Hon stämmer Region Skåne för ingrepp under förlossningen

Olivia hade tydligt sagt ifrån att hon inte ville utsättas för en forcerad förlossning – ändå var det precis det som skedde. Men varken Ivo eller regionernas försäkringsbolag Löf har kunnat ge henne upprättelse och nu tar hon sitt fall till domstol. "Det handlar inte om att sätta press på barnmorskorna, utan att regionen ska skapa förutsättningar för sin personal att följa lagen", säger juristen Helena Myrin.

När Olivia skulle föda sitt andra barn var hon väl förberedd. Hennes första förlossning hade slutat med klipp och yttre press för att få ut barnet snabbt då hjärtljuden var dåliga. Nu var hon fast besluten om att föda själv.

– Det var viktigt för mig eftersom jag inte fixat det första gången, säger Olivia.

När värkarna startade en kväll i augusti 2017 åkte Olivia och hennes man in till förlossningen. Det var egentligen fullt, men de fick stanna kvar. Olivia hade under graviditeten fått stöd av en barnmorska att bearbeta traumat från den första förlossningen. Barnmorskan hade flaggat i Olivias journal att hon inte skulle bli hänvisad till annat sjukhus och att hon skulle få tidig smärtlindring. I det förlossningsbrev Olivia skrivit och tagit med sig till sjukhuset stod det också att hon inte ville ha yttre press.

Undersköterskan som tog emot Olivia informerade om att hon inte kunde få smärtlindring förrän en barnmorska undersökt henne. Men det dröjde då barnmorskan var upptagen på annat håll. Under tiden fick Olivia alltmer ont och bad upprepade gånger om smärtlindring utan att få det.

Protesterade högljutt

Vid klockan 02.30 gick vattnet och kort därpå fick Olivia krystvärkar. Hon lades på rygg av undersköterskan medan barnmorskan lade hennes ben i gynläge. Samtidigt kom en annan barnmorska in och enligt Olivia tryckte barnmorskan utan förvarning sin armbåge och hela sin tyngd ner i Olivias mage, så kallad yttre press för att skynda på att barnet skulle komma ut.

Olivia berättar att hon skrek att barnmorskan skulle ta bort armen och att även hennes man protesterade mot ingreppet, men det hörsammades inte. Barnet kom ut med hög fart kl 02.47. Dottern fick ett brutet nyckelben och flera muskler i Olivias bäckenbotten slets av vilket inte upptäcktes förrän tre år senare.

Varför den yttre pressen genomfördes är oklart. Enligt stämningsansökan journalfördes varken ingreppet eller någon anledning till att förlossningen behövde skyndas på.

– Allt var normalt och mina värkar var starka. I min journal står det inte något om några avvikelser, säger hon.

Ivo riktade kritik mot vården

Efter förlossningen kände Olivia att allt inte stod rätt till. Hon hade ont och en känsla av att något höll på att ramla ut ur hennes underliv så fort hon ansträngde sig. Trots att hon sökte vård upprepade gånger fick hon besked om att allt såg fint ut. Olivia plågades av mardrömmar och förebrådde sig själv för att hon inte agerat annorlunda under förlossningen.

Olivia bestämde sig för att anmäla det som har hänt henne till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och regionernas gemensamma försäkringsbolag, Löf.

I sitt svar till Ivo beklagar verksamhetschefen för förlossningen, och barnmorskan, Olivias negativa upplevelse. De skriver att det var mycket hög belastning på förlossningen den natten. Barnmorskan minns inte varför hon pressade på livmodern utifrån, möjligen var det på grund av att barnets puls sjönk lite de sista minuterna. En anteckning om yttre press tillfördes i journalen efter att Olivia påpekat att det saknades.

Ivo gav vårdgivaren kritik för att patientens behov av stöd inte tillgodosetts. Barnmorskan fick också kritik för att hon ansågs ha brustit i sin skyldighet att dokumentera.

