Inga genvägar till visdom

Marta Cullberg Weston På väg mot livsvisdom. En guide i vardagen349 sidor. Wahlström & Widstrand 2003. www.wwd.se

Att känna sig själv och ha så god självkänsla att man också vågar vara sig själv, med tillgångar och brister, är en bra bas för utvecklingen av livsvisdom. Den som är i grunden trygg behöver inte vara rädd för att gå ut i livet och möta dess villkor.

Med tydliga värderingar, en inre livsåskådningskarta och kanske en klok samtalspartner när svåra beslut ska fattas, har man det riktigt väl förspänt. Finns det då något hopp för den mindre lyckligt lottade att så småningom få åldras med lugn och kanske tillförsikt, befriad från den bitterhet som besvikelser och tillkortakommanden kan ha orsakat? Författaren ger inget entydigt svar, men presenterar tänkande och användbara verktyg från psykologin och filosofin. Genom att regelbundet referera till sig själv och sitt eget liv förmedlar hon att hela livet erbjuder möjligheter till personlig mognad. Livsvisdom och personlig mognad beskrivs som, om inte synonyma, så i varje fall närliggande fenomen.

Som en ständig bakgrund finns författarens egen uppväxt med hembiträdet Annie som en trygg mittpunkt, men också funderingar kring brister och vad som kunde ha varit bättre.

Egentligen handlar vägen till livsvisdom om att verkligen leva sitt liv; att reflektera över och lära av sina upplevelser och erfarenheter.