Hot och våld på akuten har blivit vardagsmat

Patienterna blir fler, vårdplatserna färre och frustrationen på akutmottagningarna ökar. De senaste tre åren har hotet och våldet mot personalen på akuten vid Växjö lasarett trappats upp.

Väntrummet vädrades på grund av vattkoppssmitta och Martin, sjuksköterska på akuten vid Centrallasarettet i Växjö och skyddsombud för Vårdförbundet, hänvisade tre killar till en annan ingång. Då hotade de honom med att de skulle gjort något annat med honom om de mötts någon annanstans. Vakten som tillkallades blev angripen fysiskt och polisen larmades.

– Det är den händelse som påverkat mig mest av det jag varit med om på akuten. Jag undrade om de skulle känna igen mig ute på stan, det satt i flera dagar, säger Martin.

Läs också: Blåljus får stärkt skydd – men inte annan vårdpersonal

Johanna, även hon skyddsombud, blev färdig sjuksköterska så sent som förra våren. Men hon har redan upplevt mycket obehagligt, blivit hotad, hånad, filmad och vrålad åt. Hon beskriver det som vardagsmat.

– Det händer oftast när belastningen är som tyngst, när läget här är pressat. Oftast är det hotfullast i triagerummet eller när man hänvisar någon till vårdcentralen. De skriker åt en och slänger igen dörren så man nästan kläms när de går.

Läkare fick gå in som vakt

Vid ett tillfälle, berättar hon, tog det så lång tid för polisen att komma på ett larm om en hotfull patient, att en läkare som förr jobbat som ordningsvakt fick rycka in.

– Det var en trygghet för oss men så ska det inte vara, läkarna ska inte behöva jobba som vakter.

Under åren har det alltid funnits personer som blivit irriterade över att vänta på att träffa läkare, konstaterar Martin. Men hotet och våldet har ökat kraftigt de senaste tre åren, visar avvikelserapporter från akuten.

Läs också: ”Man vänjer sig aldrig”

Förra året anmäldes 40 avvikelser om hot och våld på akuten vid de två sjukhusen i Region Kronoberg, enligt tidningen Smålandsposten, som beskriver situationen i en artikelserie. Det är nästan en tredjedel av alla avvikelserapporter som kommit in sedan hot och våld började rapporteras i regionen år 2008.

– Det kan ju också vara ett tecken på att man rapporterar oftare, men många upplever att det har blivit värre över tid, säger Martin.

”Rasist, fitta, hora”

I Smålandsposten artikelserie citeras flera starka händelser ur rapporterna.

En missnöjd patient kallar personal för rasist, fitta och hora. En anhörig hotar med stryk om patienten skrivs ut. En som får vänta på svar från röntgen hotar med att hämta en kalasjnikov ”så att det går lite fortare på det här stället”. En patient onanerar gång på gång och vägrar sluta.

Martin och Johanna kan fylla på med exempel. En medelålders man slog nästan sönder väntrummet sedan han blivit ombedd att gå ut medan det vädrades från smitta. En hotfull person som blivit avvisad kommer tillbaka in så fort polisen har åkt. En ensam vakt skickas ut mot flera hotfulla personer.

– Det tär på en och man känner sig väldigt utsatt. Och så vill man ju kunna vara trevlig mot nästa patient men vi är människor, inte robotar. Vi får ofta ta ansvar för och be om ursäkt för allt negativt som personen varit med om i vården, säger Johanna.

– Vi har ju lagen att förhålla oss till, allas rätt till vård. Men lagen säger inget om hur vi ska behandla patienter som hotar oss. Det känns ungefär som att vi ska räkna med att ta lite skit ibland, säger Martin.

Patienterna kan inte larma

Han kan också oroa sig för patienter och andra besökare på akuten.

– Vi i personalen har ju larm allihop men det har inte de och de vet inte var flyktvägarna finns.

Men vilka är det som bär sig åt så här?

– Det kan verkligen vara vem som helst. En del som vi avvisar säger att vi är rasister, andra att det är för att de är svenskar eller kommer från landet. Man blir chockad, häromdagen var det en 75-årig kvinna som skrek att ”ni hjälper bara invandrare”. Då hade jag lagt 20 minuter på att förklara varför hon skulle gå till vårdcentralen med något hon haft i flera veckor, säger Johanna.

Läs också: ”Bra med skärpta straff men mer behövs”

Båda två har en känsla av att människor nu för tiden på ett helt annat sätt kräver vård NU. Direkt.

Martin citerar på ett ungefär vad hans chef sa till Smålandsposten.

– Människor har kanske högre förväntningar på vården än vad vi kan erbjuda.

Reflexhammaren borttagen

Arbetsgivaren har på olika sätt försökt möta den upptrappade situationen, enligt vad en säkerhetschef berättar i Smålandsposten. Triagerummen har gjorts om så det ska gå lättare att ta sig ut, skrivborden har fått hjul så de ska kunna skjutsas iväg som skydd, reflexhammare finns inte i rummen längre eftersom de har en vass ände, all personal har egen larmknapp på sig. Kurser i lågaffektivt bemötande planeras.

Från och med den här veckan inför akuten i Växjö nya regler på prov. En patient får bara ha en anhörig i sällskap, en regel med undantag vid behov. Dörrar mellan väntrum och mottagning hålls låsta kvälls- och nattetid.

Läs fler artiklar om hot och våld i vården

Det finns också krav från verksamhetschefen på att ordningsvakt ska finnas på plats större delar av dygnet. Det räcker inte med helgkvällar och för övrigt cirkulerande väktare.

Uppmanar till avvikelserapportering

Som skyddsombud uppmanar Martin och Johanna också sina kolleger att skriva avvikelserapporter så ofta som möjligt.

Orkar ni jobba kvar?

– Det är ju en dosfråga, det är inte hot och våld varje dag, i så fall hade jag bytt jobb, säger Martin.

– Men det funderar jag på ändå, på grund av arbetsbelastningen, tillägger han.

Fotnot: Vi har valt att inte ha med intervjupersonernas efternamn på grund av hoten som de utsatts för.