärnan i årets avtalsförhandlingar är arbetsmiljö och arbetsvillkor. Skälet till att Vårdförbundet i slutet av december förra året sade upp HÖK19 var just att man ville ha ett nytt avtal som bidrar till att medarbetare orkar jobba kvar i vården på ett patientsäkert sätt och utan att själva bli sjuka. I dagsläget är hälften av medlemmarna så stressade att de funderar på att byta jobb.

Vårdförbundets yrkanden i fyra rubriker

  1. Ett hållbart yrkesliv med en arbetsmiljö som möjliggör heltidsarbete och inte leder till ohälsa.
  2. Att fortsätta arbeta för jämställda livslöner.
  3. Utrymme för fortbildning, kompetensutveckling och karriär.
  4. Chefers förutsättningar för ansvar för bemanning, arbetsmiljö och patientsäkerhet.

Ett av Vårdförbundets yrkanden är att arbetsgivare inte ska kunna ta ut extra övertid utan att först förhandla med facket och teckna lokalt kollektivavtal. Förbundet vill också ha en överenskommelse där ett normalt arbetspass ska ligga på 8 timmar och aldrig överstiga 10 timmar.

I en utsträckning man inte sett tidigare förekommer det numera nämligen att arbetsgivare försöker få personal att jobba 12-timmarspass för att lösa kompetensbristen, enligt Annelie Söderberg.

– Vi är väldigt oroliga för alla typer av normförskjutningar som innebär att man börjar tillämpa något som man tidigare inte har gjort, säger hon.

En annan sådan förskjutning är att så många antingen lämnar vården eller väljer att jobba deltid på grund av oro för den egna hälsan, för att inte orka med den arbetstyngd som heltidsarbetet i vården har kommit att innebära. Något som i sin tur ökar övertidsuttaget.

– Tittar vi på verksamheter som bedrivs dygnet runt har övertidsuttaget ökat, och där täcker man i stort sett akut frånvaro för dem som är hemma och vårdar barn eller själva är sjuka med de övriga medarbetarnas övertid, säger Annelie Söderberg.

Ett problem som inte bara kan klassas som en pandemieffekt, utan som fanns även före pandemin.

– Övertiden är ett jätteproblem, som i sin tur får dominoeffekten att fler väljer att lämna vården eller att arbeta deltid.

Yrkanden kring övertid och arbetspassens längd hör därför till det som Annelie Söderberg kallar för skall-krav, vilket innebär att facket i dessa frågor ställer krav på skarpa, tydligare skrivningar i avtalstexten för att ett nytt avtal ska komma på plats.

I årets förhandlingar har förbundet definierat en tredjedel av sina yrkanden som just skall-krav. Ett annat sådant handlar om jour och beredskap på natten.

– Vi ser att ambulansverksamhet i stor utsträckning använder jour och beredskap på natten, i stället för att lägga ordinarie arbetstid. Men har du jour och beredskap måste du vara lika beredd att arbeta som om du stod vid ett akutintag. Då sover du inte bra och då måste det definieras som aktiv tid. Jourberedskap är inte en fråga som berör många, men ett stort problem för dem som är drabbade.

Tror du att ni får gehör för era krav?

– Det är förstås väldigt svårt att säga, säger Annelie Söderberg.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida