Individer med kraft

När detta skrivs är vi fortfarande i mitten av februari. Avtalsförhandlingarna är i full gång och förhandlingstonen är god och konstruktiv.
    
Det centrala avtalsarbetet har förändrats. Det har blivit tystare, något som bland annat beror på att det finns en annan samstämmighet än tidigare mellan arbetsgivarna och oss när det gäller synen på till exempel arbetsmiljö och hälso- och sjukvårdens organisation. Men den främsta anledningen till en tystare lönerörelse är att det avtal som tecknas centralt, inte längre är det som är viktigast. Fokus ligger i stället på det förhandlingsarbete som ska ske lokalt när parterna på central nivå väl enats. 

Det som också har hänt sedan förra avtalsperioden är att kongressen antagit Företrädarplattformen, som ska vara ett stöd i förbundets arbete för att lyfta fram företrädaren på arbetsplatsen som den främsta fackliga representanten, den som i första hand ska samla medlemmarna och tillsammans med dem driva frågor på arbetsplatsen. Vi vill att företrädaren ska ha en mer aktiv roll både när det gäller medlemmarnas professionella utveckling och det lokala lönearbetet.

Individens bidrag till löneutvecklingen har blivit tydligare under senare år. Och i dagsläget, i förhandlingarna med arbetsgivarna, arbetar vi som bäst med att ytterligare stärka kopplingen mellan den enskilde medarbetarens bidrag till verksamheten och den egna löneutvecklingen.

För någon vecka sedan kommenterade jag ett nyhetsinslag i Ekot som handlade om en undersökning som Arbetslivsinstitutet gjort om vårdanställdas syn på lönen. Undersökningen visade att vårdpersonal vill ha en mer individuell lönesättning, ett resultat som bekräftar den väg som Vårdförbundet slagit in på. Vi har länge arbetat för att det är på arbetsplatsen som lönesättningen ska ske och att företrädaren där har en viktig roll i det arbetet.

Det är glädjande att den lönestrategi som Vårdförbundet använder sig av också stämmer överens med vad sjuksköterskor, enligt undersökningen, själva tycker. Detta visar också att vi har goda möjligheter att utveckla vårt fackliga arbete ännu mer i den riktning som vi redan valt.

Arbetslivsinstitutets undersökning visar också att de anställda inom hälso- och sjukvården tycker att lönens storlek ska avgöras mellan den anställde och den närmaste chefen, utan inblandning av facket. Detta är information som vi måste ta till oss, och arbeta för att vi som fackligt förtroendevalda blir ännu bättre på att ge stöd till dem som löneförhandlar individuellt. Vårdförbundet har mycket att erbjuda i form av råd, stöd och kunskap inför en förhandlingssituation.

Jag känner en oerhörd stolthet över Vårdförbundet. Vår strategi för att förbättra löne- och arbetsförhållanden fungerar. De senaste fem åren har gett god utdelning för Vårdförbundet. En hel del arbete återstår, men vi är på rätt väg. Och nästa steg blir att arbeta för en bättre koppling mellan löneutveckling och yrkesutveckling. Någon sådan existerar knappt för oss i dag. Men det räcker inte att arbeta med enbart lönepolitik och förhandlingar. För att förändra måste vi även bidra med vår kunskap och våra synpunkter när det gäller hur arbetet ska organiseras, och bland annat få bort stämpeln på oss som utbytbara.

När jag möter medlemmar runt om i landet är det framför allt en önskan som uttrycks; att i yrkeslivet bli behandlad som en individ, och bli sedd för den specifika kunskap man har och den personlighet man är.

Detta löser vi aldrig vid det centrala förhandlingsbordet, utan integrerat, i det dagliga fackliga arbetet på alla fronter.

En annan sak som gör mig väldigt stolt är BraVå, de kvalitetskriterier för vård och omsorg av äldre som förbundet har arbetat fram för att förbättra och humanisera äldrevården. Metoden har tagits fram i projektform i samarbete med bland annat sjuksköterskor i äldrevården och ett flertal patientorganisationer.

Efter att vi presenterat materialet i Rapports morgonprogram den 7 februari, och på en välbesökt presskonferens samma dag, fick vi ta emot massor av positiv respons och ett enormt intresse från olika aktörer i äldrevården, allt från anhöriga till social- och enhetschefer i kommunerna.

Ni hittar BraVå-materialet på hemsidan!