Hyrstopp oroar i Sörmland – här är vårdplatserna som hotas

Den 1 februari är det stopp för inhyrda allmänsjuksköterskor i Region Sörmland. Men 50 fasta sjuksköterskor saknas och sjukhusen tvingas nu dra ner på vårdplatser. "Det är väldigt stressande och oroligt", säger Lena Lindh på Vårdförbundet i Sörmland.

Nu driver Region Sörmland igenom beslutet om ett hyrstopp för allmänsjuksköterskor från 1 februari och minskar tillfälligt vårdplatserna på sjukhusen.

– Det finns en stor oro. En handfull medlemmar har hört av sig och är rädda att de kommer få flytta från den mottagning eller avdelning de arbetar på, säger Lena Lindh, lokal ordförande för Vårdförbundets avdelning Södermanland.

Drar ner på vårdplatser

Enligt sjukvårdsdirektören saknas idag 40–50 sjuksköterskor vilket gör att regionen tillfälligt behöver ta bort 48 vårdplatser. Avdelningar som drabbas är stroke, infektion och psykiatri.

– Våra medlemmar frågar sig nu: Kommer jag ha någon sjuksköterskekamrat på jobbet? Får jag jobba dubbelpass? säger Lena Lindh.

Satsningar har gjorts för att locka fler sjuksköterskor att bli fastanställda men än så länge har regionen bara lyckats få 25 sjuksköterskor att nappa. De ska ersätta 80–100 hyrsjuksköterskor som jobbar i regionen idag. Men även efter hyrstoppet kommer det finnas 30 inhyrda allmänsjuksköterskor som får fortsätta i regionen.

– Vi har kvar en inhyrd allmänsjuksköterska per avdelning per sjukhus, säger Magnus Johansson, hälso- och sjukvårdsdirektör på Region Sörmland.

Hyrstoppet omfattar inte heller specialistutbildade sjuksköterskor inom intensivvård, anestesi och operation, eller barnmorskor.

”Kommer bli tufft”

Vårdförbundet stödjer beslutet att minska på hyrpersonal och försöka öka antalet fast anställda.

– Det är svårt att utveckla och driva en avdelning framåt om de flesta som arbetar där är bemanningssjuksköterskor, säger Lena Lindh.

Men hon är orolig för att det ännu inte finns tillräckligt med sjuksköterskor för att genomföra hyrstoppet på ett bra sätt. Det riskerar att driva på ytterligare personalflykt från regionen och vissa har redan valt att lämna.

Enligt sjukvårdsdirektör Magnus Johansson kommer regionen göra allt för att minimera risken, men hur det blir beror också på patientinflödet.

– Det kommer bli tufft, det kan vi vara öppna med – särskilt i februari med många nya som ska skolas in.

Hur ser ni på patientsäkerheten med färre vårdplatser?

– Vi bedömer att det finns risker även med det upplägg vi har nu med många tillfälliga medarbetare. Långsiktigt tror jag det här är bättre. För stor andel inhyrda skapar problem i arbetsmiljön och kontinuiteten. Det tar också resurser och gör det svårt att behålla och rekrytera personal, säger Magnus Johansson.

Kostnaderna för inhyrd bemanning har ökat kraftigt i Region Sörmland. År 2022 kostade hyrsjuksköterskorna 100 miljoner kronor. Regionen har försökt locka fasta sjuksköterskor genom att erbjuda 30 000 kronor till den som rekryterar en kollega. 5000 kronor betalas ut vid anställningen och resterande 25 000 kronor efter ett år om den nyanställda personen arbetar kvar då. Men det har alltså inte räckt.

Vårdförbundet ville ha höjd grundlön

Regionen har också skapat ett lönetillägg för att locka fler sjuksköterskor. Vårdförbundet har tecknat ett lokalt kollektivavtal som ger 70 procent extra i ob-ersättning på kvällar, nätter och helger – vilket beräknas kosta regionen 40 miljoner kronor. 

– Men det vi i Vårdförbundet egentligen ville i förhandlingen var att grundlönen skulle höjas, säger Lena Lindh.

Magnus Johansson försvarar lönetillägget för de som arbetar under de mest obekväma arbetstiderna.

– I den årliga lönerevisionen tittar vi på grundlönen. Vi valde att fördela det på det här sättet nu. Lönesatsningen motsvarar merkostnaden vi haft för hyranställda, säger han.

Vill ha större lönespann

Vårdförbundets lokala ordförande tror det behövs en lång rad åtgärder för att regionen ska bli en mer attraktiv arbetsgivare framöver.

– Ett större lönespann – att lönen utvecklas mer när man arbetat länge. Tid att kompetensutvecklas och att arbetsgivare betalar utbildningsanställningar till att bli specialist. Andra frågor är arbetsmiljön – schemat, dygnsvilan och möjligheten att ta ledigt andra delar av året än fyra veckor på sommaren. Många har semesterberg.