Ida har koll på klimakteriet

När barnmorskan Ida Knutsson inte kunde svara på kvinnors frågor om sköra slemhinnor och humörsvängningar bestämde hon sig för att ta reda på mer. Nu har hon gjort klimakteriet till sitt specialområde och patienterna strömmar in.

Ämnet kunde komma upp i samband med att en medelålders kvinna skulle ta cellprov eller ta ut en spiral på barnmorskemottagningen Mammakulan i Helsingborg. Det kunde handla om vallningar och svettningar, framför allt nattetid, som störde sömnen och som i sin tur påverkade livskvaliteten, bland annat genom nedsatt sexlust.?

Som barnmorska förstod Ida Knutsson att kvinnorna ville ha råd om klimakteriet, men visste inte hur hon skulle hjälpa dem. Det hon fått med sig från barnmorskeutbildningen räckte inte långt. Hon fick sätta sig i skolbänken igen och läste 7,5 högskolepoäng klimakteriekunskap vid Högskolan i Kristianstad. ??

Numera är hon ackrediterad klimakterierådgivare och träffar en till två kvinnor per dag med olika besvär i övergångs­åldern. Ofta blir det två besök per kvinna, en del träffar hon årligen.?

Under samtalet frågar Ida Knutsson vad kvinnan vill ha hjälp med och gör ofta en gynekologisk undersökning.?

— En del kvinnor har mycket besvär, andra märker knappt något. Det gäller att fråga hur det är för just henne, säger hon.?

Ida Knutsson vill inte göra klimakteriet till något sjukt, utan framhåller att det tillhör det normala åldrandet. Samtidigt kan symtomen upplevas helt individuellt. När det kommer till olika behandlingsalternativ talar hon mycket om livsstilsfrågor med patienterna. Att ta hand om sig och motionera kan ha god effekt på symtomen. Som barnmorska får hon inte skriva ut hormonpreparat utan hänvisar till gynekolog eller läkare på vårdcentral.

?— Vi måste minska rädslan för hormonell behandling. Den är ofarlig om patienten inte tillhör någon riskgrupp. Många är rädda och lider i onödan, säger hon.??

Allt fler kvinnor vill i dag ha behandling med så kallade bioidentiska hormoner, till exempel progesteron. De används i många andra länder, men är inte godkända för förskrivning i Sverige i dag eftersom det saknas forskning.

?— I dag kan kvinnor få tag på det via internet och kommer sedan hit och önskar recept. Det kan vara svårt att förklara att det i nuläget saknas tillräckligt vetenskapligt stöd i Sverige och att det bland annat krävs en noggrann uppföljning med regelbundna ultraljud av slemhinnan i livmodern.?

SFOG föreslår att bioidentiskt progesteron ska ingå i de nya behandlingsrekommendationerna för klimakteriet. Riktlinjerna ska vara klara innan årsskiftet.??

Ida Knutsson säger att 50 är det nya 30. Det innebär att kvinnor i dag inte accepterar att kroppen inte fungerar som de vill. ?

Det märks bland annat på det mediala utrymmet som klimakteriet fått på sistone. Ida Knutsson är en av de medverkande i SVT-programmet Klimakteriet — det ska hända dig med.

?— Det känns som om ämnet är väldigt aktuellt just nu och efter tv-programmet är det många som ringt hit för att boka tid.

?Hon tror att klimakteriet kommer att bli ett allt större område för barnmorskor framöver.

?— Vi har varit så inriktade på födandet och på prevention. Sex har handlat så mycket om att skydda mot oönskad graviditet, men för kvinnor i femtioårsåldern är det något annat. Man kanske har haft en lång relation som kan behöva utvecklas eller tvärtom, precis inlett en ny. Hur som helst behöver barnmorskan finnas där.