Hon håller koll på pollenläget

Prognosmakare. På flera medicinska laboratorier i Sverige har biomedicinska analytiker specialiserat sig på att göra pollenanalyser. Linnéa Blomkvists arbetsdag startar på sjukhusets tak.

— Jag tycker det är väldigt kul. Dels för att det jag gör är så användbart för befolkningen, dels för att jag gillar att titta i mikroskop, med allt vad det innebär, säger Linnéa Blomkvist som blev färdig biomedicinsk analytiker förra sommaren.

I Sverige finns i år 20 mätstationer på olika orter som mäter pollenhalten i luften. Fyra av dem finns på sjukhusens medicinska laboratorier i Eskilstuna, Jönköping, Norrköping och Västervik.

På Vrinnevisjukhusets enhet för klinisk kemi i Norrköping, där Linnéa Blomkvist arbetar, är sju av de biomedicinska analytikerna utbildade i att mäta pollen och göra prognoser.

— Det var ingenting som vi fick lära oss under utbildningen. Jag tyckte att det lät intressant och ville lära mig mer om det, säger hon.

Tillsammans med två kolleger på labbet var hon i början av året på en veckas utbildning på Naturhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium i Stockholm, som ansvarar för verksamheten.

Det räcker inte med att bara känna till förutsättningarna för de växter som ska ingå i prognosen och veta hur långt de kommit i sin blomning. Den kunskapen måste Linnéa Blomkvist också kunna väga samman med väderprognosen, där vindriktning, temperatur och nederbörd spelar en viktig roll.

I Norrköping görs mätningarna tre dagar i veckan under pollensäsongen, 1 mars till 31 augusti.

Arbetet startar 07.15 på morgonen. Då tar Linnéa Blomkvist sjukhushissen upp till översta våningen för att sedan ta sig ut till helikopterplattan där pollenfällan står.

Via en smal spalt på framsidan suger fällan in cirka tio liter luft i minuten från omgivningen, vilket motsvarar människans andningsvolym. Pollenet fastnar på en tejp med klister på. Tejpen sitter på ett ”urverk”, en trumma som vandrar med en hastighet av två millimeter i timmen. Det gör att man kan se hur mycket pollen det finns i luften under olika tider på dygnet.

Linnéa byter ut ”urverket” mot en ny trumma med oexponerad tejp på och tar sedan med sig den exponerade tejpen tillbaka till labbet. Där klipper hon sönder den i 48 millimeter långa bitar som var och en representerar ett dygn, för att sedan placera bitarna på ett objektglas.

Efter att ha färgat preparatet rosa med en gel och lagt på täckglaset för hon in det under mikroskopet. Nu kan hon studera det som fastnat på tejpen i 400 gångers förstoring.

Hon delar in objektglaset i tolv stråk, ett för varannan timme på dygnet. Genom att räkna antalet pollen i varje stråk kan hon avgöra om det är låga, måttliga, höga eller mycket höga halter av olika sorters pollen vid olika tider på dygnet.

Linnéa adderar siffrorna för varje pollen och får fram ett dygnsmedelvärde. Siffran anger mängden av ett visst pollen per kubikmeter i luften. Det är den siffran som hon sedan bygger sin prognos på.

Senast klockan 11.30 måste Linnéa Blomkvist vara klar med prognosen som därefter publiceras i dagstidningar, radio, text-tv och på webben, bland annat på Pollenrapporten.se.