Ingen brist på barnmorskor – men var fjärde har lämnat vården
Var fjärde barnmorska har lämnat sjukvården. Nu är det upp till arbetsgivaren att locka dem tillbaka till förlossningsvården. Det konstaterar Nationella vårdkompetensrådet i en ny rapport. ”Det är en bekräftelse på det vi sagt länge”, säger Vårdförbundets Åsa Mörner.
Att det saknas barnmorskor inom förlossningsvården är det nog få som har missat. Larm om ohållbar arbetsmiljö med stress och hög belastning har blivit en del av vardagsrapporteringen.
Förra året fick Nationella vårdkompetensrådet i uppgift av regeringen att tillsammans med Socialstyrelsen se över kompetensförsörjningen av barnmorskor med fokus på förlossningsvården. I veckan presenterade de sin slutrapport med förslag och rekommendationer för hur förlossningsvården ska bli mer attraktiv för barnmorskor.
Arbetsgivaren upplever brist som inte finns
Rapporten visar att närmare var fjärde barnmorska inte arbetar kvar inom sjukvården. Av 8 000 sysselsatta personer med barnmorskeexamen i Sverige jobbade knappt 6 100 som barnmorska i hälso- och sjukvården år 2020.
– Det råder inte brist på utbildade barnmorskor, utan det handlar snarare om en upplevd brist på barnmorskor från arbetsgivarens håll, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande för Nationella vårdkompetensrådet i ett pressmeddelande.
I en enkätundersökning till barnmorskor som rådet genomfört framgår att nästan tre av fyra barnmorskor i förlossningsvården tycker att de är för få på arbetsplatsen. Var tredje barnmorska inom förlossningsvården är också missnöjd med sin arbetssituation.
Rådets rekommendation till regionerna är att i högre grad än vad som görs i dag arbeta för att attrahera, utveckla och behålla barnmorskor i förlossningsvården. Det handlar bland om att verka för en barnmorska per födande i aktiv fas, karriärutveckling och möjlighet att kombinera forskning med kliniskt arbete.
Vårdförbundet välkomnar förslagen
Åsa Mörner, barnmorska och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet, är inte förvånad över slutsatserna i rapporten.
– Det är en bekräftelse på det vi har sagt länge. Ansvaret ligger på arbetsgivarens bord och de behöver skapa rätt förutsättningar så att barnmorskor ska kunna arbeta tryggt utifrån vetenskap och slippa den etiska stressen. De måste få gå hem och känna att de har gjort ett bra jobb, så kanske det inte är i dag när det är så pressat, säger hon till Vårdfokus.
Vårdförbundet har fått komma med sina synpunkter till Nationella vårdkompetensrådet under utredningen. Åsa Mörner tycker överlag att förslagen och rekommendationerna är bra och att de återspeglar det som förbundet fört fram.
Enkäten visar också att omkring hälften av de barnmorskor som inte är verksamma i förlossningsvården kan tänka sig att arbeta där, om förutsättningarna ändras. Det handlar framför allt om att arbetsbelastningen, arbetstiderna och arbetsmiljön.
– Det kan jag känna en viss oro för – att man dränerar annan verksamhet för att täcka upp inom förlossningsvården. Även om slutenvården är hårt drabbad betyder det inte att andra verksamheter inte har svårigheter att rekrytera, säger Åsa Mörner.
Nationella vårdkompetensrådet ser, precis som Vårdförbundet, inte något behov av att utöka platserna på barnmorskeutbildningen.
– Det examineras tillräckligt många barnmorskor i dag, men allt för många lämnar yrket helt. Om det läcker som ett såll är det ingen mening med att fylla på med nya, utan satsa på att täppa till hålet i stället, säger hon.
Vill se specialistutbildning
Det enda Åsa Mörner saknar bland Nationella vårdkompetensrådets förslag är satsningar på specialistutbildningar för barnmorskor.
– Vi vill ha reglerade specialistutbildningar för barnmorskor. Det räcker inte med internutbildningar som arbetsgivaren ordnar, utan specialistutbildningar som ger en riktig karriärutveckling. Det skulle gynna hela folkhälsan.