Covid-19

Hon hjälper covidpatienter att få tillbaka lukt och smak

Hon hjälper covidpatienter att få tillbaka lukt och smak
Charlotte Cervin-Hoberg med de doftpennor som används vid utredningarna. Foto: privat.

Biomedicinska analytikern Charlotte Cervin-Hoberg har länge arbetat med luktutredningar på en specialistmottagning. Nu får hon ägna sig nästan helt åt personer som tappat lukt och smak i samband med covid-19.

‒ De flesta som jag träffar har fått tillbaka lite av sitt luktsinne, men då kan de ha fått så kallad parosmi som innebär felkopplingar. En kanelbulle kanske inte alls doftar gott, utan luktar lök eller bensin, berättar Charlotte Cervin-Hoberg.

Hon är biomedicinsk analytiker och har arbetat länge på öron-näsa-hals-mottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Här sysslar hon både med luktutredningar och klinisk forskning.

‒ Det är en förmån att få göra både och. Nu ska vi lägga upp en studie där vi tittar på hur luktträning kan hjälpa dem som får problem med lukt och smak efter covid-19.

Tydligt symtom att tappa lukten

Luktbortfall har i flera studier visat sig vara ett av de första och tydligaste symtomen vid covid-19. Mellan 50 och 80 procent får minskad förmåga att känna lukter. Hälften förlorar luktsinnet helt (anosmi) och var tredje får kraftigt minskad förmåga att känna lukter (hyposmi).

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...

När vi förlorar bara en del av vårt luktsinne märker vi inte alltid det, men kan uppleva det som att smaker försvinner eller förändras eftersom smaksinnet är starkt kopplad till luktsinnet. Vid covid-19 uppger många att förmågan att känna lukter ofta försvinner plötsligt, antingen före andra symtom eller någon dag efter. De flesta har inte heller andra symtom från näsan, de är inte snuviga eller täppta.

Känner du doften av kaffe?

Även om man naturligtvis inte ska ta förlust av luktsinnet som ett bevis på att man har covid eller se det som en diagnos, så är det ett symtom att vara uppmärksam på.

‒ Vi brukar säga att ett första varningstecken är om man inte känner doften av kaffe, säger Charlotte Cervin-Hoberg.

De patienter som remitteras för luktutredning till öron-näsa-hals-mottagningen kan ha förlorat luktsinnet efter en virusinfektion, ett trauma, på grund av läkemedel eller efter en operation. Just nu är det många patienter som har haft covid-19. Det första de får göra hos Charlotte Cervin-Hoberg är ett tredelat test med hjälp av doftpennor.

I det första testet handlar det om att hitta ett tröskelvärde för när man känner något eller inte känner något. Nästa del är att urskilja en doft som inte passar in bland tre olika dofter. Det tredje testet är att kunna tala om vilken doft det är med hjälp av bilder. De tre delarna läggs samman och ger ett mått på hur luktsinnet fungerar.

Äcklas av alla dofter

‒ Det här med parosmi, när saker inte luktar som de ska, ställer till det väldigt. Man vill inte gärna äta och dricka för att man äcklas av lukten. Det är fruktansvärt när allt luktar lök till exempel. Vi tycker att vi har sett det ännu starkare hos dem som haft covid än hos våra andra patienter. Jag hade nyligen en tjej här som berättade att den första klunken vatten gick bra att dricka, men den andra klunken smakade förgiftat, säger Charlotte Cervin-Hoberg.

Charlotte Cervin-Hoberg är biomedicinsk analytiker och arbetar med luktutredningar vid öron-näsa-hals-mottagningen på Lunds universitetssjukhus.
Charlotte Cervin-Hoberg är biomedicinsk analytiker och arbetar med luktutredningar vid öron-näsa-hals-mottagningen på Lunds universitetssjukhus.

Med doftträning försöker man träna upp och stärka luktsinnet så att det kan börja fungera normalt igen. Patienterna får lära sig hur de kan skapa sitt eget träningskit med hjälp av doftessenser, kryddor och annat som finns hemma i skafferiet.

‒ Det är viktigt att träna regelbundet två gånger om dagen och man kan få hålla på ett par månader. Vi uppmuntrar dem också att använda synen och titta på det som de luktar på för att stärka synminnet och kopplingen mellan vad de ser och vad det luktar och smakar. Det kan vara bra att föra en luktdagbok för att se vilka framsteg man gör, säger Charlotte Cervin-Hoberg.

Kan få bestående problem

Tidigare studier visar att 10-15 procent av dem som förlorat luktförmågan på grund av virusinfektioner får bestående problem med sitt luktsinne, men om det är samma sak för dem som haft covid-19 är ännu för tidigt att säga.

Varför påverkar coronaviruset luktsinnet?

I dagsläget finns två teorier:

  • Viruset angriper stödceller i luktslemhinnan som hjälper luktreceptorerna att bearbeta lukter. Om luktreceptorerna inte får det stöd som de behöver slutar luktsinnet att fungera.
  • Viruset angriper delar av hjärnan som bearbetar lukter, den så kallade luktbulben.

Källa: Perceptual neuroscience lab, Karolinska institutet

Luktsinnet förbättras i de flesta fall av sig själv, men har man inte fått tillbaka lukt och smak efter att man tillfrisknat från covid så kan det vara bra att börja luktträna. Det finns studier på andra virusinfektioner som visar att luktsinnet förbättras mer hos dem som tränat.

Att få hjälp med utredning och träning kan dock vara svårt eftersom det bara görs vid ett fåtal sjukhus i landet. Charlotte Cervin-Hoberg brinner för att lyfta fram den här frågan och tycker att det är viktigt att kunskapen om luktträning finns hos läkare och sjuksköterskor på öron-näsa-hals-kliniker.

‒ Vårt luktsinne är mer nonchalerat än andra sinnen. Vi har hjälpmedel för syn och hörsel, men det tas inte på allvar när människor inte kan känna lukt och smak. Ändå är det ett stort problem eftersom det påverkar livet så mycket. De jag träffar tycker det är skönt att få det bekräftat och få höra att jag har träffat så många andra med samma problem.

Läs mer om covid-19 och luktsinnet: Perceptual neuroscience lab, Karolinska institutet.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida