Ilska kring dygnsvilans effekt på jourpassen: ”Medarbetarna köper det inte längre”

Frustration, schema-missnöje och funderingar på att byta jobb – men också tacksamhet över återhämtningen. Det är några av reaktionerna första veckan med de skärpta reglerna för dygnsvila. ”Många tycker att det är svårt att få ihop livspusslet. Det har blivit synligt att vi är för få”, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro, som besökt många arbetsplatser i veckan.
– Om det här händer ofta kommer det att bli jätteproblem!
För anestesisjuksköterskan Henrik Mandén på Nya Karolinska sjukhuset slog de skärpta reglerna om dygnsvila till direkt. I måndags skulle han ha jobbat till 19.00, men en operation tog längre tid än beräknat och teamet kunde inte lämna jobbet förrän 23.45.

– Jag skulle ha börjat 07.00 på tisdagen, men fick på grund av 11-timmarsvilan inte komma in förrän 10.45. Två operationssjuksköterskor hamnade i samma situation. Jag vet inte vad som hände, men jag antar att det var rejält underbemannat på morgon och förmiddag.
Oplanerad övertid på grund av oväntade komplikationer är inget ovanligt, enligt Henrik Mandén. Men från och med nu får det större konsekvenser för honom själv, kollegorna och hela verksamheten.
– I vanliga fall hade jag ringt på morgonen och sagt att jag kommer in en eller två timmar senare, men det går ju inte nu. Förut var det mer flytande, nu är det väldigt strikt.
Känner sig överkörda
Svårigheter att få ihop ”livspusslet” är en vanlig erfarenhet bland de sjuksköterskor Vårdfokus pratar med den första veckan med de skärpta reglerna för dygnsvila, som började gälla 1 oktober.
När vi tar hand om patienter så behandlar vi dem utifrån den unika individen, men själva får vi nu inte samma behandling.
Ulrika Jonsson, specialistsjuksköterska, Västervik
På intensivvårdsavdelningen i Västervik känner sig personalen ”överkörd”, enligt specialistsjuksköterskan Ulrika Jonsson. Bland annat för att de inte längre får jobba sent på kvällen och börja tidigt nästa morgon, så kallade CA-pass.

– När man har patienterna på kvällen är man redan insatt i det specifika patientfallet, vilket underlättar morgonarbetet. Det minskar stressen och många känner att patientsäkerheten höjs. Därför tycker de om att jobba så.
För att göra det möjligt även framöver har förslag lagts om att förlänga nattpasset till 12 timmar, samt att ha så kallade ”glidturer” där en sjuksköterska både kommer och går tidigare än övriga medarbetare på skiftet.
– Tanken är god, men vi kommer då att ha timmar med en lägre bemanning än vanligt och arbetsbelastningen kommer att öka för de som jobbar. Vad har vinsten i hälsa blivit då? Att inte känna att vi kan ge en trygg och säker vård skapar ohälsa för personalen.
Längre nattpass har både för- och nackdelar, anser hon.
– En arbetstid på 12 timmar är fullt laglig, men samtidigt finns det studier som visar att det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Jag skulle själv må bra av 12-timmarspass, men vet att andra kollegor skulle må dåligt.
Hon tycker inte att reglerna om dygnsvila tar hänsyn till att alla arbetstagare är olika.
– När vi tar hand om patienter så behandlar vi dem utifrån den unika individen, men själva får vi nu inte samma behandling.
”Kan ju även påverka barns hälsa”
Ulrika Jonsson ser en motsättning i att verksamheter får bryta mot skyddslagstiftningen för att lösa bemanningen, men att det inte är tillåtet för anställda att göra det av personliga skäl, som att närvara på aktiviteter med anhöriga.
– Vi ska ställa upp och bemanna sjukvården dygnet runt, men vår möjlighet att snabbt kunna byta ett pass för att finnas till för våra familjer har tagits ifrån oss. I samhället sker mycket på kvällar och helger då en stor del av befolkningen är ledig. Denna lag måste ha undantag för att vi som jobbar ska ha möjlighet att medverka i sådana aktiviteter. Det finns friskvårdsbidrag och kvällskurser, men hur ska vi kunna synka det med ett sådant här schema?
Även möjligheterna att delta på möten och utbildningar försvåras, eftersom personal kan tvingas bryta sin vila för att delta.
– Jag vet att sådant ska schemaläggas av chef men i verkligheten kan saker uppstå utan någon förberedelsetid. Även om vi vill gå på ett möte för att framföra en åsikt kring till exempel arbetsmiljön så gör lagen det till en omöjlighet för oss. Vi kan förstås gå på möten utan att stämpla, alltså göra det gratis, men tidigare fick vi flex eller komp för det.
Privatlivet påverkas.
– Jag som småbarnsförälder kommer inte att vara en bra sjuksköterska på mitt jobb om lagen står emellan mig och möjligheten att byta ett pass för att kunna umgås och finnas där för mina barn. Det kommer öka risken för en psykosocial stress som i förlängningen kan leda till försämrad hälsa.
Med det nya schemat går Ulrika Jonsson ibland tre ”C”-pass i rad.
– Det innebär att jag ser min dotter på söndag kväll och nästa gång torsdag eftermiddag då hon kommer hem från skolan. Detta kan ju även påverka barns hälsa i förlängningen. Många kollegor beskriver samma problem med att få ihop familjeliv och jobb.
Svårt ersätta erfaren personal
På ambulansen i Boden har de slopade dygnspassen lett till att sjuksköterskorna nu jobbar halva dygn.

