Hon vill prata mer om bröst i olika åldrar

När något känns annorlunda i bröstet blir många oroliga. Ofta kan ett lugnande besked ges samtidigt som vården blir allt mer effektiv. "Idag skräddarsys behandlingarna utifrån bröstcancertypen", säger Anette Länn vid Bröstcentrum på Visby lasarett.

Internationella bröstcancermånaden, oktober, går mot sitt slut. Men för Anette Länn är varje månad en bröstcancermånad. Hon fortsätter att stötta, vägleda och undersöka kvinnor i sitt arbete som bröstsjuksköterska vid Visby lasarett på Gotland.

Morgonens telefontid var lugn, men bland dem som ringde hade en kvinna upptäckt en knöl.

— Det är en vanlig orsak att ringa, eller att känna obehag eller smärta från ett bröst. I kvinnans medelålder börjar brösten ge sig till känna.

Kvinnan med den nyupptäckta knölen ska nu få hjälp med en utredning, som börjar med undersökning och mammografi.

Anette Länn och mottagningens andra bröstsjuksköterska, Petra Andreasson Thomsson, både undersöker kvinnorna och skriver remiss till mammografi.

— Vi har bara en bröstkirurg, som inte hinner alla undersökningar och därför hjälps vi åt. Det är för att patienten snabbt ska få ett omhändertagande, en utredning och komma till operation och behandling, säger Anette Länn.

Sjuksköterskorna palperar

Bröstsjuksköterskorna är tränade att undersöka kvinnors bröst. De tittar på brösten och letar då efter påverkan på huden, rodnader, eller indragningar. De tittar också efter sidoskillnader och om bröstvårtan är påverkad.

Därefter känner de igenom brösten, palperar, och tar anamnes genom att ställa frågor om exempelvis andra kvinnor i familjen haft cancer.

Anette Länn förklarar att utredningen görs med trippeldiagnostik, det vill säga fysisk undersökning, plus mammografi, där ibland även ultraljud läggs till, samt punktion och analys av cellerna.

Två andra vägar som kvinnorna kommer till Bröstmottagningen är via sin vårdcentral, eller att något avvikande upptäckts på mammografin som behöver utredas.

Kort väntetid på Gotland

På Gotland är det en hög andel som startar sin första behandling inom 28 dagar, vilket är målet.

Anette Länn är stolt över de korta väntetiderna.

— Vi är en liten enhet, med korta beslutsvägar och upparbetad vårdkedja. Vi har bra och nära samarbete, både med mammografin och onkologen. Det kan vi vinna dagar på, vilket är mycket viktigt, säger hon.

Dessutom ligger Gotland i toppen för 5-årsöverlevnaden efter bröstcancer.

— Jag tror att det är den snabba utredningen. Vi finns lättillgängliga och ger snabba tider. Vi jobbar tajt och vet vem som göra vad här.

Tack vare forskningsframsteg har chanserna att bli botad ökat mycket. Ett budskap som är viktigt att förmedla som bröstsjuksköterska.

— Tidigare fick alla i princip likadan behandling. Idag skräddarsys behandlingarna, utifrån bröstcancertypen. Dessutom spelar screeningprogrammet stor roll, säger Anette Länn, som själv arbetat inom onkologin många år och kunnat följa utvecklingen.

Just i den rosa månaden pratas det en del om bröst. Men Anette Länn efterlyser mer information om bröst i olika åldrar.

— Idag ringde en kvinna som sökt vård för sina klimakteriebesvär. Det är ett bra tillfälle att berätta om hur hormonerna ger sig till känna i brösten. Ett annat tillfälle kunde vara hos skolsköterskan eller på ungdomsmottagningar. Det är laddat med bröst. Kvinnor blir väldigt rädda när något känns annorlunda i dem.

Kontaktsjuksköterskor behöver resurser

Kontaktsjuksköterskor inom svensk cancervård behöver bättre förutsättningar för att göra sitt uppdrag. Det visar resultaten från ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Sjuksköterskorna saknar rätt förutsättningar för att kunna ge tid för uppdraget, kontinuitet och tillgänglighet och för att kunna upprätta en plan för cancerrehabilitering.

Kontaktsjuksköterskeverksamheten blev starkt påverkad av restriktionerna till följd av covid-19-pandemin, framför allt gällande kontakt med närstående.

Anette Länn tycker inte att det stämmer i Visby. De har tagit emot partners till kvinnorna med bröstcancer även under pandemin. Hon tycker också att deras resurser räcker på det stora hela, även om tiden är knapp ibland.

— Men vårt arbete behöver hela tiden utvecklas. Kvinnorna blir mer och mer upplysta. Vi får fler och fler bröstcancerfall i Sverige och samtidigt minskar dödligheten. Det innebär att vi får en större patientgrupp. I all cancervård ska patienten ha delaktighet och en ”Min vårdplan”, där mycket information ska uppdateras och vara rätt, vilket tar tid. Vi måste hänga med framöver.

Stora anledningar till att Anette Länn trivs med sin uppgift är självständigheten och samarbetet med olika avdelningar och professioner. Men viktigast är kontakten med patienterna.

— Ungefär 33 procent av de vi utreder får diagnosen cancer och vi följer dem hela vårdförloppet. De följs upp med kontroller i fem år, och många fortsätter ytterligare fem år med hormonbehandling.

Hon och kollegan är också de som provar ut bröstproteser till patienter.

— Vi lär känna patienterna. Vissa patienter pratar vi med då och då i många år. Det är så givande, jag har ett jobb där jag känner att jag gör stor nytta.