ICN kräver att sjukvården i Ukraina skyddas

Kriget i Ukraina har redan inneburit många dödsoffer. Det finns tecken på att brutaliteten ökar, samtidigt som många riskerar att dö indirekt genom brist på mat, vatten och en fungerande sjukvård. ICN uppmanar internationella samfundet att skydda sjuksköterskor.

Den 24 februari attackerades Ukraina efter order från Rysslands president Vladimir Putin. Det militära anfallet är det största som ett europeiskt land utsatts för sedan andra världskriget och sker simultant i norr, öster och söder. Enligt FN har minst en halv miljon människor flytt Ukraina sedan invasionens start – de flesta till Polen – och fler än 100 civila dödats, varav många barn.

För den ukrainska sjukvården är det ett extraordinärt tufft läge, där kriget adderar till andra utmaningar. Under februari ökade antalet sjuka och döda i covid-19 markant, med en toppnotering på över 43 000 smittade under en dag. Bara knappt 35 procent av befolkningen är färdigvaccinerad.

Kriget i östra Ukraina, som pågått sedan 2014, har också sargat sjukvårdssystemet – särskilt i regionerna Luhansk och Donetsk. Samtidigt har Ukraina påbörjat en ambitiös omställning, från ett ineffektivt och korrupt vårdsystem till ett som mer liknar det i Storbritannien. Men det finns fortfarande stora brister.

Vårdpersonal och sjukhus påverkas. Bland annat har videoklipp från invasionens första dag spridits som visar sjuksköterskor i ett improviserat skyddsrum vid ett sjukhus i Dnipro i östra Ukraina. I klippet vårdar de spädbarn från den neonatala intensivvårdsavdelningen som behövde evakueras när staden träffades av missiler.

”Skydda våra sjuksköterskor”

Internationella sjuksköterskeorganisationen ICN påminner om att grunden för den moderna omvårdanden och sjuksköterskan lades under Krimkriget i nuvarande Ukraina för 150 år sedan.  Organisationens nyvalda ordförande Pamela Cipriano ser med stor oro på utvecklingen och säger att det är av yttersta vikt att sjukvården skyddas. Varje attack mot vårdpersonal eller sjukvårdsinrättningar strider mot internationella bestämmelser och Genèvekonventionen.

”Vi uppmanar alla parter som är inblandade i konflikten och det internationella samfundet att göra allt som står i deras makt för att skydda säkerheten för våra sjuksköterskor som ofta försätter sig själva i livsfara för att ta hand om andra. Tillgång till sjukvård och tillhandahållande av humanitärt bistånd måste förbli en prioritet för alla berörda, eftersom vi ser städer under attack och tiotusentals människor på flykt”, säger Pamela Cipriano i ett uttalande.

Inte bara striderna dödar

Civila mål har utsatts för raket- och artilleribeskjutning. Om de ryska styrkorna dessutom går in i stadsbebyggelse väntas både de militära och civila offren öka snabbt.

Det finns grova uppskattningar från forskning som visar att för varje person som dör direkt av strider kommer ytterligare tre till femton att dö indirekt. Exakt hur många extra dödsfall som sker beror på konfliktens karaktär och de underliggande förutsättningarna för att ta hand om sjuka och skadade. Men de tillkommande dödsfallen orsakas bland annat av att sjukvårdstransporter försvåras, att medicinsk och teknisk utrustning sinar samt att många står utan vatten, värme, mat och sanitet – vilket kan leda till en kraftig ökning av olika sjukdomar.

Akut brist på syrgas

Världshälsoorganisationen WHO rapporterar att Ukraina håller på att få en akut brist på syrgas, vilket försätter tusentals sjuka i akut livsfara. WHO kräver att det skapas en säker korridor via Polen in i Ukraina så att syrgas, mediciner och annan kritiskt utrustning kan nå behövande.

Omvärlden försöker hjälpa på olika sätt. Sveriges humanitära stöd till Ukraina uppgår nu till 100 miljoner kronor och kanaliseras via FN:s flyktingorgan UNHCR, Internationella röda korskommittén och Sida. Samtidigt är det väldigt svårt för hjälporganisationer att ta sig in i Ukraina. Många mobiliserar i grannländerna för att hjälpa till där eller för att rycka in i landet om möjligheten ges.

Svenska sjuksköterskor står stand by

Sjuksköterskor och läkare vid Karolinska institutets Centrum för hälsokriser står redo att åka ner och stärka omhändertagandet av skadade och traumasystemet i Ukraina.

— Vi har förfrågningar från WHO om att bistå dem på plats med katastrofmedicinskt erfaren personal. I vårt team finns flera sjuksköterskor med bred erfarenhet, Men vi inväntar svar på WHO:s förfrågan innan några beslut fattas. Vi fortsätter vara stand by i den svåra situationen som råder, skriver Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin och föreståndare för centret, i ett mejl till Vårdfokus.

Samtidigt förbereder Karolinska universitetssjukhuset i Solna för att ta emot en ”väsentlig mängd” patienter från Ukraina. Sjukhuset kan bland annat bistå med traumavård, ortopedi och intensivvård för såväl barn som vuxna.

– Vi vet inte om det kommer att hända, men vi ställer upp och hjälper till om behov uppstår, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga till TT.