– Med den belastning vi har i Boden är det skönt, vi har många utryckningar och det är slitsamt att jobba dygn, säger Alexander Morin, ambulanssjuksköterska och förtroendevald i Vårdförbundet.
Ändå sade nästan hälften av styrkan – 6 av 14 heltider – upp sig i slutet av september. Det beror på att 13-timmarspassen på natten innehåller 10 timmars ”vanlig” arbetstid och 3 timmars jour.
– Medarbetarna köper inte det längre. På ett år är det nästan 5 veckors obetalt arbete. Vi har rätt att sova på stationen, men eftersom vi har 90 sekunders inställningstid så blir det ingen vila. Man har alltid ett öga öppet och vet att larmet snart kommer.
De kollegor som slutar går till bland annat akuten och iva. Nu annonserar Region Norrbotten efter nya ambulanssjuksköterskor.
– Men det är sex mycket erfarna specialistsjuksköterskor som man förlorat. Det går inte att ersätta, säger Alexander Morin.
Framöver kommer ambulansen i Boden att behöva anlita bemanningspersonal, vilket tidigare bara skett under sommarmånaderna.
– Det är ett paradigmskifte. Jag tycker att de borde lagt pengarna på att ta bort jouren i stället för på övertid och hyrpersonal.
Sineva Ribeiro: ”Delad bild” från medlemmar
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro har de senaste veckorna rest runt i landet och lyssnat på medlemmarnas erfarenheter och farhågor kring bland annat dygnsvila och schemaförändringar.

– Jag får en delad bild, säger hon till Vårdfokus.
– En del säger att det är skönt att slippa ”fakirpassen” med sena kvällar och tidiga morgnar för att de inte gav tillräcklig återhämtning. Jag har träffat kollegor som valt att jobba tre dagpass i rad för att kunna ronda flera dagar i följd. Men förändringen stör också jättemycket, med scheman som inte funkar med privatlivet. Man kan heller inte byta pass för att till exempel gå en kurs.
För att arbetsgivare ska kunna följa regelverket behövs fler medarbetare i vården.
– Det syns tydligt nu att vi är för få. Det säger inte minst de som lägger scheman. Vi behöver arbetstider som gör att de som jobbar deltid kan gå upp till heltid. Då skulle vi få 8 000 fler sjuksköterskor i landet. Man måste också kunna få ledigt för att gå på utvecklingssamtal i skolan eller följa med en anhörig till läkaren.
Sineva Ribeiro poängterar att arbetsgivaren måste ta hänsyn till att förläggningen fungerar utifrån arbetsmiljöperspektiv och individens förutsättningar.
Hon anser att Vårdförbundet i framtiden behöver jobba ännu mer med schemaläggning och driva diskussionen om vad som är en rimlig veckoarbetstid i förhållande till 11 timmars dygnsvila. 12-timmarspass med inbyggd jour tycker hon inte är ett acceptabelt sätt att kringgå reglerna.
– Sådana lösningar måste vi följa upp och säkerställa att medlemmar inte jobbar alla jourtimmar. Då är det ju inte jour utan arbetade timmar.