Av Löf fick Olivia 5 000 kronor för att man inte åtgärdade hennes förlossningsskada korrekt och att hon utsattes för yttre press utan indikation.

Trots detta kände Olivia att hon inte fått upprättelse eftersom bristen på samtycke inte behandlats av de olika instanserna.

Fått hjälp att driva fallet

Fyra år senare hör juristen Helena Myrin Olivia berätta sin historia i Veckorevyns podd Förlossningskrisen. Helena Myrin är jurist och arbetar på Centrum för rättvisa, en ideell och oberoende aktör som företräder enskilda i rättsprocesser mot regioner, kommuner och staten. Hon bestämmer sig för att kontakta Olivia och erbjuda henne hjälp att driva fallet till domstol.

– Jag hade hört flera liknande historier från förlossningsvården. Det är så tydligt att de instanser som finns inom vårdsystemet inte räcker för att hantera frågan. Ivo har begränsade möjligheter att pröva frågor om samtycke och Löf har ingen möjlighet att ge patientskadeersättning för detta. Patientlagen blir ganska tandlös då, säger hon.

Helena Myrin hänvisar bland annat till en rapport som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys publicerade 2021. Där konstaterar myndigheten flera brister i patientlagens genomslag och att många patienter upplever att deras integritet inte respekteras och att läget i det avseendet tycks ha försämrats de senaste åren.

Den 16 januari lämnade Olivia, med hjälp av sina juridiska ombud från Centrum för rättvisa, in en stämningsansökan mot Region Skåne. Hon kräver ett skadestånd på 75 000 kronor för att hon utsattes för ett ingrepp mot sin vilja och att ingreppet dessutom inte var medicinskt motiverat.

Verksamhetschefen: ”Informerat samtycke är viktigt”

Vårdfokus har sökt ansvarig på Region Skåne för en intervju. I ett mejlsvar skriver Pia Teleman, verksamhetschef för kvinnosjukvården på Skånes universitetssjukhus, att ärendet måste ha sin gång och att hon inte har några kommentarer till stämningsansökan. Vidare skriver hon:

”Principen om informerat samtycke i sjukvården är viktig. Enligt patientlagen ska patienter få den information som behövs om till exempel behandling, risker för komplikationer och olika behandlingsalternativ, och sjukvården ska så långt som möjligt utformas i samråd med patienten. Det gör vi vårt yttersta för att tillgodose. I akuta situationer som kräver snabba beslut för patientens säkerhet är detta en större utmaning än vid planerad vård.”

Att inte bli lyssnad på av Ivo och Löf gjorde skadan värre. Att någon kan göra så med min kropp utan att någon tar ansvar blev ett större trauma.

Olivia

Helena Myrin hoppas nu att Olivia ska få upprättelse och att målet ska bli vägledande för liknande fall.

– Det handlar inte om att sätta press på barnmorskorna, utan att regionen ska skapa förutsättningar för sin personal att följa lagen. Vi har respekt för att vården inte är perfekt och att den inte alltid kan arbeta personcentrerat, men det finns grundläggande bestämmelser som ingen i vården kan tumma på, säger hon.

För Olivias del är målet viktigt av flera skäl.

– Att inte bli lyssnad på av Ivo och Löf gjorde skadan värre. Att någon kan göra så med min kropp utan att någon tar ansvar blev ett större trauma, säger hon.

Efter att Olivia fått kontakt med Centrum för rättvisa känner hon för första gången på flera år att hon börjar må bra igen. Att hon börjar få tillbaka sitt människovärde efter det hon utsattes för.

– Jag måste göra det här för alla födande – och för att min dotter ska kunna föda barn i framtiden. Det borde vara så enkelt med samtycke, det får ju våra barn lära sig på förskolan. Stopp, min kropp måste också gälla i vården.

Fotnot: Olivia har valt att inte framträda med sitt efternamn i intervjun.