Hon höjde lönen enligt planen: ”Vår generation har varit underbetald länge”
Åsa Hermansson är en av barnmorskorna i Östergötland som bedömts som särskilt yrkesskicklig. På förlossningen nådde många fackets mål på 10 000 kronor mer i månadslön. Men kollegorna i öppenvården fick stå tillbaka, säger hon.
Vårdfokus kartläggning visar att Östergötland hör till de regioner där flest medlemmar bedömts som särskilt yrkesskickliga, drygt 30 procent.
Åsa Hermansson är en av cirka 20 barnmorskor på förlossningen i Linköping som, i en del av sin tjänst, är koordinatorer med uppgift att leda och delegera arbetet och se till att rätt kompetens finns på rätt plats varje pass. Denna grupp hör till de som premierats i lönesatsningen på särskilt yrkesskickliga.
– Som koordinator är man spindeln i nätet. Det är komplext eftersom man både ska ha översikt och kunna rycka in på ett rum när det behövs.
Ett svårfångat begrepp
Särskild yrkesskicklighet handlar inte om vilka arbetsuppgifter man utför utan hur man utför dem och vad man tillför kollegorna och verksamheten. Så här beskriver Vårdförbundet begreppet särskild yrkesskicklighet:
Kunskap och erfarenhet som kombineras med förmågan/omdömet att använda den vid rätt tillfälle och på rätt sätt.
Att verbalisera sin omdömeskunskap så att den kommer andra till godo.
Omdömeskunskap – att kunna handla på ett så klokt sätt som möjligt i en specifik situation.
Den praktiska kunskapen i yrket, den ”kliniska blicken”.
Kombination av ”handens och kroppens kunskaper”, omdömesförmåga och teoretisk kunskap.
Källa: Vårdförbundets broschyr ”Om särskild yrkesskicklighet – varför vi behöver det, vad det är och hur vi kan använda det”.
På helgerna är det mest stressigt. Då saknas ofta folk och koordinatorn blir en slags bemanningsassistent som ringer in extrapersonal. När det är fullt tvingas hon hänvisa födande till andra förlossningar.
– Man får lite ont i magen när det inte finns lediga platser, säger Åsa Hermansson.
Låg långt efter i lön
När hon utsågs till en av de särskilt yrkesskickliga 2019 hade hon arbetat som barnmorska i 22 år, med en blygsam löneutveckling. Under tiden skrev hon bland annat en masteruppsats på universitetet.
– Många i vår generation har varit underbetalda lång tid. Som nyfärdig barnmorska tjänade jag runt 15 000–17 000 kronor i månaden. När jag jämförde mig med likvärdiga yrkesgrupper med samma utbildningsnivå låg jag långt efter i lön. I dag är jag i kapp.
De senaste fem åren har hon höjt sin månadslön med 11 400 kronor, mycket tack vare den avtalade lönesatsningen.
– Men vi har också haft lite tur. Under den här perioden har förlossningsvården varit i fokus i samhällsdebatten. Vi har fått skjuts både av media och statliga pengar. Det ger hopp för yngre att se att man kan avancera lönemässigt som barnmorska.
En särskilt yrkesskicklig kollega
Här är några av Vårdförbundets förslag på kriterier för särskild yrkesskicklighet.
Förebild och stöd i andras utveckling.
Förstår vad man gör och varför – vilket leder till att man gör kloka bedömningar.
Tar ansvar inte bara för sin egen, utan även för hela gruppens omdömesutveckling.
De som alla vänder sig till, som är ett viktigt stöd för både kollegor och för chefen. Förstår också vad man inte kan göra och har kompetens för – vet när man ska fråga andra.
De som handleder nya in i yrket, som får dem att känna trygghet och tillförsikt i allt det nya.
När hen är på plats blir det flow i teamet, mer arbetsglädje och mindre stress.
Källa: Vårdförbundets broschyr ”Om särskild yrkesskicklighet – varför vi behöver det, vad det är och hur vi kan använda det”.
Förutom den ordinarie löneöversynen som gav cirka 1 000 kronor fick de särskilt yrkesskickliga 1 500–2 000 kronor extra i månaden under tre år.
En grupp som däremot fått stå tillbaka är barnmorskor inom mödravården och på ungdomsmottagningar. Det tycker Åsa Hermansson är olyckligt.
– Där jobbar väldigt många erfarna kollegor, som går i pension med ganska bedrövliga löner trots lång tjänstgöringstid. Arbetsgivarna är mer desperata när det gäller slutenvården och det straffar sig tyvärr genom att man förlorar kompetens på andra områden. Får man 800 kronor varje löneöversyn tappar man lusten.
Mer till fler
Åsa Hermansson säger att det är känsligt att prata om lön, särskilt i tider av ekonomiska åtstramningar. Men att vissa tillåts dra ifrån lönemässigt gynnar hela kollektivet, framhåller hon.
– Det gör att det blir mer pengar i potten vid nästa löneförhandling. I senaste löneöversynen slog vi ihop barnmorskor i öppen- och slutenvården så att alla fick del av de pengarna. Det innebar att vår goda löneutveckling inom förlossningsvården de sista åren genererade ett högre löneökningsutrymme för alla anställda barnmorskor inom regionen.
Som fackligt förtroendevald har hon god insyn i lönestrukturen och hur arbetsgivaren hanterat satsningen på särskilt yrkesskickliga.
– Hos oss har de varit noga med att följa avtalet och jag tycker att chefer har förstått syftet och fått förutsättningar att fördela löneutrymmet efter kriterierna om erfarenhet. Vårdförbundet har ett mål på en 100-procentig lönespridning, vilket innebär att om den lägst betalda tjänar 30 000 ska den högst betalda ha 60 000 kronor. På vår avdelning når vi upp till 50 procent.
Tar coachande roll
I lönelistorna syns tydligt vilka som fått lönepåslag för särskild yrkesskicklighet. Åsa Hermansson menar att det är viktigt med tydlighet eftersom rollen bär med sig ett ansvar.
– Självklart ställs det krav på oss. Man ska vara ett bollplank, föra vidare sin kunskap och stärka teamet genom att lyfta och peppa kollegorna. Eftersom vi är en 24/7-verksamhet finns inte cheferna alltid på plats och då är det vi som ska ta en coachande roll. Men det krävs också ödmjukhet. Jag kan ju inte allt, men försöker ha koll på kollegornas kompetens och ska veta vem som är särskilt duktig på en viss teknik eller situation.