Hon styr testbussen i Tensta
För de som saknar svenskt personnummer eller mobilt bank-id kan det vara krångligt att få ta ett covid-test. Nu ska en särskild provtagningsbuss göra det enklare för boende i Järvaområdet. Ledningssjuksköterskan Dyanne Leon är ansvarig på plats i bussen.
Utanför tunnelbanan vid Tenstaplan ringlar en prydlig liten kö. Rosa spraystreck i snön markerar rekommenderat avstånd. En och en går köande fram till bordet där personal i varmfodrade jackor, munskydd och visir tar emot.
– Här får de information och fyller i samtycke för att ta provet. Har de inget svenskt personnummer fixar vi det på plats. Sedan får de ställa sig i en annan kö och vänta på sin tur att gå in i bussen, berättar Dyanne Leon, som är ledningsansvarig sjuksköterska för den mobila provtagningsenheten.
Pendlar mellan Tensta och Husby
Till provtagningsbussen är alla välkomna som har symtom på covid-19 och som saknar möjligheter att boka tid för provtagning med appar och mobilt bank-ID. Alla får information om både provtagning och om vaccination eftersom det är ett bra tillfälle att också berätta om vaccination.
Sedan ett par veckor står bussen i Tensta centrum måndagar, onsdagar och fredagar och i Husby tisdagar och torsdagar. Besökarna hänvisas hit via 1177 Vårdguiden och vårdcentralerna. Första dagen kom 59 personer och testade sig, några dagar senare 120 stycken.
Bussen, som tidigare användes inom förskoleverksamhet, har fått en ny inredning för att passa ändamålet. Längst bak finns en ren zon där Dyanne Leon håller till. Hon ser till att arbetet rullar på så smidigt som möjligt. Förutom att ordna reservnummer och fylla på informationsblad på nio olika språk fixar hon fika och ser till att personalen inte fryser.
Fixat värme
– I början hade vi ingen värme i bussen och det var riktigt kallt. Nu har jag ordnat fler eluttag så vi kan ha element här inne.
Bakom vita skynken i den främre delen av bussen finns två provtagningsstationer. Där turas personalen — undersköterskor, sjuksköterskor och några läkarstudenter — om att sticka provpinnar i näsan på besökarna. Pcr-proverna skickas sedan till labbet på Karolinska universitetssjukhuset för analys.
– Provsvaren får patienterna via mobil eller mejl, oftast inom något dygn. En man kom förbi och berättade att han hade fått svar klockan tre på natten efter att han hade varit här. De jobbar på som bara den på labb, säger Dyanne Leon.
Höga smittotal i Järva
Att bussen stannar i Tensta och Husby är ingen slump. Vårdfokus har tidigare berättat att Järvaområdet har drabbats hårt av coronapandemin. En rapport från CES, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Region Stockholm, visar stora skillnader i dödlighet beroende på var man bor eller vilket land man är född i. Läs mer här.
Jenny Stenkvist som är biträdande smittskyddsläkare i Region Stockholm säger att det är ett komplext problem som inte bara handlar om språkkunskaper. Det beror också på socioekonomiska faktorer, underliggande hälsoproblem, trångboddhet och att många arbetar i kontaktyrken med liten möjlighet till hemarbete.
Att området är extra utsatt är känt sedan tidigare, hur kommer det sig att man först nu startar med utökad testverksamhet?
– I våras gick allt fort med detta nya virus. Det var brist på testmaterial och skyddsutrustning och då kunde bara de som var svårast sjuka testas. I juni började regionen med storskalig testning och alla som har symtom uppmanas sedan dess att testa sig via appen på 1177 eller sin vårdcentral. Det var många delar som behövde förberedas med en ny verksamhet, som it-system och information på många språk, säger Jenny Stenkvist.
Hon hoppas att bussen kan göra att fler testas och att detta kan bidra till en annan utveckling i området.
– Testningen är viktigt för att hindra smittspridningen och det här är ett komplement till den testning som redan finns via 1177 och vårdcentralerna. Den här bussen är den första och vi jobbar just nu med att få till tre mobila enheter till som kan utgå från södra Stockholm, säger Jenny Stenkvist.
Jämlik vård
Dyanne Leon har sett på nära håll hur olika pandemin drabbat samhället. Hon bor själv i Rinkeby, en tunnelbanestation bort från Tensta.
– Det är många som inte kan svenska och här kan de få information på sitt eget språk. Det är väldigt uppskattat av de som kommer. För mig är det nästan rörande att se. För mig handlar det om att alla ska ha samma rätt till jämlik vård, säger hon.
Samtrans, som driver den mobila enheten på uppdrag av Region Stockholm, har aktivt rekryterat personal med olika språkkompetens. Framför allt arabiska, persiska och somaliska är efterfrågat. Dyanne Leon behärskar förutom svenska spanska, arabiska och teckenspråk.
Gör en insats
En av dem som började på bussen förra måndagen är sjuksköterskan Alexandra Löfgren. Nu har hon precis börjat ett utepass efter att ha kört provtagningar inne på förmiddagen. Ute är det fuktigt och kallt, men det är inget problem för henne.
– Vi har fått varma kläder och nu är det ju varmt inne i bussen också. Det känns lite roligt att arbeta så här, för hur många andra sjuksköterskejobb får man vara ute på det här sättet?
Alexandra Löfgren, som har erfarenhet från barnsjukvård tidigare, har fått kontrakt för tre månader på bussen. Vad som händer sedan vet hon inte. Kanske blir det så att projektet förlängs eller utökas med fler mobila enheter.
– Jag trivs här, det känns bra att gå hem efter dagens slut och känna att man gjort en insats för personer som kanske inte hade nått fram till vården annars. Sedan är det ett jättebra gäng som jobbar här och vi hjälps verkligen åt.
I och utanför bussen är det ordning och reda som gäller. Det är viktigt för att inte sprida smitta när utrymmet är så begränsat. Patienter går ut samma väg som de kom in och personalen punktmarkerar allt som patienterna rört vid eller hostat över. Sammanlagt tar ett besök mellan fem och tolv minuter, beroende på hur mycket det blir att sprita av efteråt.
Kommunikationen viktig
I bröstfickan har personalen en kommunikationsradio så att de kan prata med varandra genom den stängda bussdörren. Kommunikationen är jätteviktig, menar Dyanne Leon som också gärna använder så kallad closed loop när hon pratar med personalen, det vill säga att de upprepar vad det som sagts för att säkerställa att information gått fram.
Det märks att Dyanne Leon har en bakgrund inom försvaret och att hon är van att ta ledarrollen. Trots att hon egentligen är helt färsk inom sitt yrke — hon tog examen i december — har hon lång erfarenhet av att leda sjukvårdsgrupper inom hemvärnet. Det har hon användning av nu när hon har både personal- och driftsansvar.
Förutom att installera element och hålla kontakten med vårdcentralerna ser hon till att personalen tar sina pauser.
– Det är lätt att hamna i ett slags tunnelseende när det är mycket att göra och glömma bort det, menar hon.