Hon vill skapa en vårdmiljö som får barnmorskor att stanna

Framtidens förlossningsvård ska byggas för de födande, men också för vårdpersonalen som ska spendera så mycket tid där. Den fysiska vårdmiljön måste bli en attraktiv arbetsmiljö för barnmorskor. Det menar Lisa Björnson Skogström som forskat inom området.

I mars togs det första spadtaget till det som ska bli Östra sjukhusets nya byggnad för förlossning och neonatalvård. Inflyttning väntas år 2028. Under processen med att utforma de nya avdelningarna har arkitekter samarbetat med en projektgrupp där vårdpersonal och forskare inom vårdmiljö vid Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet deltagit.

Vid sidan om det arbetet har även ett projekt i samarbete med Centrum för vårdens arkitektur, CVA, vid Chalmers integrerats. Det ska utvärdera hur den nya vårdbyggnaden och det specialdesignade studierummet utformats. Barnmorskan Lisa Björnson Skogström är med i gruppen som just nu skriver en rapport om processen.

Brinner för den fysiska vårdmiljön

För Lisa Björnson Skogström ligger arbetet varmt om hjärtat.

­– Jag brinner för den fysiska vårdmiljön. Framtidens förlossningsvård ska byggas för de födande, men också för vårdpersonalen som ska spendera så mycket tid där. Vårdmiljön måste ska bli en attraktiv arbetsmiljö för barnmorskor, säger hon.

Lisa Björnson Skogström menar att det är dags nu. Det pågår en kris i förlossningsvården och hälften av barnmorskorna funderar på att byta yrke. Hon tror att den fysiska vårdmiljön har betydelse för hur barnmorskor upplever sin arbetssituation. Hon hänvisar bland annat till forskning som visar att delaktighet minskar stress.

­– Om personalen kan få vara med i utformningen av arbetsplatsen kan de bli mer motiverade. De kan inte bestämma allt så klart, men kan kanske få vara med och välja mellan olika alternativ. Ofta tillfrågar man personalen för sent och då kan deras önskemål inte tillgodoses, säger hon.

Tidigare forskning visar också att barnmorskor saknar ytor för administrativt arbete, som till exempel att skriva journal ostört eller plats för återhämtning. Lisa Björnson Skogström menar att det behövs mer tvärvetenskaplig forskning för att utformningen av framtidens vårdmiljöer ska baseras på evidens.

– Varken arkitekter, byggföretag eller vårdpersonal kan konstruera sjukhus själva. Det behövs samarbete som kan följas av forskning. Det är det jag vill undersöka. Att forska inom samskapande processer är väldigt i ropet nu, det handlar om behov som ska täckas och som kan leda vägen framåt, säger hon.

Vill forska mer

Det är inom det området som Lisa Björnson Skogström vill fortsätta sin forskning framöver. En stor utmaning är att de som planerar och designar vårdbyggnader och de som ska jobba där inte alltid pratar samma språk, menar hon. Personalen tror att de förstått ritningarna, men sedan blir det inte som de tänkt.

– Jag vill forska på hur man kan överbrygga de luckorna så att framtidens vårdmiljö konstrueras för att vara hållbar för alla parter. Nu hoppas jag på att få finansiering för att driva det vidare.

Med 20 års erfarenhet av arbete inom vården, varav tio på förlossningen, har Lisa Björnson Skogström god kännedom om vad som är viktigt för att personalen ska kunna utföra sitt arbete.

– Som orientering genom skyltning och logiskt uppbyggda lokaler till exempel. Det måste vara tydligt för alla som ska in på sjukhuset var de ska ta vägen. Vårdpersonal spenderar mycket tid på att hänvisa patienter till rätt plats. Ska man till förlossningen kan det vara bråttom och då är det viktigt att man hittar rätt!

Lisa Björnson Skogström har även varit involverad i Room4birthprojektet som startade 2018.  Det är ett multidisciplinärt forskningsprojekt vid Göteborgs Universitet och som undersöker den fysiska miljöns betydelse för den födande, vårdpersonalen och stödpersonen.

Ett studierum uppfördes på en av Östra Sjukhusets förlossningsavdelningar med mer familjär inredning och möjlighet att anpassa rummet efter egna behov och önskemål. Rummet hade dimbar belysning, bildprojektioner med tillhörande ljud och ett badkar. Sjukvårdsmaterial och övervakningsutrustning doldes bakom en träjalusi och innanför dörren fanns ett draperi som tog bort insyn utifrån.

Room4birthprojeket leds av professor Marie Berg och testas även i låginkomstländer. Projektets doktorand Lisa Goldkuhl har i sina studier bland annat visat att födande tyckte att tryggheten ökade och att behovet av smärtlindring minskade.

Lisa Björnson Skogström å sin sida har tillsammans med barnmorskan Emma Vithal undersökt kvinnornas upplevelse av att föda i studierummet. De 202 kvinnor som födde där fick svara på en enkät och 19 av dem intervjuades. Artikeln publicerades förra året i den vetenskapliga tidskriften Health Environments Research & Design, HERD.

– De födande beskrev bland annat att de uppskattade det ombonade rummet och kände sig välkomna. Deltagarna rankade badkaret i rummet som viktigast följt av filmprojektionerna på väggarna. Draperiet för dörren bibehöll deras integritet. Men de enskilda sakerna var inte avgörande utan det var helhetsupplevelsen av rummet som var av störst betydelse.

Studierummet finns i dag kvar på avdelningen och används som ett ordinarie förlossningsrum.