Icke godkänd

Landets sämsta högskoleutbildning för sjuksköterskor finns vid Växjö universitet. Så kommer många att tolka Högskoleverkets beslut att frånta universitetet dess rätt att examinera sjuksköterskor. Studenterna känner sig lurade. Få skulle ha sökt sig till Växjö om de hade vetat i förväg vad de nu vet.

 Växjös sjuksköterskeutbildning är den första – och hittills enda – av landets högskoleutbildningar
för sjuksköterskor som mister examensrätten. Två gånger i följd, april 1996 och januari 2000, har Högskoleverket bedömt att utbildningen i Växjö inte är högskolemässig. Det är en gång för mycket. Examensrätten återkallas därför från och med den 1 juli i år.

– När vi fick reda på Högskoleverkets beslut blev vi förbannade. Inte på Högskoleverket utan på skolans ledning. Här har vi gått två år på en så kallad akademisk utbildning som sedan visar sig inte hålla måttet. Detta trots att bristerna har varit uppenbara för skolledningen i mer än tre år. Vi känner oss lurade, säger Eva Brandstedt, som tillsammans med Sofia Vråmo och Kristina Björck är inne på sin femte termin.

Skulle inte ha sökt till Växjö
Torsdag förmiddag. Det har hunnit gå en vecka sedan Högskoleverket meddelade sitt beslut. I samlingssalen har ett 40-tal av sjuksköterskeprogrammets cirka 300 studenter samlats till möte med representanter för Vårdförbundet.

Anita Åkesson, vice ordförande i Kronobergs lokala avdelning, inleder med att fråga om studenterna skulle ha sökt sig till skolan om de i förväg hade vetat att universitetet inte har rätt att examinera dem. Svaret blir ett rungande »nej«.

– Det skulle vara allt för riskabelt, säger en av dem.

Arbetsgivarna bryr sig inte
Flera av studenterna berättar att de sökt sig till Växjös sjuksköterskeutbildning just på grund av dess goda rykte. De sjuksköterskor som har gått här brukar omtalas som »duktiga« och Växjö är känt för att satsa på de praktiska momenten i utbildningen. 

Nu befarar de att den utbildning de valt tvärtom kan komma att klassas som en b-utbildning.

Somliga tror inte att arbetsgivarna bryr sig speciellt mycket om det som har hänt, eller vilken akademisk status
sjuksköterskeutbildningen har. Suget efter sjuksköterskor är just nu stort och arbetsgivarna är mer intresserade av att de nyutbildade sjuksköterskorna kan fylla luckorna än tänka vetenskapligt och kritiskt.

Åtminstone i landstinget i Kronoberg, där landstingsrådet Sven-Åke Gustavsson (s) i en artikel i Smålandsposten förklarat att det är viktigare att utbildningen är vårdrelaterad än att den har forskaranknytning.

Till Vårdfacket säger han: »Det primära för oss är givetvis att få duktiga sjuksköterskor till den kliniska verksamheten. Men självklart ska vi ta till oss av den kritik som riktats mot den vetenskapliga delen.«

Men långt ifrån alla studenter håller med om att utbildningens status saknar betydelse. De tror att deras möjligheter på arbetsmarknaden – och den fortsatta karriären – faktiskt kan komma att påverkas negativt.

– Som arbetsgivare skulle jag tycka att det var självklart att kolla vilken utbildning den sökande har. Naturligtvis skulle jag bli skeptisk om hon eller han har gått en utbildning som inte riktigt har fungerat, säger Kristina Björck.

Sofia Vråmo och Eva Brandstedt nickar instämmande.

VG från Växjö mindre värt
– Enligt Högskoleverket saknar våra lärare adekvat utbildning. Hur har det påverkat oss? Kan vi lita på att vi verkligen har en fått bra utbildning? Ett vg härifrån borde ju rimligtvis inte vara lika mycket värt som ett vg från en utbildning med examensrätt.

Susanne Olsson, ordförande i skolans studentförening, vill dock tona ner farhågorna.

– Jag är nöjd med utbildningen och tycker att kopplingen mellan praktik och teori har varit bra. Det här med kritiskt tänkande är individuellt också. Du kan ha gått på en av de högskolor som fått bäst kritik av Högskoleverket men ändå vara en dålig sjuksköterska. Och du kan ha gått här och ändå vara en bra sjuksköterska som tänker kritiskt och allt det där.

– Vi har fått lugnande besked från universitetsledningen.
Studenterna kommer inte att drabbas. Vi har fått stort stöd från
universitetet som verkligen har tagit tag i problemen. Nu gäller det att göra någonting bra av det här, säger Susanne Olsson.

Själv går hon termin sex, vilket innebär att hon och hennes kurskamrater hinner få ut sina examensbevis före sommaren.

Annan högskola måste gå i god
Värre är det för övriga studenter. För att de ska kunna ta examen krävs det att något annat universitet eller högskola är villigt att gå i god för utbildningen. Om så blir fallet behöver studenterna inte byta utbildningsort för att kunna ta examen.

– Vi har redan fått erbjudanden från andra lärosäten. Så vi har rätt så goda förhoppningar om att det ska ordna sig, säger
prorektor Eva Larsson-Ringqvist, ordförande i den arbetsgrupp som tillsatts för att snabbt få fram en handlingsplan för sjuksköterskeprogrammet.

– Men det är inte alldeles enkelt. Oavsett vilket lärosäte som ska sköta examinationerna kommer det att ställas krav på oss att göra förbättringar för de studenter som finns i utbildningen. Rörelseutrymmet för de som examineras till jul är inte så stort, men sen ska det successivt bli bättre.